FEEM 1. ZEEM TSEEB TXOG KEV NTSEEG
TOOM 1. KUV NTSEEG – PEB NTSEEG
Thaum peb zeem tseeb txog kev ntseeg peb hais tias “Kuv ntseeg” los yog hais tias “Peb ntseeg”, mas ‘NTSEEG’ (Believe) yog dab tsi? LUB SIAB NTSEEG (Faith) yog neeg teb Tswv Ntuj (response) lo lus hu neeg los nrhiav Tswv Ntuj.
Ntu 1. Tib neeg muaj cuab kav txais tau Tswv Ntuj
Tib neeg yog Tswv Ntuj tsim los, tib neeg thiaj muaj ib lub siab ntshaw txog (desire) Tswv Ntuj, vim tias tib neeg yuav nrhiav tau qhov tseeb (truth) thiab kev xyiv fab (happiness) nyob hauv Tswv Ntuj xwb. Yog li tib neeg thiaj nrhiav Tswv Ntuj nyob hauv neeg kev ntseeg (Belief) thiab nyob hauv tus yam ntxwv xws li: kev teev Ntuj, kev txi Ntuj.
Tib neeg yuav paub Tswv Ntuj tau nyob hauv yam Tswv Ntuj tsim; yog lub ntuj thiab hauv tib neeg. Tab sis vim neeg lub tswv yim tob tsis txaus thiaj ntsuas tsis txog Tswv Ntuj, mas Tswv Ntuj thiaj xav tawm rau tib neeg pom thiab pub lub txiaj ntsim rau tib neeg kom tib neeg muaj peev xwm txais tau Tswv Ntuj nyob hauv tib neeg lub siab ntseeg (Faith). Thaum ntawd tib neeg yuav npuab (Communion) tau Tswv Ntuj, ces tib neeg thiaj yuav xyiv fab.
Yog li mas tib neeg lub neej yuav zoo txhij tau tsuas yog thaum tib neeg zoo siab txais kev nyiam (Love) thiab tso siab (Entrust) rau Tswv Ntuj.
Ntu 2. Tswv Ntuj los ntsib tib neeg
Nqe 1. Tswv Ntuj qhia qhov tseeb rau tib neeg (CCC 51-73)
Tswv Ntuj (God) tau qhia yawg As Das thiab pog Es Vas tias Tswv Ntuj yog tus tsim tas puas tsav yam thiab kav tas puas tsav yam. Tswv Ntuj tau muab tas puas tsav yam tsiaj txhu thiab xyoob ntoo rau tib neeg cia yug tib neeg txoj siab. Tswv Ntuj tau qhia As Das thiab Es Vas tias yog nkawd mloog Tswv Ntuj cov lus qhia mas nkawd yuav tsis tuag, nkawd yuav muaj txoj sia nrog Tswv Ntuj nyob mus li. Tab sis, As Das thiab Es Vas tsis mloog Tswv Ntuj lo lus qhia. Nkawd tig mus mloog dab phem lus ntxias kom nkawd noj lub txiv ntoo Tswv Ntuj txwv tsis kheev noj, vim nkawd xav kom nkawd zoo xws li Tswv Ntuj.
Txawm tias nkawd ua txhaum tsis mloog Tswv Ntuj hais, tsis kav Tswv Ntuj tau txhawb siab thiab muab kev vam khom (Hope) rau nkawd tias yav tom ntej yuav muaj ib tug tuaj pab tib neeg kom yeej dab phem.
Kev txhaum (Sin) cais tib neeg ntawm Tswv Ntuj, tab sis Tswv Ntuj tau cog lus rau Nos Hes tias Tswv Ntuj yuav tsis rhuav ntiaj teb neeg ntxiv, txawm tias tib neeg lub siab ib rau txoj kev ua txhaum.
Tswv Ntuj cov lus cog nrog Nos Hes yuav kav mus txog lub caij lub Moo Zoo ri mus txog tas txhia haiv neeg. Tswv Ntuj pub txiaj ntsim rau cov neeg ncaj nrhiav kev paub Tswv Ntuj thiab mloog Tswv Ntuj xws li As Npes, Mes Kis Xes Des, Nos Hes, Das Nias, thiab Yob. Lawv yuav ua neeg ntshiab mus txog lub caij Yes Xus tuaj sau Tswv Ntuj cov me nyuam sib ncaim rov los ua ib pab ua Tswv Ntuj haiv neeg.
Tswv Ntuj xav sau ntiaj teb neeg sib ncaim rov los ua ib pab ib pawg, Tswv Ntuj thiaj hais rau Has Nplas Has kom nws tso nws txoj kev teev nws cov dab tseg, kom nws teev Tswv Ntuj tib leeg, ces Has Nplas Has yuav ua txiv rau ntau haiv neeg; tas txhia haiv neeg nyob ntiaj teb yuav txais ib txog hmoov zoo nyob hauv Has Nplas Has. Cov haiv neeg nyob ntiaj teb, thaum lawv txiav siab ntseeg txog Tswv Ntuj thiab tso siab rau Yes Xus Pleev, lawv yuav los ua Tswv Ntuj haiv neeg nyob hauv Yes Xus lub Koos Txoos.
Tswv Ntuj xaiv cov His Xas Lais los ua Tswv Ntuj haiv neeg, Tswv Ntuj npo lawv ntawm txoj kev ua qhev. Tswv Ntuj tshaj nws 10 lo lus qhia rau Mais Xes thiab rau nws haiv neeg His Xas Lais nyob ntawm lub roob Xis Nais. Tsoom His Xas Lais cog lus tias lawv yuav mloog thiab teev Tswv Ntuj tib leeg, yog Leej Txiv tus npaj txhua yam thiab txiav ncaj. Tswv Ntuj cog lus tias nws yuav txuag nws haiv neeg, yuav pub tus Cawm Seej yug los nyob hauv lawv.
His Xas Lais yog haiv neeg ua Tswv Ntuj Leej Choj, lawv yuav hu txog HUAB TAIS lub npe. Haiv His Xas Lais yog haiv neeg uas Tswv Ntuj tau xub hais lus rau. His Xas Lais yog tsoom neeg ntseeg cov tij laug.
Tswv Ntuj xa cov Yaj Saub tuaj ntuas haiv neeg His Xas Lais kom vam khom txog txoj kev cawm uas Tswv Ntuj cog lus cia. Cov poj niam siab ntshiab xws li Xas Las, Les Npes Kas, Las Ses, Mis Lias, Des Npos Las, Has Nas, Yus Dis, thiab Es Thes; lawv yog cov txuag His Xas Lais kev vam khom cia. Nyob hauv cov poj niam no tus ntshiab dua cov yog Mab Liab.
Tus tuaj qhia Tswv Ntuj cov lus kom thoob plaws rau ntiaj teb neeg yog Yes Xus. Yes Xus yog Tswv Ntuj Leej Tub yug los ua neeg. Yes Xus yog Tswv Ntuj Lo Lus. Yuav tsis muaj lwm tus tuaj qhia ib lo lus tshiab ntxiv txog Tswv Ntuj vim Yes Xus yog Tswv Ntuj Lo Lus yug los ua neeg nrog peb nyob.
Nqe 2. Qhia txog Tswv Ntuj qhov tseeb (CCC 74-100)
Tswv Ntuj xav kom tas zeej tsoom txais kev cawm thiab paub qhov tseeb uas yog Yes Xus Pleev. Yog li thiaj yuav tau tshaj txog Huab Tais Yes Xus rau txhua haiv neeg, cov thwj tim thiaj xuas lawv lub ncauj los qhia Yes Xus cov lus, thiab coj tus cwj pwm haum Yes Xus lo lus. Lawv tsa lub Koom Txoos raws li Leej Ntuj Plig Ntshiab tshoj lawv.
Tej tus thwj tim thiab tej tus neeg ntseeg txheeb cov thwj tim mloog Leej Ntuj Plig Ntshiab tshoj lawv kom sau Yes Xus txoj kev cawm neeg khaws tseg hauv ntawv.
Thaum cov Hauv Paus Xa Lus tseem tsis tau tas sim neej lawv tsa cov Tswv Qhia hloov lawv, kom cov Tswv Qhia muaj peev xwm cev cov Haus Paus Xa Lus zaj qhia rau zeej tsoom tiam dhau tiam. Yes Xus lub Moo Zoo thiaj ciaj muaj sia nyob mus li, tsis puas tsis tsuag zuj zus.
Txoj kev ntseeg uas lub Koom Txoos cev rau neeg tiam dhau tiam hu ua ‘kev lis kev cai’ (Tradition).
Lub Koom Txoos kev lis kev cai ntim tas huv si Tswv Ntuj Lo Lus uas nyob hauv Ntawv Ntshiab raws li lub Koom Txoos to taub Tswv Ntuj Lo Lus, vim Leej Ntuj Plig Ntshiab tshoj lub Koom Txoos kom nws tu kev lis kev cai xws li Yes Xus nyiam.
Cov lus nyob hauv Ntawv Ntshiab thiab lub Koom Txoos kev lis kev cai muaj tib lub hauv paus yog Tswv Ntuj Lo Lus uas cov ntseeg mloog Leej Ntuj Plig Ntshiab khaws tseg. Cov ntseeg tau sau Tswv Ntuj Lo Lus nyob hauv ntawv thiab lub Koom Txoos nthuav raws li Leej Ntuj Plig Ntshiab tshoj kom nthuav.
Nyob hauv lub Koom Txoos muaj ob hom kev lis kev cai: Thawj hom yog ‘Hauv Paus Xa Lus kev lis kev cai’ (The Apostolic Tradition),kav tas lub Koom Txoos nyob tas txhia haiv neeg txog txhua lub sij hawm, yog kev lis kev cai khov kho xws li Ntawv Ntshiab. Lwm hom kev lis kev cai yog tej ‘Koom Txoos kev lis kev cai’ (The Church Tradition), yog cov ntseeg coj nyob hauv lawv teb chaws, tej kev lis kev cai ntawd txawj hloov thiab txawj ploj ntais los txawj sawv los tshiab kav ib ntus xwb.
Vaj Qhia thiab tsoom Tswv Qhia lawv hloov cov Hauv Paus Xa Lus chaw, Yes Xus pub kom lawv muaj lub peev xwm txhais Tswv Ntuj Lo Lus nyob hauv Ntawv Ntshiab thiab nyob hauv kev lis kev cai.
Nyob hauv kev ntseeg Tswv Ntuj lo lus muaj tej yam yog kev ntseeg lub hauv paus hauv ntsis; cov neeg ntseeg yuav tsum ntseeg tej yam ntawd kom ti txha. Piv lis yuav tsum ntseeg ti txha tias Yes Xus yog Tswv Ntuj Leej Tub, vim lo lus ntawd yog kev ntseeg lub hauv paus hauv ntsis. Tus tsis ntseeg tias Yes Xus yog Tswv Ntuj Leej Tub, nws tsis yog ib tug neeg nyob hauv Yes Xus lub Koom Txoos.
Vim Leej Ntuj Plig Ntshiab txhawb txhim Yes Xus lub Koom Txoos kom txhob yuam kev. Cov yuam kev thiaj yog tej tus los tej pab txhob txwm ncaim ntawm lub Tuam Koom Txoos.
Leej Ntuj Plig Ntshiab pab Yes Xus lub Koom Txoos kom to taub kev ntseeg lub ntsiab zoo zuj zus, Leej Ntuj Plig Ntshiab tshoj cov neeg ntseeg nquag kawm Ntawv Ntshiab, Leej Ntuj Plig Ntshiab tshoj cov neeg rau siab nuam kev ntseeg, Leej Ntuj Plig Ntshiab tshoj cov ntseeg kom lawv txawj mloog Leej Ntuj Plig Ntshiab lub suab hais lus rau ntiaj teb neeg thiab rau lwm cov kev teev hawm; ces lub Koom Txoos thiaj nthuav tau zoo zuj zus tias Yes Xus cov lus muaj lub ntsiab zoo li cas.
Nqe 3. Ntawv Ntshiab (CCC 101-141)
Tswv Ntuj hlub ntiaj teb neeg, nws thiaj tso Leej Lo Lus nqes los ua neeg mas neeg thiaj to taub tau Tswv Ntuj. Puag thaum ub Tswv Ntuj kom cov Yaj Saub siv ntau txoj kev los cev nws cov lus. Lub zim txwv no, Tswv Ntuj tso nws Leej Tub tuaj cev nws cov lus rau ntiaj teb neeg. Leej Tub yog Tswv Ntuj lub hwj chim, yog Tswv Ntuj tus duab (HN 1: 1-3), Leej Tub yog Leej Lo Lus. Leej Lo Lus yog Tswv Ntuj Lo Lus, yog li Yes Xus lub Koom Txoos thiaj hwm Ntawv Ntshiab xws li hwm Leej Pleev lub Cev. Yes Xus lub Koom Txoos yuav cev cov mov pub txoj sia tuaj ntawm Tswv Ntuj Lo Lus, thiab Leej Pleev lub Cev rau cov neeg ntseeg mus li.
Thaum peb nyeem Ntawv Ntshiab, peb ib txhij mloog Leej Neeg lo lus thiab Tswv Ntuj Lo Lus.
Leej Ntuj Plig Ntshiab tshoj cov neeg kom sau Ntawv Ntshiab yog li tus sau Ntawv Ntshiab thiaj yog Tswv Ntuj. Tswv Ntuj siv nws rab peev xwm thiab lub tswv yim los sau qhov Tswv Ntuj xav kom sau, yog hais txog qhov tseeb.
Nyob hauv Ntawv Ntshiab, Tswv Ntuj hais lus rau tib neeg xws li neeg rov hais rau neeg. Thaum yuav txhais lub ntsiab thiaj yuav muab siab rau mloog yam tus sau Ntawv Ntshiab tau hnov luag tej zeem tseeb thiab muab siab rau mloog Tswv Ntuj Lo Lus hais qhia rau peb. Thaum nthuav Ntawv Ntshiab yuav thov Leej Ntuj Plig Ntshiab los kaj lub tswv yim thiaj yuav nthuav tau xis Tswv Ntuj siab.
Ntawv Ntshiab muaj 2 lub ntsiab lus; yog lub ntsiab lus raws tus txwm ntawv (literal sense) thiab lub ntsiab lus sab tswv yim (spiritual sense) xws li ua lub cim hais txog Leej Pleev, cob qhia sawv daws ua neeg tsim txiaj, thiab nqa neeg lub siab kom siab tuaj.
Ntawv Ntshiab muaj 2 phau loj ntim 73 phau ntawv me: Ntawv Ntshiab Cog Lus Qub muaj 46 phau ntawv me, Ntawv Ntshiab Cog Lus Tshiab muaj 27 phau ntawv me. Nyob hauv 73 phau ntawv no Ntawv Moo Zoo yog Ntawv Ntshiab lub plawv vim tias Ntawv Moo Zoo yog cov ntawv ua pov thawj txog Leej Lo Lus tsheej xeeb ua neeg thiab txhiv neeg hauv kev txhaum.
Ntu 3. Tib neeg teb Tswv Ntuj
Nqe 1. Kuv ntseeg (CCC 143-165)
1. Tuaj yeem mloog lub siab ntseeg (The obedience of Faith)
Lo lus ‘lub siab ntseeg’ (Faith) yog zoo siab ‘tuaj yeem mloog’ (Obedience) Tswv Ntuj lo lus vim yog lo lus tuaj ntawm Tswv Ntuj tuaj. Tswv Ntuj yog tus qhia qhov tseeb (Truth). Has Nplas Has yog tus qauv hais txog kev yeem mloog Tswv Ntuj, thiab Mab Liab yog tus piv txwv hais txog tus neeg ntseeg Tswv Ntuj zoo tshaj sawv daws.
– Tsoom ntseeg tus yawg koob Has Nplas Has.
Has Nplas Has yog tsoom neeg ntseeg tus yawg koob vim nws tuaj yeem mloog Tswv Ntuj hu nws kom sawv kev mus ib lub teb chaws uas nws yuav tau txais los ua nws lub cuab tam, nws tsis paub tias nws yuav mus txog qhov twg (HN 11: 8); vim Has Nplas Has muaj lub siab ntseeg, nws thiaj li mus nyob li ib tug qhua hauv pej kum neeg thaj av uas Ntuj cog lus tias yuav muab rau nws (HP 23: 4); vim Has Nplas Has muaj lub siab ntseeg, thaum Has Nplas Has thiab nws poj niam laus heev lawm Has Nplas Has thiaj li ntseeg Tswv Ntuj lo lus hais tias nws poj niam yuav yug ib tug tub, thiab thaum Has Nplas Has xam tias Tswv Ntuj xav kom Has Nplas Has muab nws tus tub tua ua ib thaj txi Ntuj, Has Nplas Has npaj siab mloog Tswv Ntuj, hos Tswv Ntuj cheem nws kom txhob muab nws tus tub tua (HN 11: 17). Vim Has Nplas Has muaj lub siab ntseeg Tswv Ntuj tas siab li ntawd, mas Has Nplas Has thiaj li ua tsoom neeg ntseeg tus yawg koob.
– Mab Liab tau txoj hmoov zoo vim nws ntseeg.
Peb lub Koom Txoos saib Leej Ntshiab Mab Liab yog tus tuaj yeem mloog Tswv Ntuj zoo tshaj sawv daws vim nws muaj lub siab ntseeg cov lus uas tus Tshiab Nkas Nplias xa tuaj rau nws. Mab Liab ntseeg tias tsis muaj ib yam Tswv Ntuj ua tsis tau, nws hais tias “Kuv yog Huab Tais tus ntxhais txib” (LK 1: 38) ces Mab Liab xeeb tub thiab yug Yes Xus. Tus phauj Es Lis Xas Npes tsa suab hais tias “Tus tau ntseeg tias cov lus Huab Tais hais rau nws yuav tsheej xeeb, mas nws txoj hmoov zoo!” (LK 1: 45) ces txhua tiam neeg thiaj yuav hais tias Mab Liab yog tus tau txoj hmoov zoo. (LK 1: 48) Thaum Mab Liab sawv nyob ze ntawm Yes Xus tus ntoo cuam nws tseem tso siab thiab ntseeg tias nws Leej Tub yog tus cawm ntiaj teb neeg. Mab Liab yog tus ntseeg ti txha tshaj sawv daws.
2. Kuv paub tias kuv ntseeg leej twg (I know whom I have believed)
– Ntseeg txog Tswv Ntuj tib leeg.
Thaum peb tso siab thiab ntseeg Tswv Ntuj mas peb paub tias Tswv Ntuj tsis yuam kev. Hos peb tso siab rau ib tug neeg mas peb nco nraim tias ib tug neeg txawj yuam kev. Yog li thaum peb tso siab rau Tswv Ntuj thiaj yog peb tau tso siab rau tus zoo tas nrho thiab muaj hwj huam tas nrho. Peb ntseeg Tswv Ntuj txhua lo lus.
– Ntseeg txog Yes Xus Pleev, Tswv Ntuj Leej Tub.
Thaum peb hais tias peb ntseeg txog (believe in) Yes Xus mas peb ntseeg tas siab tias Yes Xus yog Tswv Ntuj Leej Tub nqes los ua tib neeg. Tus pom Yes Xus nws kuj pom Leej Txiv Tswv Ntuj. Yes Xus hais tias “Nej ntseeg txog Tswv Ntuj, nej ntseeg txog kuv thiab mog” (Z 14: 1). Peb ntseeg txog Yes Xus vim tias Yes Xus yog Tswv Ntuj, yog Leej Lo Lus xeeb los ua ib lub cev neeg. Tsis muaj leej twg tau pom Tswv Ntuj ib zaug. Tab sis Leej Tub Twm Zeej uas yug ntawm Tswv Ntuj los, nws nyob nraim hauv Leej Txiv lub xub ntiag (Z 1: 18), tsis muaj leej twg tau pom Leej Txiv, tsuas yog Leej Tub thiaj tau pom Leej Txiv (Z 6: 46) nws ua kom peb paub Tswv Ntuj.
– Ntseeg txog Leej Ntuj Plig Ntshiab.
Thaum peb hais tias peb ntseeg txog Leej Ntuj Plig Ntshiab mas peb ntseeg tias Leej Ntuj Plig Ntshiab yog tus paub Tswv Ntuj vim Leej Ntuj Plig Ntshiab yog Tswv Ntuj: Leej Ntuj Plig Ntshiab yog tus ua kom peb paub tau Leej Txiv thiab paub tau tias Yes Xus yog Tswv Ntuj Leej Tub (1KLN 12: 3). Leej Ntuj Plig Ntshiab tsom tau tas puas tsav yam, tsis muaj leej twg paub tej yam zais nyob hauv Tswv Ntuj, tsuas yog Leej Ntuj Plig Ntshiab thiaj paub (1KLN 2: 10-11). Tsuas yog Tswv Ntuj thiaj paub Tswv Ntuj xwb, yog li peb ntseeg txog Leej Ntuj Plig Ntshiab vim Leej Ntuj Plig Ntshiab yog Tswv Ntuj.
3. Lub siab ntseeg tus yam ntxwv (The characterostic of Faith)
– Lub siab ntseeg yog lub txiaj ntsim.
Thaum Yes Xus nug cov thwj tim raws li lawv xav Yes Xus yog leej twg, ces Pob Ze teb tias Yes Xus yog Leej Pleev tus Tswv Ntuj Muaj Txoj Sia Leej Tub, mas Yes Xus hais rau Pob Zeb tias “Xis Moos, Yos Nas tus tub, koj txoj hmoov zoo vim qhov koj paub no tsis yog nqaij thiab ntshav qhia koj; yog kuv Txiv nyob saum ntuj qhia koj” (MT 16: 15-17).
– Lub siab ntseeg yog tib neeg nrog Tswv Ntuj ib txhij ua.
Thaum peb ntseeg txog Tswv Ntuj mas Tswv Ntuj puab peb lub tswv yim kom peb ntseeg, tab sis peb kuj yuav tsum txiav siab tias peb txais kev ntseeg. Ntseeg (Beleive) yog ib txoj hauj lwm Tswv Ntuj thiab tib neeg ib txhij ua. Tswv Ntuj ua ib feem ntau, tab sis Tswv Ntuj kom tib neeg zoo siab ua ib feem thiab. Tos peb ntseeg tsis yog vim peb lub tswv yim to taub Tswv Ntuj, yog vim peb tso siab tias Tswv Ntuj hais qhov yog.
– Lub siab ntseeg nrhiav kev nkag siab.
Peb lub tswv yim pom tias tsim nyog muaj zoo li Tswv Ntuj hais. Tus neeg paub txuj tshaj kuj ua tau tus neeg ntseeg zoo tshaj. Tus neeg ntseeg xav paub Tswv Ntuj tus pub kev ntseeg rau nws.
– Lub siab ntseeg nrhiav kev twj lij.
Tswv Ntuj tsis yuam tib neeg kom txais kev ntseeg, lub Koom Txoos kuj tsis yuam leej twg cai kom tig los ntseeg thiab. Tus twg xav ntseeg mas yog nws tsum txiav nws siab.
– Cheem tsum yuav tsum muaj lub siab ntseeg.
Tus neeg ntseeg txog Yes Xus Pleev yuav muaj txoj sia nyob mus li (MK 16:16, Z 3: 36, Z 6: 40); tus neeg tsis kam ntseeg Tswv Ntuj nws ua ib lub neej xis Tswv Ntuj siab tsis tau (HN 11: 6), nws yuav tsis nrog Tswv Ntuj muaj txoj sia nyob mus li. Tus neeg muaj kev ntseeg nws yuav muaj lub siab ncaj thiab yuav txais kev cawm.
– Lub siab ntseeg ua siab ntev.
Tswv Ntuj pub lub txiaj ntsim ua kom peb ntseeg, tab sis peb lub siab ntseeg txawj ploj ntshis, yog li Paj Lug thiaj ntuas tias “Koj yuav ceev cov lus ntawd tseg nyob hauv koj nruab siab, koj thiaj yuav ntaus tej ntsuj rog zoo. Koj muaj lub siab ntseeg (Faith), thiab lub siab pom txoj kev ncaj (Conscience). Muaj tus puav lawv tau tso txoj kev ncaj pov tseg, ces lawv txoj kev ntseeg thiaj tog rau hauv tiv txwv” (1 TT 1: 18-19). Tseev kom lub siab ntseeg txhob ploj, peb yuav tsum ‘txuag thiab yug’ peb lub siab ntseeg li no: nquag kawm Tswv Ntuj Lo Lus, thov Tswv Ntuj pab yus ntseeg, ua cov hauj lwm nyob hauv txoj kev nyiam, vam khom tsis tseg, nrhau cag nruaj hauv Koom Txoos txoj kev ntseeg; mas peb lub siab ntseeg thiaj muaj zog zuj zus.
– Lub siab ntseeg yog txoj txoj sia nyob mus li lub hauv paus.
Tus muaj lub siab ntseeg nws pib muaj txoj sia nyob mus li hauv nws nruab siab vim nws pib paub Tswv Ntuj, nws lub siab kaj thiab thaj yeeb nyob hauv Tswv Ntuj. Tab nws txawm raug kev txom nyem mas nws paub tseeb tias nws yuav mus pom Tswv Ntuj. Nws lub siab twb nrog Tswv Ntuj nyob lawm thiab npuab Tswv Ntuj.
Peb lub siab ntseeg coj peb mus kev, tsis yog ob lub qhov muag pom coj peb kev (2KLN 5: 7) thiab peb tsuas pom Tswv Ntuj zem zuag xws li nyob hauv ib daim tsom iav thiab paub Tswv Ntuj me me xwb (1KLN 13: 12), yog li muaj ntaus zaus peb lub siab ua xyem xyav, peb yuav tau tig rov mus saib cov neeg ua tim khawv txog kev ntseeg xws li Has Nplas Has; nws tsis pom muaj chaw tso siab, tsis kav nws tseem tso siab thiab ntseeg (LM 4: 18). Li ntawd, muaj tim khawv coob kawg nyob ncig peb, mas peb yuav muab txhua lub nra txo pov tseg thiab muab tej kev txhaum thaiv peb kev xyeeb hlo pov tseg. Peb kav tsij tso sas ntws mus txais txoj kev sim siab Ntuj npaj rau peb. Peb yuav ntsia ntsoov Yes Xus uas yog tus ntaus thawj coj cov ntseeg (HN 12: 1-2).
Nqe 2. Peb ntseeg (CCC 166-175)
Ib tug neeg muaj kev ntseeg txawv ib tug – thaum Tswv Ntuj hu tib neeg, Tswv Ntuj cia tib neeg muaj kev twj lij xaiv tias yuav teb los tsis teb Tswv Ntuj lus hu. Txawm li ntawd, kev ntseeg tsis yog ib txog hauj lwm tib neeg yuav ua tib leeg tau; xws li tib neeg yuav ua neej nyob twm zeej tsis tau. Tus muaj siab ntseeg yog nws tau txais ntawm lwm leej lwm tus los, nws kuj yuav pub kev ntseeg rau lwm tus thiab. Lub siab nyiam Yes Xus thiab hlub lwm tus yog lub zog ua kom peb muaj lub siab kub lug qhia peb kev ntseeg rau lwm tus, yog li cov neeg ntseeg thiaj piv zoo li txoj saw hlau ib lub voj dhos rau ib lub voj. Peb yuav ntseeg tsis tau yog tsis muaj lwm tus neeg ntseeg pab txhawb peb, thiab peb lub siab ntseeg pab txhawb lwm tus txoj kev ntseeg.
Zaj kuv ntseeg (I Beleive/ Apostles Creed) yog lub Koom Txoos lub siab ntseeg uas tus neeg muaj siab ntseeg lees ntseeg thaum nws txais lub Cim Ntxuav. Hos zaj peb ntseeg (We Beleive/ Niceno-Constantinopolitan Creed) yog lub Koom Txoos lub siab ntseeg uas tsoom Tswv Qhia ua lub Rooj Ncauj Lus zeem tseeb.
Yog muab hais los, ces ‘lub siab ntseeg’ (Faith) yog peb ua raws (adherence) Tswv Ntuj. ‘Ntseeg’ (Beleive) yog ntseeg leej tib neeg thiab ntseeg qhov tseeb: ntseeg qhov tseeb tau mas tsum tso siab (trust) rau leej neeg tus ua pov thawj txog qhov tseeb ntawd. Yog li peb thiaj ntseeg txog (beleive in) Tswv Ntuj uas yog Leej Txiv, Leej Tub, thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab.
TOOM 2. ZEEM TSEEB TXOG LUB SIAB NTSEEG
Thaum Yes Xus rov mus saum ntuj lawm, cov neeg teev Yes Xus pib ua ke hais tej zaj lawv ntseeg (Believe) los khaws txoj kev ntseeg lub ntsiab. Kwv yees 100 xyoo tom qab mas lawv pib hais zaj uas peb niaj hnub hais nyob hauv lub Txoos teev Ntuj hauv Hnub Chiv, zaj lawv ntseeg ntawd yog zaj zeem tseeb txog lub siab ntseeg.
Zaj zeem tseeb txog lub siab ntseeg hais tau tias yog zaj ‘KUV NTSEEG’ los yog ‘LUB SIAB NTSEEG LUB CIM’ (Symbols of Faith) uas thaum ib tug neeg twg yuav txais lub Cim Ntxuav mas nws yuav tsum hais los zeem txog yam nws ntseeg nyob ntawm lub Koom Txoos xub ntiag; yog ntseeg txog Leej Txiv, Leej Tub, thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab.
Lub siab ntseeg lub cim cais tau ua 3 ntu: ntu 1 yog ntseeg txog Huab Tais Leej Txiv txoj hauj lwm tsim ntuj tsim teb, ntu 2 ntseeg txog Huab Tais Leej Tub txoj hauj lwm cawm neeg, thiab ntu 3 ntseeg txog Huab Tais Leej Ntuj Plig Ntshiab lub hauv paus ua kom peb lub siab ntshiab tuaj.
Peb ntu no muaj 12 nqe lus sib dhos kom sawv tau ua tib lub cev xws li yog Leej Pleev 12 tug Hauv Paus Xa Lus, yog li thiaj hu ua ‘Cov Hauv Paus Xa Lus Zaj Ntseeg’ (The Apostles’ Creed) li no:
1. Kuv ntseeg txog Tswv Ntuj, yog Leej Txiv muaj hwj huam tas nrho, yog tus tsim ntuj tsim teb.
2. Kuv ntseeg txog Yes Xus Pleev, yog Tswv Ntuj Leej Tub twm zeej, yog peb tus Huab Tais.
3. Leej Ntuj Plig Ntshiab ua kom nws xeeb los ua neeg. Nws yug ntawm Nkauj Ntshiab Mab Liab los.
4. Lub caij Pis Las Tos ua nom, Yes Xus raug luag hiam thiab ntsia saum ntoo cuam, nws tuag mus zwm av.
5. Mus txog ntuj txias teb tsaus. Hnub peb, Yes Xus sawv hauv cov tub tuag rov los.
6. Nws nce mus lawm saum ntuj, zaum ntawm Leej Txiv phab xis.
7. Nws yuav rov los txiav txim rau cov neeg ciaj neeg tuag.
8. Kuv ntseeg txog Leej Ntuj Plig Ntshiab.
9. Ntseeg txog lub Koom Txoos Ntshiab cia rau lub qab ntuj neeg. Ntseeg txog tsoom Leej Ntshiab sib koom Ntuj lub Txiaj Ntsim.
10. Ntseeg txog kev daws txhaum.
11. Ntseeg txog leej neeg lub cev kev sawv rov los.
12. Ntseeg txog muaj Txoj Sia nyob mus li. Ua li.
Duas ‘Cov Hauv Paus Xa Lus Zaj Ntseeg’ lawm, tseem muaj ib zaj yog zaj zeem tseeb txog lub siab ntseeg raws li lub Rooj Ncauj Lus Nis Kes – Koos Taas Tis Nos Pos Lis; yog cov Tswv Qhia sau tseg hauv xyoo 325 thiab xyoo 381.
Thaum peb muab siab rau hais zaj ‘kuv ntseeg’ mas peb txais ib lub txiaj ntsim pab kom peb lub siab npuab Huab Tais Leej Txiv, Huab Tais Leej Tub, thiab Huab Tais Leej Ntuj Plig Ntshiab. Dhau ntawd, peb lub siab tseem npuab cov neeg nyob hauv lub Koom Txoos tas huv si thiab.
Ntu 1. Kuv ntseeg txog Leej Txiv Tswv Ntuj.
Nqe 1. Kuv ntseeg txog Tswv Ntuj yog Leej Txiv muaj hwj huam tas nrho, yog tus tsim ntuj tsim teb (CCC 198-421)
Qib 1. Kuv ntseeg txog Tswv Ntuj (CCC 198-231)
Nyob hauv zaj ‘kuv ntseeg’ thawj qib lus hais tias “Kuv ntseeg txog Tswv Ntuj”. Tos peb xub hais tias “Kuv ntseeg txog Tswv Ntuj” yog vim tas txhua yam peb hais hauv zaj ntseeg no yog hais txog ‘Tswv Ntuj’ (God), hais txog cov hauj lwm Tswv Ntuj ua los pab ntiaj teb neeg, hais txog cov txiaj ntsim Tswv Ntuj pub rau ntiaj teb neeg. Peb ntseeg txog tej ntawd tib si vim peb xub ntseeg txog Tswv Ntuj ua ntej.
– Kuv ntseeg txog tub tug Tswv Ntuj.
Peb ntseeg tias tsuas muaj tib tug Tswv Ntuj xwb vim txij Has Nplas Has los Tswv Ntuj rov hais tas zog tias tsuas muaj tib tug Huab Tais Tswv Ntuj raws li nyob hauv phau ntawv Txoj Cai Ob (TCO 6: 4-5) hais tias “His Xas Lais, koj mloog mog: HUAB TAIS (YHWH) yog peb tus Tswv Ntuj. HUAB TAIS tib tug thiaj yog tus tseem. Koj yuav nyiam HUAB TAIS koj tus Tswv Ntuj tas nrho koj lub siab, tas nrho koj tus ntsuj plig, thiab tas nrho koj lub tswv yim.” Cov Yaj Saub qhuab qhia cov His Xas Lais kom lawv teev Tswv Ntuj tib leeg xwb, Yes Xus hais tias tab txawm muaj Leej Txiv thiab Leej Tub thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab, tab sis lawv peb leeg yog tib tug Tswv Ntuj xwb.
– Tswv Ntuj qhia nws lub npe.
Nyob saum lub roob Xis Nais, Tswv Ntuj tau qhia nws ib lub npe rau Mais Xes. Tswv Ntuj hais tias “Kuv yog tus kuv yog”, Lus Hes Nplaws yog ‘YAS VES’. Tab sis cov Hes Nplaws ntshai hais Tswv Ntuj lub npe ntawd, ces lawv siv lwm cov npe los hais txog Tswv Ntuj. Lawv hu Tswv Ntuj ua ‘HUAB TAIS’ (LORD).
Cov neeg teev Tswv Ntuj thiaj hu Tswv Ntuj ua “Tswv Ntuj tus lub siab hlub mos nyoos thiab khuv leej neeg”, “Tus Ntshiab”, “Tus Nyob Siab”, “Huab Tais tus kheev zam txhaum”, “Tus Tseeb”, los hu ua “Tus Nyiam”.
Muab hais los mas Tswv Ntuj yog tus loj tas nrho uas tib neeg lub tswv yim ntim tsis tau. Tib neeg nrhiav tsis tau ib lub npe txaus hais tias Tswv Ntuj yog leej twg, yog tus zoo li cas. Phau Ntawv Ntshiab thiaj muab Tswv Ntuj los piv rau ib puas tsav yam kom tau cav lus zoo txog Tswv Ntuj.
Qib 2. Yog Leej Txiv (CCC 232-267)
– Hu txog Leej Txiv, thiab Leej Tub, thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab lub npe.
Thaum Yes Xus yuav rov mus lawm saum ntuj, Yes Xus hais rau lawv tias “Nej mus, nej ua kom tas txhua haiv neeg ua kuv thwj tim. Nej hu txog Leej Txiv thiab Leej Tub thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab lub npe, nej ua lub Cim Ntxuav rau lawv” (MT 28: 19). Yog li thaum ib tug neeg twg txais lub Cim Ntxuav, nws thiaj yuav tsum lees tias nws ntseeg txog Leej Txiv, ntseeg txog Leej Tub, thiab ntseeg txog Leej Ntuj Plig Ntshiab, mas lub Koom Txoos thiaj ua Cim Ntxuav rau nws nyob hauv Peb Leeg Huab Tais lub npe.
Yog vim li ntawd, thawj yam uas cov neeg teev hawm Yes Xus yuav tsum ntseeg thiaj yog ntseeg tias muaj Peb Leeg Huab Tais (Trinity): yam li Huab Tais Leej Txiv thiab Huab Tais Leej Tub thiab Huab Tais Leej Ntuj Plig Ntshiab. Peb tug Huab Tais yog tib tug Tswv Ntuj.
Peb lub tswv yim yog neeg tswv yim xwb. Peb to taub tsis tau meej tias yog zoo li cas Peb Leeg Huab Tais thiaj ua tau tib tug Tswv Ntuj raws li Leej Ntshiab Aus Nkus tau cim xwm tseg tias “Tib neeg lub tswv yim yog zoo li ib lub khob haus dej. Tswv Ntuj yog zoo li lub hiav txwv. Lub khob ntim tsis tau lub hiav txwv. Peb lub tswv yim kuj ntim tsis tau Tswv Ntuj.”
Tos peb ntseeg tias muaj Peb Leeg Huab Tais koom ua ib tug Tswv Ntuj, vim nyob hauv Ntawv Moo Zoo hais ntau zaus txog Huab Tais Leej Txiv thiab Huab Tais Leej Tub thiab Huab Tais Leej Ntuj Plig Ntshiab. Ntawv Moo Zoo kuj hais tias muaj tib tug Tswv Ntuj xwb.
Tos peb hu Tswv Ntuj ua Leej Txiv vim 3 yam no:
1. Vim Huab Tais Tswv Ntuj tsim lub ntuj lub teb thiab tas lub sim ceeb. Nws yog puas tsav yam Leej Txiv. Puas tsav nyob thiab muaj txoj sia tuaj ntawm Huab Tais Tswv Ntuj tuaj.
2. Vim Huab Tais Tswv Ntuj hlub tas ib zeej tsoom neeg. Huab Tais Tswv Ntuj yog Leej Txiv hlub nws tsoom me nyuam nyob ntiaj teb. Huab Tais Tswv Ntuj yog Leej Txiv xub hlub cov neeg me, xub hlub cov neeg pluag, xub hlub cov poj ntsuam thiab cov me nyuam ntsuag.
3. Vim Huab Tais Yes Xus tau hais tias Huab Tais Tswv Ntuj yog nws Leej Txiv, thiab Huab Tais Yes Xus hais tias nws yog Tswv Ntuj Leej Tub.
Xyoo 325 thiab xyoo 381 lub Koom Txoos siv cov lus nyob hauv Zam Ntawv Moo Zoo hais zoo li no tias “Yes Xus yog Leej Lo Lus, yog Leej Txiv Tswv Ntuj Lo Lus. Yes Xus yog Leej Txiv Lo Lus ua ib leeg Huab Tais xws li Leej Txiv. Txij thaum lub hauv paus los Lee Tub ib txwm nrog Leej Txiv nyob. Txij thaum muaj Leej Txiv kuj muaj Leej Tub, vim Leej Tub yog lo lus uas Leej Txiv ib txwm xav hauv nws lub tswv yim. Leej Tub nrog Leej Txiv ua kom muaj tas txhua yam tshwm sim tuaj nyob hauv lub sim ceeb. Thaum tseem tsis tau muaj lub sim ceeb Leej Tub nrog Leej Txiv nyob txawm”, ces lub Koom Txoos thiaj ntseeg tias Yes Xus yog Tswv Ntuj raws li lo lus tias “Yes Xus yog tus Tswv Ntuj qhov muag pom tsis tau tus duab, yog Tswv Ntuj lub hwj chim ci ntsa iab, yog Tswv Ntuj tus duab.” (KLX 1: 15, HN 1: 3).
Hmo uas cov Yus Das muab Yes Xus ntes, Yes Xus xub hais rau nws cov thwj tim tias nws yuav xa Leej Nplij Neeg, los yog ‘Leej Ntuj Plig Ntshiab’ tuaj nyob hauv nws cov thwj tim lub siab. Leej Ntuj Plig Ntshiab yog Leej Txiv thiab Leej Tub tus plig sib nyiam. Txoj kev sib nyiam ntawd yog ib tug Huab Tais xws li Leej Txiv thiab Leej Tub.
Peb ntseeg tias muaj Peb Leeg Huab Tais (hypostase) tab sis Peb Leeg Huab Tais yog tib tug Tswv Ntuj (essence). Lawv peb leeg yog tsav Huab Tais sib koom hwj chim, koom siab, koom tswv yim, koom hwj huam, koom txiaj ntsim. Lawv sib koom sib npuab li no, lawv thiaj yog ib tsav Huab Tais (communion). Peb cov neeg teev hawm Yes Xus thiaj lees ntseeg tias Huab Tais Leej Txiv thiab Leej Tub thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab yog tib tug Huab Tais Tswv Ntuj. Leej twg tsis kam ntseeg lo lus no mas nws tsis nyob hauv lub Koom Txoos teev hawm Yes Xus thiab ntseeg Yes Xus.
Lawv peb tug Huab Tais sib koom tas txhua yam. Thaum Huab Tais Leej Txiv tsim lub ntuj lub teb, Huab Tais Leej Tub thiab Huab Tais Leej Ntuj Plig kuj nrog Leej Txiv ua. Tab sis peb tsoom neeg lub tswv yim me ces peb thiaj saib tias lawv nyias muaj nyias txoj hauj lwm zoo li no: Huab Tais Leej Txiv yog tus tsim, tus kav, tus nres lub ntuj lub teb thiab puas tsav puas yam hauv lub ntuj lub teb; Huab Tais Leej Tub yog tus nqes los ua neeg nyob ntiaj teb, nws tuaj cawm ntiaj teb neeg, tuaj qhia tias Tswv Ntuj muaj lub siab zoo li cas, nws rov mus lawm saum ntuj, nws cev peb cov lus thov rau Huab Tais Leej Txiv; Huab Tais Leej Ntuj Plig yog tus tshoj neeg lub siab, rov qhia Huab Tais Leej Tub cov lus rau hauv peb nruab siab, Huab Tais Leej Ntuj Plig yog Huab Tais Leej Txiv thiab Huab Tais Leej Tub lub zog ua hauj lwm nyob hauv tib neeg nruab siab. Peb muab siab rau nco ntsoov tias lawv koom siab thiab koom hwj huam, ces lawv koom ua cov hauj lwm hais los saum no tas huv si.
Qib 3. Tus muaj hwj huam tas nrho (CCC 268-
Ntawv Ntshiab sau hais tias Tswv Ntuj yog Yas Kos tus Huab Tais muaj hwj huam (HP 49: 24), Tswv Ntuj yog tus Huab Tais muaj zog thiab siab tawv, Tswv Ntuj yog tus Huab Tais siab tawv ntaus rog, Tswv Ntuj yog tus Huab Tais muaj hwj huam tas nrho (NPN 24: 8-10) nyob saum ntuj thiab nyob ntiaj teb, nyob hauv dej ntuj thiab qab thu hiav txwv (NPN 135: 6) vim tias Tswv Ntuj yog tus tsim ntuj tsim teb, yog tus kav lub sim ceeb, yog tus tswj neeg lub siab thiab ua tau tas puas tsav yam xis nws siab.
Tswv Ntuj lub hwj huam tawm tuaj rau peb pom tau nyob hauv Huab Tais Leej Txiv. Tswv Ntuj hais tias “Kuv yuav ua nej txiv, nej yuav yog kuv cov tub cov ntxhais” (2KLN 6: 18) ces Tswv Ntuj thiaj zam txim rau peb.
Ntau zaus, peb raug ntxias thiab ntsib kev txom nyem mas peb pom zoo li Tswv Ntuj tsis muaj hwj huam tshem tau cov xwv txheej tsuam peb ntawd. Tab sis Tswv Ntuj pub nws lub hwj huam tuaj rau peb pom tsis zoo li peb lub siab xav, Tswv Ntuj tso nws Leej Tub nqes los ua neeg thiab tuag sawv rov los, kom peb pom tias Leej Tub yog tus yeej txoj kev phem, Leej Tub tus dai saum Ntoo Cuam yog Tswv Ntuj lub hwj huam thiab yog Tswv Ntuj txoj kev thoob tsib. Vim tias txoj kev uas Tswv Ntuj saib yog kev vwm mas tseem thoob tsib dua neeg kev thoob tsib. Txoj kev uas Tswv Ntuj saib yog tsis muaj zog, mas tseem muaj zog dua neeg kev muaj zog (1KLN 1: 24-25). Leej Pleev kev sawv rov los thiaj yog Tswv Ntuj lub hwj huam uas peb pom (EFX 1: 19), ces peb thiaj yuav hais li Yob tau hais tias “Kuv paub tias koj muaj hwj huam tas nrho, koj xav dab tsi koj ua tau tas.” (YB 42: 2)
Qib 4. Yog tus tsim (CCC
Thawj qib lus hauv phau Ntawv Ntshiab hais tias ‘Thaum chiv lub keeb, Tswv Ntuj tsim lub ntuj thiab lub ntiaj teb’. Nyob hauv zaj ‘Kuv ntseeg’ thawj qib lus yog rov tshaj txog qib lus no tias ‘Leej Txiv Tswv Ntuj muaj hwj huam tag nrho, yog tus tsim ntuj tsim teb’, ‘tsim txhua yam pom tau thiab tsis tau’.
Tsim ntuj tsim teb thiaj yog lub hauv paus chiv txoj kev cawm lub keeb raws li Tswv Ntuj tau npaj cia txhiv txhua yam Ntuj tau tsim los, hos lub ntsis mas yog Leej Pleev. Hais tau tias thaum chiv lub keeb mas Tswv Ntuj xav pom yam Ntuj tsim tshiab lub koob meej nyob hauv Leej Pleev, ces Paj Lug thiaj hais tias “Kuv pom tias txoj kev txom nyem uas peb ris lub caij no, yuav muab los piv tsis tau rau lub hwj chim uas yuav tawm tuaj rau luag pom xyeem nyob hauv peb. Tas puas tsav yam uas Ntuj tsim los tos ntshis txog lub caij Tswv Ntuj cov me nyuam yuav tawm los rau sawv daws pom xyeem. Tas puas tsav yam Ntuj tsim los puav leej zwm rau kev cuav; tsis yog vim lawv txhob txwm xav zwm rau kev cuav, yog vim muaj ib tug coj lawv mus zwm rau kev cuav. Tas puas tsav yam Ntuj tsim los, tso siab tias lawv kuj yuav dim ntawm txoj kev ua qhev thiab txoj kev ploj; lawv tso siab tias lawv yuav tau kev twj lij mus hauv Tswv Ntuj tsoom tub ki lub hwj chim. Peb paub tias los txog tav no, tas puas tsav yam ntuj tsim los ntsaj xws li ib tug poj niam daws cev. Tsis yog tas puas tsav yam ntsaj xwb; tab txawm peb twb tau txais Leej Ntuj Plig Ntshiab cov txiaj ntsim los ua peb tug, tsis kav peb tseem ntsaj nyob hauv nruab siab thiab, vim peb tos lub caij txhiv peb lub cev (LM 8: 18-23).
– Zaj tswv yim ntuj tsim teb raug.
Tas txhua haiv neeg xav paub tias lub ntuj thiab lub tej tuaj qhov twg tuaj thiab yuav mus xaus rau qhov twg. Ib txwm puag txheej thaud cov poj yawm txwv koob thiaj muaj tej zaj dab neeg los tej zaj kwv huam hais txog lub hauv paus (origin) pib muaj lub ntuj lub teb, pib muaj xyoob ntoo thiab muaj thawj tus neeg nyob ntiaj teb no. Hmoob muaj zaj hais txog ntuj tsim teb raug. Haiv neeg twg kuj muaj. Sawv daws xav paub tias tib neeg lub haus paus yog zoo li cas, thiab xav paub tias tib neeg hauv ntsis yuav mus tshwm rau qhov twg.
Zim txwv no cov kws txuj nrhiav tau ntau yam qhia txog tib neeg lub hauv paus thiab qhia txog ntuj teb lub hauv paus. Peb thiaj paub tseeb tias muaj neeg txawj xav tswv yim nyob ntiaj teb no tau ntau vam xyoo lawm. Tab sis tshuav ntau yam uas cov kws txuj nrhiav tseem tsis tau tau los lawv hais tsis sib haum.
Vim cov kws txuj qhia peb tias muaj neeg nyob ntiaj teb tau ntev tshaj ib puas npaug li peb cov yawg koob qhia mas peb muaj chaw qhuas txog Tswv Ntuj lub hwj huam loj tas nrho. Vim cov kws txuj qhia peb tias lub ntuj loj tshaj ib txhiab npaug li peb cov yawg suab qhia mas peb muaj chaw cav txog Tswv Ntuj lub peev xwm uas neeg ntsuas tsis tau.
Peb cov neeg ntseeg zoo siab lees tias muaj ib tug Tswv Ntuj tsim lub ntuj lub teb. Tab sis muaj lwm cov neeg xav tej zaj tswv yim txawv peb cov neeg ntseeg; xws li muaj coob leej xav tias lub sim ceeb tas huv si yog Tswv Ntuj, tas txhua yam uas nyob saum ntuj thiab nyob ntiaj teb yog Tswv Ntuj tes taw, ntim Tswv Ntuj lub hwj chim ib feem (Pantheism).
Tseem muaj cov neeg qhia tias muaj ob tug Tswv Ntuj; yam li muaj tus Tswv Ntuj siab zoo (good) uas nws pab kom txhua yam mus zoo thiab ua zoo nyob hauv lub sim ceeb, thiab muaj tus Tswv Ntuj siab phem (evil) coj tas txhua yam phem ris mus ua phem coj xwv txheej tuaj rau lub ntuj lub teb. Cov xwm niaj hnub tshwm nyob hauv lub sim ceeb yog tuaj ntawm tus Tswv Ntuj siab zoo thiab tuaj ntawm tus Tswv Ntuj siab phem sib ntaus rog thiab sib twv (Manichaeism).
Tseem muaj cov neeg xav tias puag thaum lub hauv paus Tswv Ntuj tsim lub sim ceeb zoo li tus kwv txuj tsim ib lub teev tsoo uas nws txawj mus nws, nyem no lub ntuj lub teb nws txawj mus nws xws li lub teev tsoo; Tswv Ntuj tsis ua dab tsi, nws tsuas ntsia lub ntuj lub teb nws mus nws, ces lawv hais tias peb txhob vam txog Tswv Ntuj pab li ub pab li no vim Tswv Ntuj tsis kav lub sim ceeb ntxiv (Deismus).
Tseem muaj cov neeg coob hais tias lub ntuj lub teb thiab tas txhua yam nyob hauv lub ntuj lub teb tsis muaj tus tsim, tib neeg txhob vam txog Tswv Ntuj vim tsis muaj Tswv Ntuj, tib neeg tsuas yuav kawm txuj kom to taub lub sim ceeb tas txhua yam txoj cai, neeg pom yam twg mus tsis zoo hauv lub ntuj lub teb mas kom tib neeg kho xws li tib neeg lub peev xwm ua tau, txhob nrhiav kev vam txog ib tug muaj peev xwm loj dua tib neeg vim tib neeg xwb thiaj yog tswv tsim, ces lawv coj lub neej zoo li tsis muaj Tswv Ntuj (Materialism).
Muaj ntau leej hauj sim, lawv xav tswv yim, lawv pom lub ntuj lub teb mas lawv to taub tias yuav tsum muaj ib tug Twv Ntuj tsim thiab kav lub sim ceeb. Tab sis muaj coob leej xav tswv yim yuam kev xws li peb hais puag tas. Yog vim li ntawd lub siab ntseeg thiaj pab tau kom tib neeg lub tswv yim kaj tuaj mas neeg thiaj yuav pom qhov tseeb tias Tswv Ntuj yog tus tsim lub ntuj thiab lub teb. Phau ntawv Hes Nplaws hais tias “Nyob hauv txoj kev ntseeg, peb to taub zoo tias yog Tswv Ntuj ib lo lus tau tsim lub ntuj thiab lub ntiaj teb. Li ntawd, txhua yam peb pom tau yog tawm ntawm tej yam peb pom tsis tau los” (HN 11: 3).
Qhov tseeb hais txog tsim ntuj tsim teb yog qhov tseem ceeb tshaj rau tas nrho neeg lub neej, mas Tswv Ntuj thiaj tshaj nws cov lus tuaj pab ntiaj teb neeg kom paub qhov tseeb txog tsim lub ntuj thiab lub teb tias muaj Tswv Ntuj ua tus tsim. Tswv Ntuj tso nws Leej Ntuj Plig Ntshiab los qhia cov txwj laus thiab cov neeg thoob tsib nyob hauv ntau haiv neeg kom lawv paub Tswv Ntuj zoo hauj sim. Thiab Tswv Ntuj ua hwj huam qhia Has Nplas Has, qhia haiv neeg His Xas Lais. Qhov kawg Tswv Ntuj xa nws Leej Tub nqes los ua neeg; yog Yes Xus. Yes Xus thiaj ua kom peb tau kev paub Tswv Ntuj zoo. Cov paub Yes Xus zoo lawv kuj paub Tswv Ntuj zoo.
– Peb Leeg Huab Tais tsim ntuj tsim teb.
Lo lus tias “Thaum chiv lub keeb, Tswv Ntuj tsim lub ntuj thiab lub teb” (HP 1: 1) yog lo lus zeem tseeb txog 3 yam; xws li Tswv Ntuj tus nyob mus li yog ‘Lub Hauv Paus’ (Beginning), Tswv Ntuj tib leeg yog tus ‘Tswv Tsim’ (Creator), tas txhua tsav yam tsheej xeeb tau nyob ntawm (depend) Tswv Ntuj ua ‘Tus Pub’ (Give).
Ntawv Cog Lus Tshiab qhia tias Tswv Ntuj ua kom lub ntuj lub teb tsheej xeeb tuaj raws li ‘Lo Lus nyob mus li’ (the ethernal World) uas yog Tswv Ntuj Leej Tub. Zam sau nyob hauv nws phau ntawv Moo Zoo tias “Thaum lub hauv paus, Leej Lo Lus yeej nyob txawm lawm. Leej Lo Lus nyob ze Tswv Ntuj. Leej Lo Lus yog Tswv Ntuj. Thaum lub hauv paus, Leej Lo Lus nyob ze Tswv Ntuj. Tas ib puas tsav yam tshwm los vim nws. Yog tsis muaj nws, mas tsis muaj ib yam dab tsi tshwm tau los nyob (Z 1: 1-3). Paj Lug hais tias “Nyob hauv Leej Pleev, Ntuj tsim txhua yam nyob saum ntuj thiab nyob ntiaj teb no, tsim txhua yam pom tau thiab pom tsis tau, tsim txhua tus Tshiab zaum saum theej kiab, thiab txhua tus Tshiab ua Huab Tais, ua Vaj Txheeb, thiab muaj hwj huam. Ntuj tsim tas puas tsav yam nyob hauv Leej Pleev, kom lawv tsob hwb Leej Pleev. Leej Pleev xub nyob dua txhua tsav txhua yam. Tas puas tsav yam muaj txoj sia nyob hauv Leej Pleev” (KLX 1: 16-17).
Huab Tais Leej Txiv thiab Huab Tais Leej Tub thiab Huab Tais Leej Ntuj Plig yog tib tug Tswv Ntuj; lawv peb leeg koom siab koom tes tsim lub sim ceeb. Vim peb lub tswv yim me dhau mas thaum peb xav nthuav ib co lus hais txog ‘Peb Leeg Huab Tais’ (Trinity) mas peb hais kam tias Leej Txiv tsim lub sim ceeb, Leej Tub nqes los ua neeg cawm lub sim ceeb, Leej Ntuj Plig Ntshiab nqes los tshoj neeg lub tswv yim. Tab sis yog vim peb yuav tsum siv tib neeg cov lus peb thiaj piav li ntawd. Qhov tseeb mas Peb Leeg Huab Tais koom siab koom tes ua tas txhua yam. Huab Tais Leej Tub thiab Huab Tais Leej Ntuj Nplig piv li yog Huab Tais Leej Txiv txhais tes tsim lub ntuj lub teb.
Thaum peb thov ib yam twg ntawm Yes Xus mas yog lawv peb leeg pub yam ntawd. Thaum peb ua Leej Txiv tsaug mas Huab Tais Leej Tub thiab Huab Tais Leej Ntuj Plig kuj nrog txais peb cov lus ua tsaug. Thaum peb yoog Leej Ntuj Plig Ntshiab tshoj peb mas peb yoog Huab Tais Leej Txiv thiab Huab Tais Leej Tub tshoj peb thiab.
– Tswv Ntuj tsim lub ntiaj teb los cav txog Tswv Ntuj lub koob meej.
Leej Ntshiab Npos Nas Vees Tus Las hais tias “Tswv Ntuj tsim tas txhua yam tsis yog kom Tswv Ntuj lub koob meej nto tuaj, tab sis yog nthuav (show)Tswv Ntuj lub koob meej thiab kom txhua tsav Tswv Ntuj tsim los tau koom txais (communicate) Tswv Ntuj lub koob meej.” Tswv Ntuj tsim txhua tsav yam tawm hauv Tswv Ntuj kev nyiam (Love) thiab Tswv Ntuj qhov zoo (Goodness) los. Tswv Ntuj lub koob meej thiaj yog ua kom Tswv Ntuj qhov zoo tsheej xeeb thiab ri mus (manifestation and communication). Vim li no hais tau tias lub hom phiaj Tswv Ntuj tsim lub sim ceeb yog kom Tswv Ntuj txia ntshis ua (become) txhua yam nyob hauv txhua leej txhua tus (1 KLN 15: 28).
– Zaj txuj tob nyob hauv kev tsim ntuj tsim teb.
Peb ntseeg tias Tswv Ntuj tsim lub ntiaj teb raws li Tswv Ntuj kev thoob tsib (ThT 9: 9). Tswv Ntuj tsis yog pom tias ‘tsim nyog tsim’ (necessity), Tswv Ntuj tsis tau tsim ‘raws txoj hmoo qauj’ (blind fate) los yog ‘lam tau lam tsim’. Tab sis Tswv Ntuj tsim ‘ywj siab’ (free will) kom txhua tsav yam tau ‘koom faib’ (share) Tswv Ntuj qhov ciaj sia (being), Tswv Ntuj kev thoob tsib (wisdom), thiab Tswv Ntuj qhov zoo (goodness) raws li lo lus tias “Tswv Ntuj lub siab xav kom muaj, ces txhua tsav txhua yam cia li xeeb tuaj, Tswv Ntuj tsim tas txhua yam raws kev thoob tsib, Tswv Ntuj ua siab zoo rau txhua leej txhua tus thiab Tswv Ntuj lub siab hlub mos nyoos puag nws tej num” (QYTN 4: 11, NPN 104: 11, NPN 145: 9).
Tswv Ntuj tsim txhua tsav yam tawm hauv yam tsis muaj tuaj (nothing). Tswv Ntuj pub txoj sia thiab lub siab huv rau neeg. Tswv Ntuj tsim txhua tsav yam tawm los zoo, Tswv Ntuj muab tas txhua tsav yam Tswv Ntuj tsim los rau tib neeg kav. Tas txhua tsav yam xwm tshwm nyob saum ntuj thiab nyob ntiaj teb puav leej yog Tswv Ntuj coj, los yog Tswv Ntuj tso lus kom tsheej xeeb tau.
– Tswv Ntuj saib xyuas thiab pab coj (Providence).
Peb niaj hnub pom tib neeg ua phem, yog vim Tswv Ntuj tsim tib neeg muaj peev xwm xaiv txoj kev zoo los xaiv txoj kev phem. Tswv Ntuj tsim tib neeg kom twj lij vim Tswv Ntuj tsis xav yuam tib neeg kom xaiv txoj kev zoo. Tswv Ntuj tos kom tib neeg nyiam xaiv txoj kev zoo, Tswv Ntuj cia tib neeg xaiv txoj kev tib neeg yuav taug.
Tswv Ntuj tsis tsim tib neeg kom los ua qhev tsuas txawj mloog lus xwb. Tswv Ntuj xav pom tib neeg zoo siab xaiv txoj kev zoo. Yog tib neeg xaiv txoj kev ua phem mas Tswv Ntuj tsis muab txim rau tib neeg tam sis ntawd. Tswv Ntuj tos saib tib neeg puas yuav txawj xaiv txoj kev zoo.
Tswv Ntuj lub hwj huam yuav tsim ib lub ntuj ib lub teb zoo tas tas kuj tau. Tab sis Tswv Ntuj lub tswv yim tob dua peb lub tswv yim, Tswv Ntuj lub siab zoo dua peb lub siab ces Tswv Ntuj xaiv txoj kev tsim lub ntuj lub teb txawj hlob mus zuj zus, txawj zoo tuaj zuj zus. Tswv Ntuj tsim ntiaj teb neeg kom zoo tuaj zuj zus, ib tiam neeg zoo dua tiam neeg ua ntej. Ib phaj neeg yuav tsum dua mus kom muaj lwm phaj neeg tau kev sawv los. Ib tsav tsiaj noj lwm tsav thiaj hlob tau. Tswv Ntuj tsim lub sim ceeb maj mam hlob zuj zus, maj mam ntse, maj mam zoo. Yuav muaj li ntawd ntau txhiab xyoo ntau vam xyoo mus txog lub caij Tswv Ntuj txiav txim tias zoo tiav lawm, ces yuav yog lub caij lub ntuj thiab lub ntiaj teb kawg. Peb tsoom neeg lub tswv yim xav tsis tau tias qhov kawg yuav zoo li cas.
Qhov tias lub ntuj thiab lub teb uas Tswv Ntuj npaj rau lub caij kawg peb ntseeg tau tias yuav zoo tas nrho yog vim peb pom Yes Xus txoj kev tuag, thiab pom Yes Xus txoj kev sawv rov los.
Thaum peb saib ntsoov Yes Xus txoj kev raug luag hiam thiab raug kev tuag txom nyem loj mas peb xav tias Tswv Ntuj lub peev xwm yaj ntshi lawm. Tab sis thaum peb pom Yes Xus rov sawv muaj txoj sia thiab rov mus lawm saum ntuj mas peb pom tias Tswv Ntuj lub hwj huam yeej kev tuag, yeej cov neeg ua txhaum, yeej kev phem tas huv si, ces peb ntseeg tau tias Tswv Ntuj muaj peev xwm ua tau kom yam phem ciaj ua yam zoo. Peb tso siab tau tias yav tom ntej thaum txog lub caij ntuj teb hlob tiav xws li Tswv Ntuj ib txwm npaj mas lub ntuj lub teb yuav plhis, yuav tshiab tuaj. Lub ntuj lub teb yuav txia ua lub tsheej uas Tswv Ntuj nrog neeg nyob txawm. Tswv Ntuj yuav so tas ib zeej tsoom cov kua muag. Txoj kev tuag, yuav tsis muaj ntxiv. Kev ntsaj kev quaj, kev tu siab yuav tsis muaj ntxiv. Yog vim lub ntiaj teb qub uas tam sim no peb nyob nws dua ntais lawm.
Neeg lus tswv yim mem tsis tau tias lub ntuj tshiab thiab lub teb tshiab yuav zoo li cas. Yog ib yam peb ntseeg tas siab vim peb ntseeg tas siab tias Yes Xus sawv rov los. Peb tsuas hais tau cov lus uas Phau Ntawv Ntshiab Qhib Yav Tom Ntej sau tseg hais txog lub Tsheej Ntshiab Yes Lus Xas Les uas nyob saum ntuj; yog ib co paj lug, vim neeg tsis tau pom, neeg piav tsis tau. Peb saib lub ntiaj teb no yog ib lub ntiaj teb uas ib sim neej no peb hla (a state of journeying) mus cuag lub Ceeb Tsheej nrog Tswv Ntuj nyob mus li ib txhiab ib txhis. Tswv Ntuj siab zoo tas nrho tiag, ces Tswv Ntuj ‘saib xyuas thiab pab coj’ peb kom mus cuag tau Tswv Ntuj. Phau ntawv Thoob Tsib sau tias “Txoj kev thoob tsib lub zog mus thoob ntuj thoob teb, nws coj lub sim ceeb mus taug kev zoo” (ThT 8: 1). Txoj kev thoob tsib yog Tswv Ntuj.
Yes Xus hu peb kom los tso peb lub siab rau Tswv Ntuj (abandonment to God) ua tus saib xyuas thiab pab coj peb kev xws li cov me nyuam cia siab rau leej txiv vim tias Tswv Ntuj paub peb siab zoo dua peb paub. Yes Xus hais tias “Nej txhob txhawj txog nej txoj sia, nej Txiv nyob saum ntuj paub tias nej yuav tsum muaj tej yam ntawd huv si. Nej xub nrhiav nej Txiv lub Ceeb Tsheej thiab nws txoj kev ncaj tso, ces Ntuj yuav pub tas puas tsav yam ntawd tib si ntxiv rau nej” (MT 6: 31-33).
Qib 5. Tsim ntuj tsim teb (CCC
Lo lus tias ‘lb ntuj thiab lub teb’ (heaven and earth) yog tas txhua yam muaj nyob (all exist) thiab yog tas txhua yam Tswv Ntuj tsim los. ‘Lub Ntuj’ (Heaven) peb hais txog nyob hauv zaj ‘Kuv ntseeg txog Tswv Ntuj’ tsis yog ‘lub ntuj ntsuab’ (sky) uas qhov muag pom nyob sab saud. Lub ntuj ntsuab twb yog yam sawv daws pom xyeem, tsis tas yuav hais tas zog tias peb ntseeg txog ib yam peb qhov muag pom. Lub ntuj uas peb hais tias peb ntseeg txog yog ‘lub teb chaws Tswv Ntuj nyob’ (MT 5: 16). Tab sis Tswv Ntuj nyob tas qhov txhia chaw; nws nyob saum ntuj, nws nyob ntiaj teb no, nws nyob hauv neeg lub siab. Tswv Ntuj ib txhij nyob tas txhua txhia teb chaws. Lub ntuj peb ntseeg txog yog ‘Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej’, yog lub teb chaws qhov muag ntsia tsis pom. Peb lub tswv yim xav tau me ntsis tias lub ntuj Tswv Ntuj nyob yog ib yam muaj koob meej (eschatological glory). Nyob hauv lub ntuj uas peb ntseeg txog mas muaj Tswv Ntuj nyob, tseem muaj Leej Ntshiab Mab Liab, tas tsoom Leej Ntshiab, thiab Ntuj cov Tshiab nyob. ‘Lub Teb’ (Earth) yog lub teb chaws tib neeg nyob; yog lub qab ntuj (World).
– Cov Tshiab.
Ntuj cov Tshiab (Angels) yog cov ‘plig’ (spirit) tsis txawj tuag (HN 1: 14), lawv muaj lub tswv yim (spiritual) tab sis ‘tsis muaj lub cev’ (non-corporeal) uas peb leej tib neeg yuav pom tau thiab kov tau.
Thaum Tswv Ntuj tso nws cov Tshiab tuaj xa xov rau tib neeg mas cov Tshiab tawm tuaj rau pom lawv xws li lawv muaj ib lub cev uas peb yuav pom tau. Phau Ntawv Ntshiab hais tias lub caij ua Yes Xus ntej Tswv Ntuj xa nws cov Tshiab tuaj ntau zaus. Tswv Ntuj yog tus Huab Tais muaj lub hwj chim loj tas nrho, tsis phim Tswv Ntuj yuav muab nws piv rau tej tus neeg, ces Tswv Ntuj mam tso nws tej tus Tshiab txia ua ib lub cev xws li neeg, hais lus nrov xws li neeg rau tus uas Tswv Ntuj xav qhia yam ub yam no.
Phau Ntawv Ntshiab Cog Lus Qub hais tias thaum Tswv Ntuj ntiab ob niam txiv hauv paus As Das thiab Es Vas tawm ntawm lub vaj lom zem mus nws kom ib tug Tshiab kaw lub qhov rooj mus hauv lub vaj (HP 3: 24). Thaum yawg Los khiav mus deb ntawm lub nroog Xos Dos Mas kub hnyiab, ib tug Tshiab txuag yawg Los kom txhob raug xwv txheej (HP 19). Thaum Has Nplas Has tus niam yau As Nkas khiav mus nyob hauv teb chaws suab puam, ib tug Tshiab pov hwm tus niam yau nrog nws tus tub (HP 21: 17). Thaum Has Nplas Has tuav riam tsa tes yuav muab nws tus tub His Xas Has tua los txi rau Tswv Ntuj, mas Tswv Ntuj xa nws ib tug Tshiab tuaj cheem Has Nplas Has tes (HP 22: 11). Thaum Tswv Ntuj xav qhia nws ib co lus rau cov Yaj Saub His Xas Lais, Tswv Ntuj tso tej tus Tshiab tuaj cev nws cov lus rau cov Yaj Saub (HL 7: 23). Tswv Ntuj xa ib tug Tshiab tuaj hais rau Xas Muas niam tias nws yuav xeeb tub. Ib tug Tshiab kuj qhia Xas Xoos niam tias nws yuav xeeb tub. Ntawv Ntshiab Cog Lus Qub tseem piav ntau zaj ntxiv los hais txog cov Tshiab tuaj xa lus rau neeg lub caij ua Yes Xus ntej.
Cov Ntawv Moo Zoo qhia Yes Xus teej qav teej num cawm ntiaj teb hais tias Tswv Ntuj tso nws ib tug Tshiab tuaj ceeb toom rau Ntxas Kas Lias tias nws poj niam laus lawm, tsis kav nws yuav xeeb tub. Tus Tshiab Nkas Nplias tuaj hais rau tus hluas nkauj tsim txiaj Mab Liab tias Leej Ntuj Plig lub hwj huam yuav ntxoov nws ces nws yuav yug nws tus tub Yes Xus (LK 1: 11, 26).
Nyob hauv Yes Xus lub neej, muaj cov Tshiab hawm thiab tsob hwb Yes Xus mus li raws nraim lo lus tias “Thaum Tswv Ntuj xa nws Leej Tub tuaj ua tus xub yug los nyob hauv lub sim ceeb no, mas nws hais tias ‘Kuv xav kom tas Tswv Ntuj tsoom Tshiab hawm nws’” (HN 1: 6). Hmo Yes Xus yug los Tswv Ntuj tso ib co Tshiab coob coob nqes los hu nkauj rau cov neeg zov yaj mloog kom lawv paub tias Yes Xus yug los (LK 2: 14). Tswv Ntuj tso cov Tshiab tuaj pov hwm Yes Xus thaum tseem yau (MT 1: 20, 2: 13, 19). Thaum Yes Xus yoo mov tas 40 hnub nyob hauv teb chaws suab puam Leej Txiv Tswv Ntuj xa nws ib co Tshiab tuaj tsob hwb Yes Xus (MT 4: 11). Thaum Yes Xus txog nws hmo kawg nyob ntiaj teb no, nws teev Ntuj nyob hauv lub vaj txiv ntoo roj, nws paub tias tag kis nws yuav tuag nyob saum ntoo cuam, Yes Xus txhawj, ces Leej Txiv tso nws ib tug Tshiab tawm tuaj pab Yes Xus ua siab loj (53). Thaum Yes Xus tawm hauv nws lub ntxa rov sawv ib co poj niam tuaj xyuas lub ntxa, lawv tsis pom Yes Xus lub cev hauv lub ntxa, Leej Txiv Tswv Ntuj xa nws ob tug Tshiab txia ua ob tug txiv neej hais rau cov poj niam tias Yes Xus rov sawv muaj sia lawm (MK 16: 5-7).
Hauv cov ntawv Moo Zoo tseem tshuav lwm zaj ntau hauj sim piav txog Tswv Ntuj cov Tshiab. Phau ntawv qhia cov Hauv Paus Xa Lus tej hauj lwm kuj hais txog Tswv Ntuj cov Tshiab li no tias “Thaum Yes Xus nce mus saum ub lawm, mas cov thwj tim nyob ntsia ntsoov lub ntuj, ces muaj ob tug neeg hnav tsoos dawb los cuag lawv” (HL 1: 10). Thaum lawv ntes cov Hauv Paus Xa Lus coj mus pov hauv tsev loj faj, Huab Tais tus Tshiab qhib qhov rooj, nws coj cov Hauv Paus Xa Lus tawm mus sab nraud (HL 5: 18-20). Huab Tais tus Tshiab hais rau Fis Lis Pos tias “Thaum tav su, koj sawv kev mus rau tom txoj kev uas nqes ntawm Yes Lus Xas Les mus nram Nkas Xas” (HL 8: 26). Tswv Ntuj tus Tshiab chaws los hauv Kos Nes Lias tsev, hais kom Kos Nes Lias tso neeg mus tos Pob Zeb tuaj ua lub Cim Ntxuav rau Kos Nes Lias tsev neeg (HL 10: 3-8). Tswv Ntuj tus Tshiab pab Pos Zeb tawm hauv tsev loj faj (HL 12: 6-11). Tswv Ntuj tus Tshiab tuaj qhia Paj Lug tias lawv yuav tsis tuag hauv lub hiav txwv Mes Dis Tes Las Nes (HL 27: 23-25).
Thaum peb ua Thaj Txi Ntuj peb thov Tswv Ntuj cia peb nrog cuaj phiaj Tshiab hu zaj nkauj Faj Tim Huab Tais Ntshiab. Thaum peb hais zaj ‘Kuv lees txhaum’ mas peb lees txhaum ntawm Tswv Ntuj cov Tshiab xub ntiag. Thaum peb ua lub Txoos Xa Plig rau tus tuag, peb thov tsoom Leej Ntshiab thiab cov Tshiab tuaj tos tus tuag mus lawm saum ntuj. Niaj xyoo lub Koom Txoos muaj ib lub hnub nyoog ua Thaj Txi Ntuj hwm 3 tug Thawj Tshiab Las Fais, Mis Kas thiab Nkas Nplias.
Yes Xus tau hais rau cov neeg tuaj mloog nws tshaj lub Moo Zoo tias nyias tus neeg ntseeg muaj nyias Tswv Ntuj ib tug Tshiab pov hwm nws, coj nws kev. Li ntawd, muaj tej tus neeg ntseeg nquag thov lawv tus Tshiab pov hwm kom nws thov Ntuj rau lawv. Tab txawm yus tsis nco qab thov yus tus Tshiab pov hwm kom nws pov hwm yus mas tus Tshiab yeej pov hwm yus vim Tswv Ntuj txhob txwm tso nws tuaj nrog yus nyob nraim. Tus Tshiab nyob twj ywm pov hwm yus vim nws zoo siab mloog nws tus Huab Tais Tswv Ntuj (MT 18: 10, LK 16: 22). Li ntawd, Leej Ntshiab Npas Xis thiaj hais tias “Tsoom neeg ntseeg nyias muaj nyias ib tug Tshiab nrog nraim nyias.”
– Lub qab ntuj qhov muag pom tau.
Tswv Ntuj tsim lub qab ntuj peb pom tau kom yog ib yam nplua nuj (richness), muaj ntau yam sib txawv (diversity), thiab kom muaj quag (order). Ntawv Ntshiab qhia tias Tswv Ntuj ua hauj lwm 6 hnub ces hnub xya Tswv Ntuj so. Tswv Ntuj hais tib lo lus xwb ces lub qab ntuj tawm plaws hauv qhov tsaus ntuj nti tuaj. Tswv Ntuj pom tias tas txhua yam hauv lub qab ntuj puav leej zoo (HP 1: 1-2: 4). Vim Tswv Ntuj tsim txhua yam los zoo, yog neeg siv txhua yam Tswv Ntuj tsim los mus rau qhov phem, neeg muab txhua yam Tswv Ntuj tsim los kom muaj quag ua kom ntxhov; mas yog neeg tab tom saib tsis taus Tswv Ntuj.
Tswv Ntuj tsim txhua tsav yam tsis hais lub hnub thiab lub hli, xyoob ntoo thiab nroj tsuag, noog liaj thiab tsig txhuv; kom los sib vam (dependence), sib nres (complete), thiab sib pab (service) mas lawv thiaj huaj txhaij mus tau.
Tswv Ntuj tsim lub qab ntuj los kom muaj quag thiab sib phim sib haum (harmony), tsim tej tsiaj kom sib txawv thiab nyias muaj raws nyias hom; ces lub qab ntuj thiaj zoo nkauj (beauty). Qhov zoo nkauj no tsom txog Tswv Ntuj qhov zoo nkauj tob ntsuas tsis txog. Qhov zoo nkauj no tsim nyog rau ntiaj teb neeg hwm.
Tswv Ntuj nyiam tas txhua yam Tswv Ntuj tsim los (NPN 145: 9) thiab Tswv Ntuj saib tas txhua yam; tab sis yam Tswv Ntuj nyiam thiab hlub tshaj yog ‘tib neeg’. Yes Xus hais tias “Nej muaj nqis dua tej pab tsig txhuv coob coob. Nej muaj nqis dua ib tug yaj lawm pes tsawg npaug?” (LK 12: 7, MT 12: 12). Nyob hauv phau ntawv Hauv Paus hais tias “Tswv Ntuj puab tib neeg raws li Tswv Ntuj tus duab, kom zoo li Tswv Ntuj me ntsis. Tswv Ntuj kom tib neeg ua tswv kav tas txhua yam” (HP 1: 26).
Vim tas txhua tsav yam nyob hauv lub qab ntuj puav leeg yog tib tug Tswv Ntuj tsim tawm los, mas tas txhua tsav yam thiaj ‘sib koom tib lub siab’ (solidarity) cav txog Tswv Ntuj lub koob meej xws li Leej Ntshiab Fas Ntshis Kus nyob As Xis Xis zaj nkauj hais tias “Huab Tais, tas txhua yam koj tsim los tsa suab cav txog koj. Lub hnub koj yog peb tij, koj pub qhov pom kev tuaj rau peb, koj cov duab ci yog tus Tswv Ntuj nyob siab lub koob meej. Tus dej ntws koj yog peb tus muam, koj muaj txiaj ntsim ntau thiab tsis muab hlob, koj yog tus zoo thiab ntshiab tiag. Daim av koj yog peb niam, koj tsa peb kom siab thiab yug peb txoj sia, koj tseem txi txiv ntau rau lub qab ntuj, koj muab cov paj ntoos thiab roj ntsuag ua tsoo tsho. Nej cav txog peb tus Huab Tais mas, nej ua peb tus Huab Tais tsaug mas, nej tsob hwb peb tus Huab Tais mas.”
Ntawv Ntshiab hais tias Tswv Ntuj ua nws cov num tas, ces hnub xya Tswv Ntuj so, Tswv Ntuj foom hmoov rau hnub xya thiab tsa ua hnub ntshiab (HP 2: 1-3). Hnub xya thiaj yog hnub tshwj cia rau hawm Tswv Ntuj, tab sis nyob hauv peb cov ntseeg txog Yes Xus, peb saib hnub yim yog hnub tshiab, vim yog hnub chiv lub lis piam tshiab; yog hnub Leej Pleev sawv hauv cov tub tuag rov los. Hnub xya yog hnub Tswv Ntuj ua hauj lwm tsim ntuj tsim teb tiav, hnub yim yog hnub Tswv Ntuj pib tsim dua tshiab. Cov hauj lwm tsim ntuj tsim teb lub hauv ntsis yog cov hauj lwm ‘cawm lub qab ntuj neeg’ (redemption). Ntuj tsim teb raug zaum ib lub ntsiab thiab lub ntsis thiaj yog Leej Pleev.
Qib 6. Tib neeg (CCC355-384)
Phau ntawv Hauv Paus sau tias “Tswv Ntuj tsim tib neeg raws li Tswv Ntuj tus duab. Tswv Ntuj tsim tib neeg ua txiv neej thiab ua poj niam” (HP 1: 27). Lo lus no qhia tau tias nyob hauv tsav Tswv Ntuj tsim los mas tib neeg yog tsav tseem ceeb tshaj plaws vim tib neeg yog ‘Tswv Ntuj tus duab’ (image of God), tib neeg yog ‘tus saws’ (unite) yaj ceeb thiab yeeb ceeb los nyob ua ke, tib neeg muaj ‘txiv neej’ thiab ‘poj niam’ (male-female), tib neeg ‘haum xeeb’ (friendship) nrog Tswv Ntuj.
– Tib neeg yog Tswv Ntuj tus duab.
Tas txhua tsav Tswv Ntuj tsim los muaj lub cev nqaij mas tsuas muaj tib neeg xwb thiaj muaj peev xwm ‘paub’ (knowledge) thiab ‘nyiam’ (Love) Tswv Ntuj, tsuas yog tib neeg xwb thiaj ‘koom’ (Share) tau Tswv Ntuj txoj sia. Yog li tib neeg thiaj muaj tsim (dignity) yog ‘leej neeg’ (person), yog ‘ib tug neeg’ (someone) tsis yog ‘ib yam toob xib’ (something). Tib neeg muaj peev xwm paub txog yus tus kheej (Self-knowledge), tswj tau yus tus kheej (Self-possession) thiab ywj siab qee yus rau lwm tus (Freely giving) thiab koom (communion) nrog lwm tus tau. Tswv Ntuj hu tib neeg los nrog Tswv Ntuj cog lus (Covenant) tias tib neeg yuav muaj lub siab ntseeg thiab nyiam Tswv Ntuj tib leeg xwb. Tswv Ntuj tsim txhua tsav yam pub rau tib neeg thiab Tswv Ntuj tsim tib neeg kom tau tsob hwb (serve) Tswv Ntuj, nyiam (love) Tswv Ntuj, thiab cev (offer) txhua tsav yam rov rau Tswv Ntuj.
– Cev nqaij thiab ntsuj plig.
Phau Ntawv Ntshiab hais tias Tswv Ntuj muab av los puab ib tug neeg. Huab Tais Tswv Ntuj tshuab pa muaj txoj sia rau hauv neeg qhov ntswg ces neeg muaj txoj sia tuaj (HP 2: 7). Ntawv Ntshiab cov lus ntawd yog ib co duab xav qhia tias tib neeg muaj ‘lub cev’ (body) tuaj ntawm av (ground) tuaj, thiab tib neeg muaj ib tug ‘ntsuj’ (soul) tuaj ntawm Tswv Ntuj tus pa (breath) tuaj, ces tus ntsuj thiaj yog ‘leej plig/ tswv yim’ (spirit) kov tsis tau thiab pom tsis tau.
Ntawv Ntshiab qhia peb tias tus ntsuj yog neeg ‘txoj sia’ (life), yog ‘leej neeg’, thiab yogqhov nyob puag hauv neeg nruab nrog (innermost aspect of man). Tus ntsuj yog lub hauv paus chiv sab plig neeg (Spiritual), mas peb thiaj hais tias ‘tus ntsuj plig’ (spiritual soul). Tus ntsuj plig muaj txoj sia nyob mus li (immortal).
Lub cev yog Tswv Ntuj tus duab thiab yog Leej Ntuj Plig Ntshiab lub tsev (1KLN 6: 19-20).
Tus ntsuj plig npuab lub cev ces tib neeg thiaj muaj txoj sia. Thaum tus ntsuj plig ncaim ntawm lub cev mas lub cev thiaj mam tuag, tab sis tos txog lub caij ‘sawv rov los’ (resurrection) ces tib neeg tus ntsuj plig thiab lub cev mam rov los nyob ua ke.
Lub Koom Txoos qhia peb tias Tswv Ntuj ncaj qha tsim tus ntsuj plig los tso rau hauv neeg lub cev kom ua tib tug tib neeg. Ob niam txiv xeeb tub lub cev nqaij, hos yog Tswv Ntuj pub tus ntsuj plig tuaj ua kom lub cev muaj txoj sia xws li Tswv Ntuj tus pa tau ua kom thawj tus neeg lub cev muaj txoj sia.
– Txiv neej thiab poj niam.
Tswv Ntuj muab av (adama) los puab tib neeg mas Tswv Ntuj hu tus tib neeg no ua ‘As Das’ (Adam). Tswv Ntuj tseem xav ntxiv tias cia txiv neej nyob ib leeg mas tsis zoo, Tswv Ntuj hais tias “Kuv yuav ua ib tug pab nws kom phim nws”. Tswv Ntuj thiaj tso ib tug dab ntub hlob laum As Das ces nws tsaug zog, Tswv Ntuj rho As Das ib tug tav tawm los puab ua ib tug poj niam. Tswv Ntuj coj tus poj niam los rau As Das saib, ces As Das nqua suab hlo tias “Tus no yog tseem txha ntawm kuv txha thiab tseem nqaij ntawm kuv nqaij tiag” As Das muab tus poj niam hu ua ‘Es Vas’ (Eve) vim tias tus poj niam yog ib tsoom neeg muaj txoj sia leej niam (HP 2: 18, 21-23, 3: 20). Hmoob hu thawj tus txiv neej thiab thawj tus poj niam tias ‘Nraug Oo’ thiab ‘Nkauj Iab’
Tswv Ntuj tsim ‘txiv neej’ (male) thiab ‘poj niam’ (female) raws li Tswv Ntuj tus duab. Nkawd lub tswv yim, nkawd lub siab, nkawd lub cev sib txawv, tab sis muaj tsim thiab muaj hwj chim sib luag.
Tswv Ntuj tsim txiv neeg thiab poj niam kom nkawd ob leeg muaj lub siab sib hlub muaj lub tswv yim sib nres, muaj lub cev sib ntxiv zog. Ntawv Ntshiab piav tias thaum Tswv Ntuj tsim tus poj niam tas lawm nws hais rau nkawd tias “Neb ua ib lub cev nqaij xwb” (HP 2: 24).
– Tib neeg nyob hauv lub vaj lom zem.
Thaum Tswv Ntuj tsim tib neeg lawd, mas Tswv Ntuj tsim ib lub vaj nyob sab hnub tuaj; yog lub vaj ‘Es Dees’. Tswv Ntuj tso nkawd nyob hauv lub vaj ntawd. (HP 2: 8). Lub vaj Es Dees yog Tswv Ntuj lub vaj lom zem (The Paradise of God) (QYTN 2: 7), yog qhov chaw ua lub neej nyob kaj siab lug thiab lom zem; yog Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej (Kingdom of God). Nyob hauv lub vaj lom zem nkawd ua hauj lwm tsis khwv tsis txom nyem vim nkawd zoo siab ua num tu lub vaj uas Tswv Ntuj muab rau nkawd tu. Nkawd nrog Tswv Ntuj ‘sib haum xeeb’ (Harmony), nkawd ob leeg sib haum xeeb, nkawd nyiam tas txhua yam nyob hauv lub ntuj lub teb; ces nkawd muaj ‘lub keeb siab ncaj’ (original justice). Nkawd ‘sib koom Tswv Ntuj txoj sia’ (to share in … divine life) ces nkawd thiaj tsis raug kev mob kev tuag (suffer or die); nkawd muaj ‘lub keeb siab ntshiab’ (original holiness)
Qib 7. Tib neeg poob rau kev txhaum (CCC
– Kev txhaum yog dab tsi.
Kev txhaum (Sin) yog ‘kev tsis mloog Tswv Ntuj’ (rejection), ‘kev tiv Tswv Ntuj’ (opposition), thiab yog ‘muab lub siab twj lij (freedom) coj mus ua qhov yuam kev’.
– Cov Tshiab ua txhaum.
Tswv Ntuj tsim ob tsav muaj lub tswv yim txawj xav thiab muaj lub siab txawj nyiam: yog cov Tshiab (Angels) thiab tib neeg (Human). Tswv Ntuj tsim lawv kom muaj kev twj lij ces lawv muaj peev xwm xaiv txoj kev lawv yuav taug, Tswv Ntuj tsis yuam lawv, Tswv Ntuj cia lawv xaiv lawv txoj kev nyiam Tswv Ntuj los ntxub Tswv Ntuj.
Thaum Tswv Ntuj tsim cov Tshiab lawv puav leej zoo, tab sis muaj ib txhia tsis kam zwm rau Tswv Ntuj; lawv xaiv tsis mloog Tswv Ntuj, lawv thiaj poob ua Tswv Ntuj cov yeeb ncuab; yog cov ‘dab phem’ (Devil) los yog ‘dab ntxias neeg’. Cov dab phem tuaj ntxias neeg kom txhob mloog Tswv Ntuj. Dab phem yog kev dag neeg txiv, Yes Xus hais li no “Nej muab dab phem ua nej txiv, nej thiaj xaiv ua raws li nej txiv lub siab ntshaw. Nej txiv yog ib tug txo neeg siav txij thaum lub hauv paus los. Nws tsis nyob hauv txoj kev tseeb, vim tias tsis muaj ib qho tseeb nyob hauv nws. Thaum nws dag, nws thau qhov uas txhawv hauv nws nruab siab tawm los, vim nws yeej yog tus dag, nws yog kev dag leej txiv” (Z 8: 44). Dab phem dag ob niam txiv hauv paus tias “Yog neb noj lub txiv nyob hauv nruab nrab lub vaj, mas neb yuav zoo li Tswv Ntuj” (HP 3: 5).
Ntawv Ntshiab hais tias Tswv Ntuj tsis zam rau cov Tshiab uas tau ua txhaum (2PZ 2: 4) tsis yog vim Tswv Ntuj tsis khuv leej lawv, tab sis vim tias cov Tshiab yog ‘leej plig’ los yog ‘tswv yim’ mas thaum lawv txiav siab xaiv lawm lawv yuav thim siab tsis tau (irrevocable). Tus tib neeg twg thaum nws tseem muaj txoj sia nyob yog nws txiav siab yuam kev mas nws thim rov tau, tab sis yog nws tuag lawm nws yuav thim tsis tau xws li cov Tshiab vim tias thaum ntawd nws tsuas yog ‘plig’ lawm xwb.
Dab phem ntxias Yes Xus ntau zaus kom txhob ua xis Tswv Ntuj siab; yam li thaum Yes Xus yoo tshiab 40 hnub nyob teb chaws suab puam tab sis Yes Xus tsis zwm rau dab phem kev ntxias (MT 4: 1-11). Zam hais tias “Tswv Ntuj Leej Tub tawm tuaj rhuav dab phem cov hauj lwm” (1Z 3: 8). Dab phem cov hauj lwm yog ‘ntxias neeg kom txhob mloog Tswv Ntuj’.
– Neeg lub keeb txhaum.
As Das thiab Es Vas nkawd xav muaj lub hwj chim xws li Tswv Ntuj, ces nkawd mloog dab phem cov lus ntxias; nkawd noj lub txiv txi ntawm tsob ntoo qhia kev zoo los kev phem (the tree of the knowledge of good and evil). Nkawd tsis mloog Tswv Ntuj ces nkawd lub siab ib rau (inclination to) txoj kev nyiam ua txhaum; nkawd muaj lub siab ntshaw (concupiscence). Nkawd ‘tsis mloog lus’ (disorbedience) ua rau nkawd plam lub keeb siab ntshiab thiab lub keeb siab ncaj, ces nkawd ntshai (afraid) Tswv Ntuj thiab tsis haum xeeb nrog Tswv Ntuj; nkawd thiaj tsis muaj txoj sia nyob mus li ntxiv.
Kev txhaum uas tib neeg txais ntawm ob niam txiv hauv paus los hu ua ‘neeg lub keeb txhaum’ (original sin). Tas txhua tus neeg yug los nyob ntiaj teb no kis neeg lub keeb txhaum. Txij thaum yug los neeg lub siab pheeb rau txoj kev ua txhaum, tib neeg thiaj yuav tsum tiv txoj kev ua txhaum, tab sis ntau zaus tib neeg tsis yeej lub siab pheeb rau kev ua txhaum.
Tswv Ntuj tau hais rau ob niam txiv hauv paus tias poj niam ib tug xeeb ntxwv yuav yeej dab phem ntxias neeg. Qhov no yog ‘Thawj lub Moo Zoo’ (Protoevangelium/First Gospel) Tswv Ntuj xa tuaj rau lub qab ntuj. Cov ntseeg kuj hais tias lub moo no yog tshaj txog tus ‘As Das Tshiab’ (New Adam) mloog Tswv Ntuj lus raws li Paj Lug hais tias “Muaj lus sau tseg tias thawj tus neeg yog As Das, thaum Ntuj tsim nws ces nws yog ib tug plig ciaj sia. Hos tus As Das Tshiab tom qab no, yog ib tug plig pub txoj sia”. Nws txo nws qis, nws tuaj yeem mloog Ntuj lus mus txog qhov tuag, thiab tseem xaiv txoj kev tuag saum ntoo cuam. Vim As Das txoj kev tsis mloog lus ces tas zeej tsoom thiaj ua neeg txhaum; vim As Das Tshiab kev mloog lus ces tas zeej tsoom yuav tau nce mus ua neeg ncaj” (1KLN 15: 45, FLP 2: 8, LM 5: 19).
Tus poj niam hais txog nyob hauv Thawj lub Moo Zoo mas Koom Txoos cov kws txuj hais tias yog ‘niam Mab Liab’, nws yog tus ‘Es Vas Tshiab’ (New Eve) vim tias niam Mab Liab yog thawj tug tau koob tau hmoov los ntawm Leej Pleev: Tswv Ntuj npo niam Mab Liab kom txhob lo lub keeb txhaum thiab Tswv Ntuj lub txiaj ntsim tseem ceeb (a special grace of God) txuag niam Mab Liab kom txhob poob rau kev ua txhaum mus tas nws sid.
Leej Ntshiab Vaj Qhia Les Os hais tias “Peb tau txais Leej Pleev lub txiaj ntsim loj tshaj uas muaj zog dua txoj koob hmoov peb plam vim dab phem txoj kev khib.” Leej Ntshiab Tos Mas As Kis Nos kuj hais tias “Tswv Ntuj kheev cia muaj kev phem mas kev zoo thiaj yuav loj tuaj, raws li Paj Lug lo lus ntuas tias ‘kev txhaum huam ntau, mas lub txiaj ntsim haj yam tuaj ntau tshaj kev txhaum’ (LM 5: 20).”
Ntu 2. Kuv ntseeg txog Yes Xus Pleev.
Nqe 2. Yog Tswv Ntuj Leej Tub Twm Zeej (CCC 422-455)
Lub Moo Zoo peb niaj hnub tshaj yog lub moo tias ‘Tswv Ntuj xa nws Leej Tub uas nws nyiam tas siab tuaj nyob ntiaj teb no’ raws li cov lus Paj Lug hais tias “Nyem no txog lub caij teem lawm, Tswv Ntuj tso nws Leej Tub tuaj yug ntawm ib tug poj niam los. Nws zwm rau Mais Xes Txoj Cai. Nws tuaj txhiv cov uas zwm rau Mais Xes Txoj Cai, kom nws rub tau peb los ua Ntuj cov Tub” (KLT 4: 4-5). Lub Moo Zoo thiaj yog hais txog Yes Xus Pleev, Tswv Ntuj Leej Tub (MK 1: 1) tuaj xyuas thiab npo nws haiv neeg (LK 1: 68) raws li Tswv Ntuj tau tshaj rau Has Nplas Has thiab Has Nplas Has cov xeeb ntxwv (LK 1: 55).
Yog vim peb ntseeg mas peb thiaj tshaj tias lub caij Hes Los ua vaj kav Yus Das teb, muaj ib tug poj niam yug Yes Xus nyob hauv lub zos Npes Les Hes. Yes Xus hlob loj nyob Nas Xas Les. Nws yog ib tug kwv ntoo. Thaum Pis Las Tos ua nom, Yes Xus tuag nyob saum ib tug ntoo cuam nyob ze Yes Lus Xas Les. Yes Xus yog Tswv Ntuj nyob mus li Leej Tub, nws tuaj ntawm Tswv Ntuj tuaj (Z 13: 3), nws nqes saum ntuj los (Z 3: 13; 6: 33) txais ib lub cev neeg (1Z 4: 2). Vim Leej Lo Lus xeeb los ua ib lub cev neeg, nws nrog peb nyob, mas peb tau pom nws lub hwj chim yog lub hwj chim Leej Tub Twm Zeej tau ntawm Leej Txiv los. Leej Tub muaj txiaj ntsim thiab qhov tseeb nyob puv hauv nws, thiab peb tau txais qhov txhawv nphau nphwv hauv Leej Tub los; yog txais txiaj ntsim sis laub sis lug (Z 1: 14, 16).
Yog vim peb ntseeg mas peb thiaj hais raws li Leej Ntshiab Pob Zeb cov lus zeem tseeb tias Yes Xus yog Leej Pleev, yog tus Tswv Ntuj muaj txoj sia Leej Tub (MT 16: 16), ces peb tshaj Leej Pleev cov paj tshab uas neeg ntsuas tsis tau rau cov neeg tsis tau paub kom lawv paub (EFX 3: 8).
Li ntawd, peb thiaj muaj lub siab kub lug tshaj lub Moo Zoo xws li Yes Xus thawj pab thwj tim thaud. Cov nom tswv txwv thawj cov thwj tim kom lawv txhob tshaj lus txog Yes Xus, cov thwj tim teb rau cov nom tswv hais tias “Peb yuav nyob tsi tau twj ywm tsis tshaj lus txog tej yam peb tau pom thiab tau hnov” (HL 4: 20). Yes Xus cov thwj tim pheej xav hu tas ib zeej tsoom neeg nyob ntiaj teb kom lawv paub Yes Xus thiab nrog Yes Xus koom siab. Zam thiaj ntuas cov ntseeg tias “Cov xwm peb tau hnov, cov xwm peb tau pom xyeem ntawm qhov muag, thiab peb txhais tes tau kov; yog cov xwm hais txog Leej Lo Lus muaj txoj sia. Txoj sia tawm los rau peb pom. Peb tau pom txoj sia lawm, ces peb ua tim khawv hais txog txoj sia no. Txoj sia nyob ze Leej Txiv, nws tawm los rau peb pom ces peb tshaj txoj sia rau nej paub, kom nej nrog peb koom ib lub siab (Fellowship). Peb txoj kev nrog nej koom ib lub siab, kuj yog ib txog kev nrog Leej Txiv thiab nws Leej Tub Yes Xus koom siab. Peb sau tas puas tsav yam no, kom txoj kev zoo siab puv meem mias nyob hauv nej” (1Z 1: 1-4).
Thaum peb qhia Ntuj kev cai (catechesis), peb tsum saib Yes Xus yog ‘lub plawv’ (Heart). Txhais tias kev qhia Ntuj kev cai yog qhia txog Yes Xus uas nws tuaj ntawm Leej Txiv tuaj, nws tuaj cawm ntiaj teb neeg; yog qhia Yes Xus cov lus thiab qhia cov hauj lwm nws tau ua. Li ntawd, tus xib hwb qhia Ntuj kev cai mas nws cev Yes Xus rau zeej tsoom paub, kom lawv nrog Yes Xus koom ib lub siab (communion); vim tsuas muaj Yes Xus tib tug xwb coj tau sawv daws mus cuag Leej Txiv txoj kev nyiam nyob hauv Leej Ntuj Plig Ntshiab thiab koom txoj sia nyob hauv Peb Leeg Huab Tais.
Tus xib hwb qhia Ntuj kev cai nws tsuas yog ncauj lus cev Yes Xus cov lus rau zeej tsoom xwb, tus tseem xib hwb tiag mas yog Yes Xus. Li ntawd, tus raug xaiv los tshaj lub Moo Zoo mas nws tsum ‘xub nrhiav’ (first seek) tej yam muaj nqis tshaj hauv kev paub Yes Xus Pleev; nws tsum tso txhua yam tseg kom nws nplua nuj hauv Leej Pleev thiab ntsib Tswv Ntuj nyob hauv Leej Pleev, nws xav paub Leej Pleev thiab Leej Pleev txoj kev sawv rov los, xav npuab Leej Pleev nyob hauv nws txoj kev raug txom nyem thiab yoog raws Leej Pleev tus piv txwv nyob hauv txoj kev tuag (FLP 3: 8-11).
Tus paub Leej Pleev vim nws nyiam Leej Pleev mas nws muaj lub siab xav tshaj lub Moo Zoo (evangelize) hais txog Leej Pleev rau lwm tus thiab coj lawv los txais kev ntseeg txog Yes Xus Pleev. Li ntawd, nws thiaj tsum kawm kom paub txoj kev ntseeg no kom zoo dua tuaj raws li cov lus lees ntseeg txog Yes Xus Pleev hauv no.
Qib 1. Yes Xus
Lub npe “Yes Xus” yog lub npe Hes Nplaws, txhais ua lub Hmoob hais tias “Tswv Ntuj Cawm.” Tus qhia lub npe uas yuav tis rau Yes Xus yog Tswv Ntuj. Tswv Ntuj tau hais rau Mab Liab tias “Koj yuav tis koj tus me nyuam lub npe hu ua Yes Xus” (LK 1: 31). Yes Xus lub npe thiaj hais txog txoj hauj lwm Yes Xus tuaj ua; Yes Xus yog tus uas Tswv Ntuj xa tuaj cawm (save) tib neeg ntawm txoj kev muaj txhaum. Tsuas kawg Tswv Ntuj tib leeg thiaj daws txhaum tau (MK 2: 7), nws thiaj xa Leej Tub los txais lub cev kom tau cawm Tswv Ntuj haiv neeg ntawm lawv cov txhaum (MT 1: 21), yog li nyob hauv Yes Xus, Tswv Ntuj thiaj pib txoj hauj lwm cawm ntiaj teb neeg.
Tswv Ntuj tsis yog xav cawm cov His Xas Lais ntawm kev ua cov Hais Nkws Tos qhev xwb (TCO 5: 6), Tswv Ntuj tseem cawm lawv hauv kev txhaum thiab vim tias ‘kev txhaum’ yog ua hla Tswv Ntuj, tsuas yog Tswv Ntuj xwb thiaj daws txhaum tau. Yog vim li ntawd cov His Xas Lais thiaj hu txog tus Tswv Ntuj Cawm lub npe los pab lawv (NPN 79: 9).
Yes Xus thiaj yog Tswv Ntuj lub npe coj kev cawm tuaj rau lub qab ntuj neeg; tus ntseeg txog Yes Xus, nws tsis raug txiav txim (Z 3: 18). Nyob hauv qab ntuj no tsis muaj dua lwm lub npe yuav cawm tau neeg, tsuas yog lub npe ‘Yes Xus’ xwb thiaj cawm tau (HL 4: 12).
Yes Xus sawv hauv cov tub tuag rov los, mas lub npe ‘Tswv Ntuj Cawm’ thiaj nto koob meej (Z 12: 21) ces tus twg hnov tuav txog Yes Xus lub npe, tus ntawd cia li txhos caug hawm (FLP 2: 11). Cov dab phem ntshai Yes Xus lub npe, cov thwj tim tuav txog Yes Xus lub npe mas lawv ua tau hwj huam (MK 16: 17), lawv tuav txog Yes Xus lub npe thov yam twg ntawm Leej Txiv, mas Leej Txiv muab rau lawv (Z 15: 16).
Tsis tas li ntawd, nyob hauv tsoom ntseeg cov zaj thov Ntuj (Christian prayer) mas puav leej muaj lub npe Yes Xus yog lub plawv. Nyob hauv txhua zaj teev Ntuj (Liturgy) yuav xaus rau lo lus tias “Peb vam txog peb tus Huab Tais Yes Xus Pleev”. Nyob hauv zaj ‘Koj nyob kaj lug Mab Liab’ lub ntsis yog lo lus tias “Thiab Yes Xus, lub txiv uas koj lub cev txi tau koob tau hmoov.” Nyob hauv cov ntseeg nyob Toob Fab cov zaj thov Ntuj mas lawv kuj hais tias “Huab Tais Yes Xus Pleev, Tswv Ntuj Leej Tub, thov koj khuv leej peb cov neeg txhaum.” Cov neeg ntseeg feem ntau thaum lawv yuav tuag, mas lawv kuj hais txog Yes Xus lub npe; yam li Leej Ntshiab Zas Ntas, nws tsa suab hlo tias “Yes Xus” ces nws mam tuag.
Qib 2. Leej Pleev
Lub npe ‘Leej Pleev’ (Christ) ntxeev los ntawm lo lus Hes Nplaws ‘Mes Xias’ (Messiah) txhais ua lus hmoob yog ‘Pleev’. Thaum ub cov His Xas Lais muab roj los pleev tus twg mas tus ntawd yuav lis Tswv Ntuj ib txog hauj lwm; yam li ua Vaj, ua Leej Choj, los yog ua Yaj Saub. Yes Xus tuaj lis Tswv Ntuj txoj hauj lwm coj Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej los rau ntiaj teb neeg txais. Huab Tais lub tswv yim yuav nyob saum Leej Pleev (HX 11: 2) ces nws yua ua Vaj thiab ua Leej Coj (NKL 4: 14, 6: 13) thiab ua Yaj Saub (HX 61: 1, LK 4: 16-21). Yes Xus yog tus ua kom cov His Xas Lais kev tso siab rau tus Leej Pleev ua Vaj, ua Leej Choj, thiab ua Yaj Saub tsheej xeeb.
Tswv Ntuj tsis muab roj los pleev Yes Xus xws li cov His Xais Lais thaum ub lawv muab roj los pleev. Yog Leej Ntuj Plig Ntshiab tuaj ntxoov Mab Liab ces Mab Liab thiaj xeeb Yes Xus (MT 1: 20); yog Tswv Ntuj muab Leej Ntuj Plig Ntshiab pleev Yes Xus ua Leej Pleev. Cov Tshiab xa lub moo tuaj rau cov zov yaj tias “Hnub no nyob hauv Das Vis lub nroog, tus cawm nej yug los lawm, nws yog Leej Pleev thiab yog Huab Tais” (LK 2: 11).
Cov Yus Das thiab cov pej kum neeg ib txhia lees tias Yes Xus yog Leej Pleev, lawv hais tias Yes Xus yog Das Vis leej tub. Yes Xus kuj hais tias nws yog Leej Pleev tiag (Z 4: 26) tab sis tsis yog Leej Pleev raws li cov Yus Das to taub; lawv xav tias Leej Pleev yog tus vaj coj lawv ntaus tsam cov Los Mas.
Yes Xus qhia rau cov thwj tim tias Leej Pleev yog Leej Neeg tus Tub nqes saum ntuj los (Z 3: 13) kom tau tsob hwb lwm tus (MT 20: 28). Yog li mas lub ntsiab hauv Leej Pleev kev ua Vaj thiaj yog nyob saum tus Ntoo Cuam. Pob Zeb thiaj tshaj rau zeej tsoom tias “Tsoom His Xs Lais, nej yuav paub meej tias Tswv Ntuj tsa tus Yes Xus uas nej tau dai saum ntoo cuam ua Huab Tais thiab ua Leej Pleev” (HL 2: 36).
Qib 3. Tswv Ntuj Leej Tub Twm Zeej
Thaum ub Ntawv Ntshiab Cog Lus Qub hais ntau zaus tias Tswv Ntuj cov tub yog cov Tshiab (TCO 32: 8), yog cov Tswv Ntuj xaiv (KT 4: 22), yog His Xas Lais cov me nyuam (TCO 14:1), thiab yog tej tus vaj His Xas Lais (2 XM 7: 14). Lo lus ‘Tswv Ntuj cov tub’ hauv Ntawv Ntshiab Cog Lus Qub thiaj yog hais txog ‘cov me nyuam saws’ (Adopted son) uas Tswv Ntuj tsa lawv los npuab Tswv Ntuj. Tab sis thaum peb hais tias “Kuv ntseeg txog Yes Xus yog Tswv Ntuj Leej Tub Twm Zeej” mas tsis yog ib lub zoo npe muaj hwj chim uas peb lam tis rau Yes Xus. Thaum Yes Xus nug Pob Zeb tias “Nej xav tias kuv yog leej twg”, Pob Zeb teb tias “Koj yog Leej Pleev, tus Tswv Ntuj muaj txoj sia Leej Tub” (MT 16: 16). Pob Zeb saib Yes Xus yog Leej Txiv Tswv Ntuj tseem Leej Tub, thiab Pob Zeb xav tias tsis muaj lwm tus ua Tswv Ntuj Leej Tub xws li Yes Xus. Yes Xus yog Tswv Ntuj Leej Tub Twm Zeej. Lwm tus neeg nyob ntiaj teb, tas nws nto koob meej npaum li cas mas nws tsis yog Tswv Ntuj Leej Tub xws li Yes Xus. Paj Lug kuj tau hais tias “Thaum kuv tseem nyob hauv kuv niam plab, tus uas muab kuv qee rau ib cag, nws lub txiaj ntsim hu kuv. Nws qhib nws Leej Tub tawm los rau kuv paub, kom kuv tshaj nws Leej Tub rau cov pej kum neeg” (NLT 1: 15-16), ces Paj Lug thiaj qhia tias Yes Xus yog Tswv Ntuj Leej Tub (HL 9: 20). Li ntawd, thaum lub hauv paus los cov Hauv Paus Xa Lus yeej ib txwm qhia tias Yes Xus Pleev yog Tswv Ntuj Leej Tub (1 TXLN 1: 10).
Thaum Yes Xus txais lub Cim Ntxuav nyob hauv tus dej Yos Las Das, muaj ib lub suab nrov saum ntuj tuaj hais tias “Tus no yog kuv Leej Tub uas kuv nyiam kawg, kuv lub siab nrog nws nyob” (MT 3: 17). Yes Xus ua tim khawv txog nws tias yog ‘Tswv Ntuj Leej Tub Twm Zeej’, Yes Xus hais tias “Vim Tswv Ntuj nyiam lub qab ntuj neeg npaum no, nws thiaj muab nws Leej Tub Twm Zeej rau” (Z 3: 16). Yes Xus hais ntxiv tias “Tus ntseeg txog Leej Tub, nws tsis raug txiav txim” (Z 3: 18). Yog li cov neeg ntseeg thiaj hais xws li tus xab txheeb sawv ntawm Yes Xus tus Ntoo Cuam hais tias “Tus no yog Tswv Ntuj Leej Tub tiag!” (MK 15: 39).
Leej Ntuj Plig Ntshiab tsa Yes Xus sawv rov los ua Tswv Ntuj Leej Tub muaj hwj huam (LM 1: 4), mas Yes Xus cov Hauv Paus Xa Lus mus tshaj Yes Xus lub Moo Zoo rau ntiaj teb paub, lawv ceeb toom rau sawv daws tias “Peb tau ntsia ntsoov lub hwj chim uas Leej Tub Twm Zeej tau ntawm Leej Txiv los. Leej Tub muaj txiaj ntsim thiab qhov tseeb nyob puv hauv nws” (Z 1: 14).
Qib 4 Huab Tais
Tswv Ntuj qhia nws lub npe rau Mais Xes hu ua ‘Yas Ves’ tab sis cov His Xas Lais tsis muaj cuab kav tuav txog Tswv Ntuj lub npe, ces lawv hu Tswv Ntuj ua ‘Adonai’; lus Hes Las hu ua ‘Kyrios’, lus Las Tis Nas hu ua ‘Dominus’, lus Hmoob hu ua ‘Huab Tais’.
Ntawv Ntshiab Cog Lus Tshiab hu Leej Txiv thiab Leej Tub ua ‘Huab Tais’, ces lub Koom Txoos thiaj hu Yes Xus ua Huab Tais.
Yes Xus hais rau cov Fas Lis Xais tias “Vim li cas Ntuj tshoj Das Vis siab kom Das Vis hu Leej Pleev ua Huab Tais? Das Vis hais tias ‘Huab Tais hais rau kuv tus Huab Tais tias koj zaum ntawm kuv sab xis mus txog thaum kuv muab kuv cov yeeb ncuab los ua rooj rau koj tiag taw’” (MT 22: 43, HL 2: 35). Yes Xus tseem hais rau cov thwj tim tias “Nej hu kuv ua Xib Hwb thiab Huab Tais. Nej hu raug lawm vim kuv yeej yog tiag” (Z 3: 13). Yes Xus tsis yog lam hais ntawm ncauj xwb, nws tseem pub nws lub hwj chim Tswv Ntuj rau tsoom sid pom thiab; yam li Yes Xus txwv cua, Yes Xus kho cov neeg mob, Yes Xus ntiab dab, Yes Xus tsa cov neeg tuag kom sawv, Yes Xus daws neeg cov txhaum.
Ntawv Moo Zoo piav ntau txog tsoom sid hu Yes Xus ua Huab Tais. Lawv hu Yes Xus ua Huab Tais vim lawv hwm thiab cia siab rau Yes Xus, lawv thov Yes Xus pab thiab kho lawv. Leej Ntuj Plig Ntshiab tshoj lawv kom lees tias Yes Xus yog Huab Tais (LK 1: 43). Tom qab Yes Xus tuag thiab sawv rov los, mas qhov peb hu Yes Xus ua Huab Tais yog peb ‘kev hawm’ (adoration) Yes Xus ib yam li Tos Mas hais rau Yes Xus tias “Kuv tus Huab Tais, kuv tus Tswv Ntuj” (Z 20: 28).
Li ntawd, thaum chiv lub Koom Txoos, tsoom ntseeg thiaj tshaj tias Yes Xus yog Huab Tais nyob siab dua txhua leej, nws muaj Leej Txiv Tswv Ntuj lub hwj chim (power), lub hwj huam (honor) thiab lub koob meej (Glory) mus li (LM 9: 5, TT 2: 13, QYTN 5: 13) vim Yes Xus muaj lub hwj chim Tswv Ntuj mas Tswv Ntuj thiaj tsa Yes Xus ua ib tug loj nyob siab siab thiab muab lub npe nyob siab dua lwm cov npe rau Yes Xus, ces txhua xeem lus yuav cav txog Yes Xus Pleev yog Huab Tais (FLP 2: 6, 9, 12).
Lub npe ‘Huab Tais’ (Lord) muaj hwj chim dua lub npe ‘Tswv’ (Master), peb thiaj siv lub npe tias ‘Huab Tais Yes Xus’.
Yes Xus yog Huab Tais zoo li Leej Txiv thiab zoo li Leej Ntuj Plig Ntshiab. Peb zoo siab hu Yes Xus ua Huab Tais; nws yog ib tug Huab Tais uas peb nyiam vim nws nyiam peb. Nyob hauv peb cov zaj teev Ntuj thiab peb cov zaj hu nkauj peb thiaj nyiam hu txog Huab Tais Yes Xus txhua lub sij hawm.
Nqe 3. Leej Ntuj Plig Ntshiab ua kom Yes Xus xeeb los ua neeg, nws yug ntawm nkauj ntshiab Mab Liab los (CCC 456-570)
Qib 1. Yes Xus xeeb los ua neeg
– Leej Lo Lus.
Peb hu Tswv Ntuj Leej Tub ua Leej Lo Lus yog vim Zam cov lus tias “Thaum lub hauv paus Leej Lo Lus yeej nyob txawm lawm. Leej Lo Lus nyob ze Tswv Ntuj. Leej Lo Lus yog Tswv Ntuj” (Z 1: 1). Zam hu Huab Tais Leej Tub ua Leej Lo Lus vim Huab Tais Leej Tub yog Lo lus ua Tswv Ntuj hais rau ntiaj teb neeg.
Ntawv Ntshiab sau tseg tias Tswv Ntuj nyiam thiab hlub peb heev mas nws thiaj xa Leej Tub nqes los ua neeg muaj lub cev nqaij xws li peb kom tau tshem (reveal) kev txhaum pov tseg, kom tau txhiv (expiation) ntiaj teb neeg ntawm txoj kev ua txhaum, thiab kom tau cawm (save) ntiaj teb neeg. (1Z 3: 5, 4: 10, 15).
Tib neeg thaum lub cev muaj mob yeej vam txog kws kho mob, thaum ntog yeej vam txog tus pab tsa sawv, thaum tag txoj sia yeej vam txog tus pub txoj sia, thaum ncaim ntawm qhov zoo yeej vam txog tus coj rov los cuag qhov zoo, thaum nyob hauv lub qhov tsua tsau nti yeej vam txog qhov tsua pom kev, thaum poob ua luag qhev yeej vam txog kev twj lij, thaum poob hauv txoj kev txhaum thiaj vam txog tus tuaj pab npo dim hauv lub qhov txhaum.
Tswv Ntuj Leej Tub nqes los ua neeg vim nws xav qhia peb kom paub Tswv Ntuj txoj kev nyiam. Tswv Ntuj txoj kev nyiam peb tawm los rau qhov muag pom xyeem li no; Tswv Ntuj xa nws Leej Tub Twm Zeej tuaj nyob ntiaj teb no kom peb ciaj nyob hauv nws Leej Tub (1Z 4: 9). Vim Tswv Ntuj nyiam lub qab ntuj, nws thiaj muab nws Leej Tub Twm Zeej rau kom xwv tus ntseeg txog Leej Tub txhob tuag tab sis kom nws muaj txoj sia nyob mus li (Z 3: 16).
Tswv Ntuj Leej Tub nqes los ua neeg vim nws xav ua ib lub neej ntshiab huv; peb thiaj muaj ib tug piv txwv qhia peb coj lub neej ntshiab huv raws li Yes Xus lo lus tias “Nej txais kuv tus quab, nej kawm ntawm kuv mog” (MT 11: 29). Yes Xus tseem hais tias “Kuv yog txoj kev, yog qhov tseeb thiab yog txoj sia. Tsis muaj leej twg mus cuag Leej Txiv tau, yog nws tsis los ntawm kuv” (Z 14: 6) thiab hais ntxiv tias “Nej yuav sis nyiam sis hlub li kuv tau nyiam tau hlub nej” (Z 15: 12), ces peb thiaj tsum nrauj peb tus kheej, kwv peb tus ntoo cuam, thiab raws Yes Xus qab (MK 8: 34).
Tswv Ntuj Leej Tub nqes los ua neeg nyob ntiaj teb no vim nws xav rub peb los nrog nws ua Tswv Ntuj cov tub cov ntxhais. Yes Xus xav muab nws lub hwj chim los faib rau peb kom peb muaj Tswv Ntuj tub ki lub hwj chim xws li nws. Pob Zeb hais tias “Yes Xus lub hwj chim thiab lub siab ntshiab muab cov lus tsim txiaj thiab cov lus cog loj pub rau peb. Vim cov lus Ntuj cog no, mas peb koom tau Ntuj lub hwj chim thiab peb dim ntawm txoj kev lwj uas yug ntawm ntiaj teb kev ntshaw los” (2PZ 1: 4).
– Xeeb ua ib lub cev nqaij.
Lub Koom Txoos yuav Zam lo lus tias ‘Leej Lo Lus xeeb los ua ib lub cev neeg’ (Z 1: 14) los cav txog Tswv Ntuj Leej Tub xeeb ua neeg (incarnation) los yog nqes los ua neeg (assumed a human nature) kom txoj kev cawm peb tsheej xeeb tuaj. Lub Koom Txoos thiaj hu ib zaj nkauj qhuas txog Yes Xus muaj lub ntsiab raws li Paj Lug tsab ntawv sau mus rau cov ntseeg nyob hauv lub nroog Fis Lis Pos tias “Nej yuav muaj tib lub tswv yim zoo li Yes Xus Pleev lub. Yes Xus Pleev yog Tswv Ntuj tiam sis nws tsis cia nws lub hwj chim Tswv Ntuj rau luag hawm; nws muab nws lub hwj chim hle. Nws yeem ua ib tug qhev, nws yug los ua neeg xws li ib tsoom neeg. Luag pom nws tus yam ntxwv yog yam ntxwv tib neeg. Nws txo nws qis; nws tuaj yeem mloog Ntuj lus mus txog qhov tuag, thiab tseem xaiv txoj kev tuag saum ntoo cuam” (FLP 2: 5-8)
Nyob hauv tsab ntawv Hes Nplaws hais zoo li no tias thaum Yes Xus los nyob ntiaj teb no, nws thiaj hais tias ‘Tswv Ntuj, cov thaj txi Ntuj thiab cov paj tshab, mas koj tsis xav yuav; koj thiaj puab ib lub cev rau kuv. Cov thaj hlawv tsiaj thiab cov thaj txi Ntuj them txim txhaum, koj tsis zoo siab txais.’ Kuv thiaj hais tias ‘Tswv Ntuj, kuv tuaj ua raws li koj nyiam, raws li Kauj Ntawv sau hais txog kuv’ (HN 10: 5-7).
Li ntawd, txij lub hauv paus los peb tsoom neeg ntseeg xyiv fab hwm Tswv Ntuj Leej Tub nqes los ua neeg. Peb ntseeg tias lub tswv yim twg zeem tseeb tias Yes Xus Pleev nqes los ua ib lub cev neeg, mas lub tswv yim ntawd tuaj ntawm Tswv Ntuj tuaj (1Z 4: 2), ces peb thiaj hais tias “Muaj tseeb, Leej Pleev tawm los rau pom xyeem hauv lub cev nqaij” (1TMT 3: 16).
– Tseem Tswv Ntuj thiab tseem tib neeg.
Tswv Ntuj Leej Tub xeeb los ua neeg tsis tau txhais tias Yes Xus Pleev ib nrab yog Tswv Ntuj thiab ib nrab yog tib neeg, kuj tsis yog tias Yes Xus Pleev yog tus txuag txoov ntawm Ntuj (divine) thiab neeg (human). Yes Xus Pleev ib txhij yog neeg tiag (truly man) thiab yog Tswv Ntuj tiag (truly God). Yes Xus Pleev yog tseem tib neeg (true man) thiab tseem Tswv Ntuj (true God). Qhov no yog ib yam tob nyob hauv cov zaj peb ntseeg. Muaj tej tus kws nthuav kev ntseeg lawv qhia tej zaj yuam kev txog qhov no; yam li As Lis Yus hais tias Yes Xus tsuas yog ib tug neeg zoo tshaj luag tej xwb, Nes Tos Lis Yus hais tias nyob hauv Yes Xus muaj ib leeg yog neeg thiab ib leeg yog Twv Ntuj.
Yes Xus tau ua ib tug neeg xws peb tiag, mas thaum nws yav me nyuam mas nws lub tswv yim thiab nws cov lus yog zoo li cov me nyuam li. Ntawv Moo Zoo hais tias Yes Xus hlob nyob hauv txoj kev thoob tsib, nws hlob cev thiab hlob nyob hauv Tswv Ntuj lub txiaj ntsim. Tab sis Leej Ntuj Plig Ntshiab ua kom Yes Xus to taub ntxov tias nws cawm ntiaj teb neeg, nws yog tus tuaj ua cov hauj lwm cawm ntiaj teb neeg. Yog li ntawd, Yes Xus muab nws ob txhais tes tib neeg (human hands) los ua hauj lwm, nws muab lub tswv yim tib neeg (human mind) los xav, nws muab rab peev xwm tib neeg (human will) los coj tus yam ntxwv, nws muab lub siab tib neeg (human heart) los nyiam lwm tus. Yes Xus yug ntawm Mab Liab los ua ib tug tib neeg xws li peb tab sis nws tsis muaj txhaum.
Qib 2. Leej Ntuj Plig Ntshiab ua kom nkauj ntshiab Mab Liab xeeb Yes Xus
– Leej Ntuj Plig Ntshiab ua kom Mab Liab xeeb tub.
Thaum tus Tshiab xa xov tuaj rau Mab Liab tias nws yuav xeeb tub, mas thaum ntawd ‘lub caij Ntuj teem’ (NLT 4: 4) thiaj li los txog. Mab Liab hais tias “Qhov ntawd yuav yog zoo li cas, vim kuv tsis paub ib tug txiv neej?” (LK 1: 34). Tswv Ntuj tus Tshiab teb tias “Leej Ntuj Plig Ntshiab yuav los nyob saum koj. Nws lub hwj huam yuav los ntxoov koj” (LK 1: 35), ces ‘lub hwj huam Tswv Ntuj’ (Deity) nyob txawm puv hauv tus me nyuam Yes Xus lub cev tib neeg (KLX 2: 9) hauv Mab Liab lub cev.
Leej Ntuj Plig Ntshiab txoj hauj lwm yog ua kom Mab Liab cev me nyuam ntshiab thiab xeeb Leej Txiv nyob mus li Leej Tub, kom Leej Tub txais lub cev tib neeg ntawm Mab Liab. Li nawd, Leej Tub thiaj yug ntawm nkauj ntshiab Mab Liab los, Leej Tub yog ‘Leej Pleev’ vim Leej Ntuj Plig Ntshiab tau pleev Leej Tub txij puag nruab thiab los. Tswv Ntuj yuav qhia rau cov zov yaj, rau cov kws hnub qub, rau Zam Ntxuav Plig, thiab rau cov thwj tim tias Yes Xus yog Leej Pleev. Yog li Pob Zeb thiaj hais qhia Kos Nes Lias tsev neeg tias “Tswv Ntuj tau pleev Yes Xus ua Huab Tais. Tswv Ntuj muab Leej Ntuj Plig Ntshiab thiab muab hwj huam rau Huab Tais Yes Xus” (HL 10: 38).
– Nkauj ntshiab Mab Liab yug Yes Xus.
Tswv Ntuj xub cog lus tias yuav xaiv ib tug ntxhais hauv cov His Xas Lais los xeeb Tswv Ntuj Leej Tub, ces Tswv Ntuj xaiv tus nkauj ntshiab Mab Liab uas luag muab qhaib rau Yos Xes hauv Das Vis tsev neeg (LK 1: 26-27). Tswv Ntuj Leej Tub yog tus Ntshiab, mas tus poj niam xeeb Leej Tub kuj yuav tsum ntshiab, ces Tswv Ntuj txuag Mab Liab kom ib txwm yug los Mab Liab tsis lo neeg lub keeb txhaum uas tuaj ntawm ob niam txiv hauv paus As Das thiab Es Vas tuaj. Thiab Tswv Ntuj txuag Mab Liab kom nws ib sim neej tsis ua ib qho txhaum li. Mab Liab thiaj yog tus muaj txiaj ntsim puv nws siab thiab nws ntxim Tswv Ntuj siab.
Tab sis Tswv Ntuj hwm thiab tsis yuam leej twg cai, ces Tswv Ntuj xub tso tus Tshiab tuaj nug Mab Liab saib nws puas yeem txais txoj hauj lwm no. Mab Liab teb tias “Kuv yog Huab Tais ntxhais txib. Kuv xav kom muaj raws li koj hais” (LK 1: 38). Txij hnub ntawd los, Mab Liab thiaj yog Yes Xus niam, nws yuav ua nkauj ntshiab mus tas nws sid kom tau nrog Leej Tub ua txoj hauj lwm cawm ntiaj teb neeg. Leej Ntshiab Is Les Nes hais tias “Vim Mab Liab mloog Tswv Ntuj hais, mas Mab Liab thiaj txais kev cawm thiab Tswv Ntuj kev cawm thiaj tuaj txog lub qab ntuj.” Tseem muaj tej tus Txiv Lees Ntseeg hais tias “Es Vas tsis mloog lus, mas nws tau khi ib lub pob caus cia; nyem no Mab Liab mloog lus, mas nws daws lub pob caus ntawd lawm.” Yog li mas thaum muab Mab Liab piv rau Es Vas, cov Txiv Lees Ntseeg thiaj hu Mab Liab ua ‘cov muaj txoj sia leej niam’ thiab hais ntxiv tias “Es Vas coj kev tuag tuaj raug lub qab ntuj, hos Mab Liab coj txoj sia tuaj pub rau qab ntuj neeg; Es Vas coj kev txhaum los kis ntiaj teb neeg, hos Mab Liab coj Yes Xus tuaj cawm ntiaj teb neeg.”
Es Lis Xas Npes hu Mab Liab ua ‘Huab Tais leej niam’ (LK 1: 43), tus thwj tim Zam kuj zeem tseeb tias Mab Liab yog Yes Xus niam (Z 2: 1, 19: 25), Yes Xus yog Huab Tais Leej Tub; yog ib leeg hauv Peb Leeg Huab Tais koom ib tug Tswv Ntuj. Yog li lub Koom Txoos thiaj hu Mab Liab ua ‘Tswv Ntuj Leej Niam’ (Theotokos).
Lub Koom Txoos qhia ntxiv tias Mab Liab yog tus ‘nkauj ntshiab’ (Virgin) vim tas nws sid nws ua nkauj tsim txiaj, nws tsuas muaj tib leeg tub; yog Leej Ntuj Plig Ntshiab ua kom Mab Liab xeeb. Tab sis nyob hauv Ntawv Moo Zoo tau hu tej tus neeg ua Yes Xus cov kwv tij thiab cov muam. Lub Koom Txoos to taub zoo tias yog hais txog Yes Xus cov txiv ntxawm los txiv hlob cov tub cov ntxhais raws li cov Yus Das hu kam nyob hauv cov Ntawv Cog Lus Qub. Mas Tais hais tseeb kawg tias Yes Xus tus kwv Yas Kos thiab Yog Xes; nkawd yog lwm tus Mab Luab (MT 28: 1) li me nyuam.
Mab Liab yug Yes Xus tib leeg xwb, tab sis Mab Liab ua tas tsoom neeg ntseeg leej niam. Paj Lug hais tias “Cov neeg uas Tswv Ntuj xub hu, nws faib txoj hmoov rau lawv kom nws Leej Tub tus duab tshwm los nyob hauv lawv. Leej Tub thiaj ua tij coj ib tsoom kwv coob coob” (LM 8: 29). Lo lus no hais tau tias Mab Liab xeeb cov neeg ntseeg thiab nws qhuab ntuas cov ntseeg nyob hauv nws txoj kev nyiam thiab hlub lawv xws li ib leej niam hlub nws cov me nyuam.
Leej Ntuj Plig Ntshiab ua kom Yes Xus yug ntawm nkauj ntshiab Mab Liab los, yog kev tsim tus neeg tshiab raws li Paj Lug hais tias “Thawj tus neeg yog As Das. Thaum Ntuj tsim nws, ces nws yog ib tug ntsuj plig ciaj sia (living soul). Hos tus As Das tshiab tom qab no, yog ib tug plig pub txoj sia (life giving spirit). Thawj tus neeg tawm ntawm av los, nws yog ntiaj teb tug. Tus neeg tshiab tom qab no yog Huab Tais, nws tawm pem qaum ntuj tuaj” (1KLN 15: 45, 47). Tus As Das tshiab ntawd yog Yes Xus, nws ua kom cov yug dua tshiab los ua Tswv Ntuj cov me nyuam nyob hauv Leej Ntuj Plig Ntshiab vim lawv kev ntseeg, raws li Zam hais tias “Cov ntawd yog cov tsis yug ntawm ntshav los, thiab kuj tsis yog lub cev nqaij xav kom lawv yug los, tab sis lawv yug ntawm Tswv Ntuj los” (Z 1: 13).
Mab Liab yog tus nkauj ntshiab vim tias ‘kev ua nkauj ntshiab’ yog lub cim kev ntseeg tsis ua xyem xyav, thiab yog lub cim muab tas nrho lub neej los ua xis Tswv Ntuj siab raws li Paj Lug hais tias “Tus nkauj xwb, nws kuj muab siab rau leg Huab Tais cov hauj lwm, nws nrhiav txoj kev ua kom nws lub cev thiab nws lub tswv yim ntshiab tuaj” (1KLN 7: 34). Vim Mab Liab ntseeg, nws thiaj yog tus Cawm Seej leej niam. Mab Liab thiaj yog lub Koom Txoos tus duab thiab lub Koom Txoos qhov tseeb, vim tias thaum lub Koom Txoos txais Leej Lo Lus nyob hauv kev ntseeg, mas lub Koom Txoos yog leej niam; thaum lub Koom Txoos tshaj Lo Lus thiab yug cov ntseeg nyob hauv lub Cim Yug, mas lub Koom Txoos tau yug txoj sia tshiab nyob hauv Leej Ntuj Plig Ntshiab thiab yug ntawm Tswv Ntuj los.
Qib 3. Yes Xus lub neej
– Yes Xus lub neej tag nrho yog cov txuj tob.
Yes Xus lub neej tag nrho yog ib zaj txuj qhia txog Leej Txiv.Yes Xus hais tias “Tus twg pom kuv, mas nws pom Leej Txiv” (Z 14: 9). Huab Tais Yes Xus tuaj yuav lub cev nqaij neeg, kom tau ua raws li Leej Txiv nyiam (HN 10: 5-7). Yes Xus lub neej thiaj qhib rau peb pom Tswv Ntuj kev nyiam peb, raws li Zam hais tseg tias “Tswv Ntuj txoj kev nyiam peb tawm los rau qhov muag pom xyeem li no; Tswv Ntuj xa nws Leej Tub Twm Zeej tuaj nyob ntiaj teb no, kom peb ciaj nyob hauv nws Leej Tub” (1Z 4: 9).
Yes Xus lub neej tag nrho yog kev cawm lub hauv paus hauv ntsis. Paj Lug hais zoo li no “Nyob hauv tus zoo nyiam, peb tau txais kev txhiv peb ntawm nws cov roj ntsha” (EFX 1: 7). Peb hais kam tias yog thaum Yes Xus tuag nyob saum Ntoo Caum nws thiaj cawm peb. Tab sis qhov tseeb yog tias Yes Xus lub neej tas huv si cawm peb; thaum tseem yau nws mloog niam thiab txiv lus kom tau them peb qhov tsis mloog lus, Yes Xus kho cov neeg mob thiab cawm cov raug dab yog nws cug nraub qaum ris peb tej kev mob kev ntsaj (MT 8: 17), Yes Xus sawv rov los kom peb ncaj tuaj (LM 4: 25).
Yes Xus lub neej tag nrho yog cov txuj tob zais ntshis hais txog ntuj tsim tshiab. Yes Xus yug los kom tau npo peb hauv kev txhaum, kom peb ncaj tuaj. Yes Xus yog tus lw rau peb taug (LM 15: 5) raws li Paj Lug hais tias “Nyob hauv nej, sawv daws yuav muaj ib lub tswv yim zoo li Yes Xus Pleev” (FLP 2: 5). Yes Xus tus lwj lwm mas yam li; ua tus neeg me tsis muab hlob (Z 13: 5), nyiam teev Ntuj (LK 11: 1), ua lub siab pluag thiab zoo siab raug luag hiam (MT 5: 11-12). Yes Xus xav kom cov thwj tim taug Yes Xus tus lw no.
– Yes Xus lub neej zais.
Ua ntej Yes Xus yuav tuaj tshaj txog Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej, Tswv Ntuj tau xa cov Yaj Saub tuaj ntuas ntiaj teb neeg kom muaj kev tso siab. Tus Yaj Saub tuaj tom qab yog Zam Ntxuav Plig, nws tuaj npaj Huab Tais txoj kev (MT 3: 3). Niaj hnub no lub Koom Txoos ua lub caij Tos Huab Tais kom tau txhib cov ntseeg muab siab rau tos Leej Tub yuav rov tuaj (QYTN 22: 17).
Ntawv Ntshiab piav tias Mab Liab yug Yes Xus hauv ib lub tsev kaw tsiaj nyob Npes Les Hes, nws muab ntaub qhwv tus me nyuam thiab tso pw hauv ib lub dab nyuj (LK 2: 6-7). Cov neeg zov yaj ua tim khawv pom Tswv Ntuj lub koob meej nqes saum ntuj los nyob saum Yes Xus (LK 2: 8-20). Yog li mas Yes Xus thiaj qhia tias “Yog nej tsis hloov rov los ua xws li ib cov me nyuam, mas nej yuav mus tsis tau hauv Ntuj lub Ceeb Tsheej” (MT 18: 3-4). Qhov ntawd yog kom peb ua neeg tsis muab hlob (MT 23: 12), thiab rov yug dua tshiab (Z 3: 7) ntawm Tswv Ntuj los (Z 1: 13). Vim li ntawd, cov txuj tob hais txog Huab Tais Yug Los tsheej xeeb hnub Leej Pleev hlob tiav nyob hauv peb (NLT 4: 19).
Lawv ua lub cim txiav rau Yes Xus raws li cov Yus Das txoj cai; yog lub cim tias Yes Xus yog Has Nplas Has cov xeeb ntxwv, thiab yog lub cim qhia txog ‘Cim Ntxuav’. Cov kws hnub quab tuaj hawm tus me nyuam Yes Xus yog ib zaj qhia tias lawv ntseeg tias Yes Xus yog Leej Pleev, yog Tswv Ntuj Leej Tub tuaj cawm qab ntuj neeg. Cov kws hnub qub sawv tas txhua haiv neeg chaw teev tus Huab Tais Cawm Seej tuaj ntawm cov Yus Das tuaj (Z 4: 22).
Lawv cev lawv cov paj tshab xws li tas txhia haiv neeg yuav muab lawv tej txuj ci los teev Yes Xus thiab teev Tswv Ntuj.
Mab Liab thiab Yos Xes cev Yes Xus hauv lub Tuam Tsev Teev Ntuj, mas yog nkawd ua raws li Mais Xes txoj cai hais tias “Koj yuav muab thawj tus tub cev pub rau Tswv Ntuj” (KT 13: 12-13). Tus yawg laus Xis Mes Oos ua Yaj Saub hais tias Yes Xus yog tus Leej Pleev sawv daws tos, yog tus coj qhov pom kev tuaj rau lub ntiaj teb, yog cov His Xas Lais lub koob meej, yog lub cim ua kom sawv daws sib cav. Yes Xus yuav rov cev nws ib zaug ntxiv rau Leej Txiv Tswv Ntuj nyob saum ntoo cuam. Mab Liab yuav pom Yes Xus tuag ces qhov ntawd yuav chob Mab Liab tus plig (LK 2: 22-40).
Yos Xes coj Mab Liab thiab Yes Xus mus tsiv nraim nyob Hais Nkws Tos teb thiab tus vaj Hes Los muab cov me nyuam tua, muaj lub ntsiab txhais tau tias muaj kev tsaus ntuj nti tiv Tswv Ntuj txoj kev ci ntsa; muaj txoj kev phem tiv txoj kev ncaj. Tus vaj Hes Los tuag tas, Yos Xes coj Mab Liab thiab Yes Xus rov Hais Nkws Tos teb los nyob Nas Xas Les, lub ntsiab qhia txog Yes Xus yog tus cawm lub qab ntuj neeg xws li thaud Mais Xes coj cov His Xas Lais tawm Hais Nkws Tos teb los ua neeg twj lij.
Ntawv Moo Zoo paiv txog thaum Yes Xus muaj 12 xyoos, lawv mus ua lub ntees Hla nyob Yes Lus Xas Les. Mab Liab thiab Yos Xes nrhiav tau 3 hnub thiaj ntsib Yes Xus nyob hauv lub Tuam Tsev Teev Ntuj, nws nrog cov kws txoj cai tham; yog txhais tau tias Yes Xus twb ntxov paub tias nws yog Tswv Ntuj Leej Tub, nws yug los ua neeg nyob ntiaj teb no vim nws tuaj ua Leej Txiv Tswv Ntuj cov hauj lwm.
Yes Xus nrog Mab Liab thiab Yos Xes los tsev, nws mloog nkawd lus, ces Yes Xus hlob hauv kev thoob tsib, hlob cev thiab hlob hauv Ntuj lub txiaj ntsim nyob ntawm Tswv Ntuj thiab ntawm zeej tsoom xub ntiag (LK 2: 51-52). Yes Xus mloog niam thiab txiv lus yog nws ua raws Huab Tais Lo Lus Qhia 4 tias ‘Koj yuav hwm koj niam koj txiv’ thiab yog yam qhia txog Leej Tub mloog Leej Txiv. Paj Lug thiaj hais tias “Vim ib tug neeg txoj kev tsis mloog lus, ces tas zeej tsoom thiaj ua neeg txhaum; vim ib tug neeg kev mloog lus, ces tas zeej tsoom yuav nce mus ua neeg ncaj” (LM 5: 19).
– Yes Xus tawm tuaj.
Yes Xus ua neej xws li sawv daws nyob Nas Xas Les mus txog thaum nws muaj peb caug tawm xyoo, ces txog lub caij nws yuav leg Leej Txiv cov hauj lwm cawm neeg, Yes Xus thiaj xub mus ua kab ke ntxuav ntawm Zam nyob hauv tus dej Yos Las Ds. Zam paub tias Yes Xus tsis muaj txhaum, ces Zam hais rau Yes Xus tias “Phim yog koj yuav pub cov kab ke ntxuav txhaum rau kuv.” Yes Xus qhia kom Zam ua cov kab ke ntxuav txhaum rau nws vim tus yuav ntxuav ntiaj teb neeg cov txhaum yog nws, Yes Xus xav ua lub cim tias nws tuaj ris tas ntiaj teb neeg cov txhaum, nws yuav ua tus Yaj hliv nws tej roj ntshav nyob saum ntoo cuam kom tau ntxuav peb cov txhaum pov tseg. Thaum Yes Xus txais cov kab ke ntxuav Leej Txiv Tswv Ntuj pom zoo, Leej Txiv hais tias “Tus no yog kuv Leej Tub uas kuv nyiam, nws yog kuv qhov chaw zoo siab.” (MT 3: 13-17). Cov xwm no qhia tau tias Yes Xus yog tus Pleev cov His Xas Lais ib txwm tos, thiab Yes Xus yog Tswv Ntuj Leej Tub. Yes Xus ua cov kab ke ntxuav yog nws yeem ua tus neeg me ris qab ntuj neeg cov txhaum. His Xais xub hais txog qhov ntawd tias “Tswv Ntuj tus tub txib ris kev txom nyem, nws cia luag hu nws ua tus neeg txhaum” (HX 53: 12). Tus Ntxuav Plig Zam ua tim khawv hais tias “Nej ntsia Tswv Ntuj tus Yaj, tus daws qab ntuj neeg cov txhaum” (Z 1: 29). Yes Xus ua txhua yam raws li Leej Txiv txib kom nws ua, kom tau txhiv ntiaj teb neeg; nyob hauv hmo luag ntes Yes Xus, nws hais rau Leej Txiv tias “Txiv, yog koj kheev no, thov kom lub ntim no hla mus deb ntawm kuv. Tab sis txhob ua raws li kuv xav, koj ua raws li koj xav” (MT 26: 39).
Yes Xus tawm hauv dej los, Leej Txiv Tswv Ntuj hais tias “Koj yog kuv Leej Tub, hnub no kuv xeeb koj” (LK 3: 22), ces Leej Ntuj Plig Ntshiab txia ua tus nquab ya los nyob ncaj saum Yes Xus (Z 1: 32-33). Yes Xus kuj yuav pub Leej Ntuj Plig Ntshiab rau cov txais lub Cim Ntxuav nyob hauv Huab Tais Leej Txiv, thiab Huab Tais Leej Tub, thiab Huab Tais Leej Ntuj Plig lub npe.
Lub Cim Ntxuav thiaj ua kom cov ntseeg zoo li Yes Xus. Thaum lawv nqes mus hauv dej thiab tawm los, lawv rov yug tshiab ua Tswv Ntuj me nyuam; lawv yuav coj ib lub neej tshiab xws li Yes Xus (LM 6: 4).
Yes Xus txais kab ke ntxuav tas, Leej Ntuj Plig txhib nws mus rau teb chaws suab puam. Yes Xus nyob plaub caug hnub, ces Xas Tas tuaj ntxias Yes Xus (MK 1: 12-13). Dab phem tuaj ntxias Yes Xus 3 lwm, Yes Xus hais lus tiv dab phem kev ntxias; yog zoo li Yes Xus rov tsa As Das kev raug ntxias nyob hauv lub vaj lom zem thiab tsa cov His Xas Lais kev raug ntxias nyob teb chaws suab puam. Yes Xus tsis swb Xas Tas kev ntxias, nws pheej xeeb rau Tswv Ntuj, Yes Xus ua tus tub txib mloog lus tas siab thiab ua xis Tswv Ntuj siab mus txog qhov kawg.
Yes Xus mus rau Nkas Lis Lais teb, nws tshaj rau zeej tsoom tias “Txog caij teem lawm, Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej los txog ze lawm; nej hloov siab, nej ntseeg txog lub Moo Zoo mog” (MK 1: 14-15). Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej yog tsoom neeg txais Tswv Ntuj Lo Lus. Yes Xus tuaj txog lawm, nws tshaj Tswv Ntuj Lo Lus, tus txais Yes Xus cov lus thiaj yog txais Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej. Cov neeg pluag thiab cov neeg me txais tau Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej vim lawv lub siab tsis muab hlob (humble heart). Yes Xus hais tias “Cov tau txoj hmoov zoo, yog cov pluag hauv nruab siab vim Ntuj lub Ceeb Tsheej yog lawv li” (MT 5: 3). Thiab hais ntxiv tias “Txiv, kuv cav lus zoo txog koj, Huab Tais kav lub ntuj lub teb, vim koj zais tej yam ntawd rau cov neeg thoob tsib thiab cov neeg ntse, koj ho qhib rau cov me nyuam yaus” (MT 11: 25). Yes Xus ua ib tug piv txwv kom pom tias nws nrog cov neeg pluag thiab cov neeg me nyob ua ke, thiab qhia tias tus twg nyiam cov neeg pluag thiab cov neeg me, tus ntawd thiaj yuav tau mus hauv Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej zoo li no “Thaum Neeg Leej Tub yuav rov los, nws yuav muaj koob meej. Tas tsoom Tshiab yuav nrog nws los. Nws yuav zaum saum nws lub theej kiab muaj koob meej. Tas ib tsoom haiv neeg yuav sib sau nyob ntawm nws xub ntiag. Nws yuav cais tsoom neeg xws li tus zov yaj cais cov yaj ntawm cov tshis. Nws yuav cia cov yaj rau ntawm nws sab xis, cia cov tshis rau ntawm nws sab laug. Ces tus Vaj yuav hais rau cov nyob sab xis tias ‘Nej los mog! Nej yog cov uas kuv Txiv pub txoj hmoov zoo rau. Nej txais lub Ceeb Tsheej uas Ntuj npaj tseg rau nej txij puag thaum pib tsim lub sim ceeb los ua nej tug. Vim tias kuv tshaib plab, nej pub rau kuv noj; kuv nqhis dej, nej pub rau kuv haus, kuv yog ib tug pej kum neeg, nej txais kuv; kuv liab qab, nej muab rau kuv hnav; kuv mob, nej tuaj xyuas kuv; kuv nyob hauv tsev loj faj, nej tuaj tsham kuv…. Nej tau ua npaum li cas rau cov me tshaj hauv kuv tsoom kwv, mas yog nej ua rau kuv…” (MT 25: 31-46).
Yes Xus tseem tau mus koom nrog cov neeg muaj txhaum noj mov ua ke (MT 2: 17), nws ntuas lawv kom hloov siab tshiab los nyob hauv Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej. Yes Xus qhia lawv kom pom Tswv Ntuj lub siab hlub tsis muaj caij tag, Yes Xus hais tias “Kuv hais rau nej tias, thaum ib tug neeg txhaum hloov siab los ntxub kev txhaum, mas muaj kev zoo siab loj nyob saum ntuj. Kev zoo siab ntawd loj dua kev zoo siab rau cuaj caum cuaj leeg siab ncaj uas tsis tas yuav hloov siab los ntxub kev txhaum” (LK 15: 7). Yog vim Tswv Ntuj hlub neeg tas npaum no, nws thiaj muab nws Leej Tub cov ntshav los ntxuav sawv daws cov txhaum (MT 26: 28).
Yes Xus hais tuag nthi tias tus xav tau Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej ua cuab tam, nws tsum muab txhua yam coj los pauv li no “Ntuj lub Ceeb Tsheej zoo li ib hub nyiaj faus rau hauv ib daim teb. Muaj ib tug neeg mus nrhiav tau. Nws rov muab zais, nws zoo siab, nws muag nws lub cuab tam, ces nws mus muas daim teb ntawd. Ntuj lub Ceeb Tsheej tseem zoo li ib tug tub luam nrhiav cov hlaws npliag deg zoo nkauj. Thaum nws nrhiav tau ib lub hlaws nphiag deg muaj nqi loj, nws mus muag nws lub cuab tam tas huv si, ces nws mus muas lub hlaws npliag deg ntawd” (MT 13: 44-46). Tsis yog hais ntawm ncauj xwb, tus ntawd yuav tau ua cov hauj lwm kom pom tias nws txiav siab tiag; ib yam li tus tub hlob thaum leej txiv hais kom nws mus ua num tom teb, nws tsis mus tab sis ib me ntsis nws khuv xwm ces nws mus, hos tus tub yau hais tias mus, tab sis nws tsis mus (MT 21: 28-32).
Yes Xus hais tej zaj paj lug txog Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej; yam li zaj paj lug tus tseb nplej muab tib neeg piv rau cov av zoo los cov av tawv; puas cia Tswv Ntuj Lo Lus nrhau cag thiab hlob nyob hauv tib neeg (MT 13: 3-9), los zoo li zaj cov nras nyiaj uas puas yuav ntxeev Tswv Ntuj Lo Lus kom tau ib co paj ntxiv (MT 25: 14-30). Yog peb tsis raws Yes Xus ua nws cov thwj tim mas peb yuav tsis paub tej yam tob hauv Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej (MT 13: 11). Tus twg tsis ua Yes Xus thwj tim mas ib puas tsav yam yog paj lug rau lawv (MK 4: 11).
Yes Xus tshaj Tswv Ntuj Lo Lus, nws kuj ua hwj huam yees ntxwv, ua cov dej num nto moo, thiab ua ib co cim kom luag pom tias Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej nyob hauv Yes Xus, thiab zeem tseeb tias nws yog Leej Pleev. Muaj ib zaug Yes Xus hais rau Zam cov thwj tim tuaj nug nws tias “Nej rov mus qhia Zam txog qhov nej tau pom thiab tau hnov; cov dig muag mus taus kev, cov mob ruas rov huv, cov lag ntseg hnov lus, cov tuag sawv rov los, lub Moo Zoo tuaj txog cov neeg pluag. Tus uas tsis ntog vim kuv, mas nws txoj hmoov zoo” (LK 7: 18-23). Yes Xus tseem hais tias nws cov hauj lwm rov ua tim khawv tias Tswv Ntuj xa nws tuaj (Z 5: 36, 10: 25), mas tab txawm cov Yus Das tsis ntseeg nws los thov kom lawv ntseeg cov hauj lwm (Z 10: 38).
Yes Xus pab ntau tus neeg dim hauv kev phem (evil); yam li kev tshaib plab (hunger), kev tsis ncaj ncees (injustice), kev mob nkees (illness), kev tuag (death) (LK 12: 13-14, Z 18: 36). Txwm li ntawd los, Yes Xus tsis tau tuaj rhuav tshem tas txhua yam phem hauv lub qab ntuj, Yes Xus tuaj pab neeg kom txhob poob ua ‘kev txhaum’ (sin) qev (Z 8: 34-36). Yes Xus ntiab dab kom tus raug dab rov tau lub neej twj lij (LK 8: 26-39); yog ib yam qhia tias Yes Xus yeej tus thawj tswj lub qab ntuj (Z 12: 31).
Yes Xus tau muab cov yawm sij qhib Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej rau tej tus neeg tuav. Txhais tias Yes Xus pub kom tej tus neeg muaj cai thiab muaj peev xwm coj cov ntseeg txais Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej. Cov neeg muaj cai coj luag tej yog Yes Xus cov thwj tim. Yes Xus xaiv 12 leeg los ua nws cov thwj tim nrog nws nraim. Nws qhia Tswv Ntuj Lo Lus rau lawv, ces lawv cev tau Tswv Ntuj Lo lus rau zeej tsoom, lawv sau zeej tsoom los ua Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej (MK 3: 13-19).
Yes Xus tseem tsa Pob Zeb ua tus ntaus thawj nres cov thwj tim. Yes Xus hais rau Pob Zeb tias “Koj yog Pob Zeb. Kuv tsa kuv lub Koom Txoos rau saum lub pob zeb no. Kuv muab Ntuj lub Ceeb Tsheej cov yawm sij rau koj” (MT 16: 18). Yes Xus hais tias dab phem cov qhov rooj yuav tsis yeej lub Koom Txoos tsa nyob saum Pob Zeb. Yes Xus hais ntxiv tias “Kuv thov Ntuj rau koj lawm, kom koj lub siab ntseeg txhob qaug. Hos koj, thaum koj rov qab los, koj yuav pab koj cov kwv tij kom lawv lub siab ruaj (LK 22: 32). Koj coj kuv cov me nyuam yaj mus noj zaub mog” (Z 21: 15-17). Yes Xus tseem muab lub hwj chim rau cov thwj tim txhim kho lub Koom Txoos thiab daws txhaum rau lub Koom Txoos, nws hais tias “Nej khi yam twg nyob ntiaj teb no, mas kuv yuav saib yam ntawd yog khi nyob saum ntuj; nej daws yam twg nyob ntiaj teb no, mas Ntuj kuj yuav saib yam ntawd yog daws nyob saum ntuj” (MT 18: 18). Zim txwv no, cov txais lub Cim Tiag Tes nyob hauv lub Koom Txoos lawv kuj txais lub hwj chim no.
Yes Xus qhia tias nws yuav raug tsim txom thiab tua tuag (MT 16: 21), Pob Zeb tsis xav kom tej xwm ntawd tuaj raug Yes Xus, ces nws cheem kom Yes Xus txhob mus pem Yes Lus Xas Les. Cov thwj tim poob siab, ces Yes Xus coj Pob Zeb, Yas Kos thiab Zam lawv mus saum ib lub roob, nws pub nws lub hwj chim Tswv Ntuj rau lawv pom (LK 9 28-36). Yes Xus xav qhia lawv tias nws tsum raug cov xwm ntawd mas nws mam li mus hauv nws lub koob meej (LK 24: 26) ib yam li thaud Mais Xes thiab Es Lias tau pom Tswv Ntuj lub koob meej nyob saum lub Roob Xis Nais.
Yes Xus txais kab ke ntxuav yog thawj kauj ruag ua ntej yuav tshaj txog Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej, Yes Xus lub hwj chim tawm tuaj yog thawj kauj ruam hauv Yes Xus kev Hla; Yes Xus txais kab ke ntxuav yog lub cim yug tshiab thawj lwm, Yes Xus lub hwj chim tawm tuaj yog lub cim yug tshiab lwm ob. Kev yug tshiab lwm ob yog kev sawv rov los. Li ntawd, Yes Xus lub hwj chim tawm tuaj thiaj pab kom peb ras tias Leej Pleev yuav rov tuaj, thiab ntuas peb kom nco ntsoov tias ‘peb yuav tsum raug ntau yam kev txom nyem, peb thiaj yuav tau mus hauv Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej’ raws li Paj Lug thiab Npas Nas Npes hais rau cov ntseeg nyob As Nthias Kias (HL 14: 22).
Ze lub caij teem, ces Yes Xus nce mus pem Yes Lus Xas Les. Yes Xus caij luj mus hauv lub tsheej Yes Lus Xas Les, tej pab neeg coob cav lus zoo txog nws xws li thaum ub cov His Xas Lais tsa lawv tus vaj tshiab. Tab sis Yes Xus tseem tsis tau ua kom nws lub hwj chim tawm tuaj xws li nyob hauv nws lub Ceeb Tsheej ci ntsa iab. Lub Ceeb Tsheej yuav tuaj txog tom qab tus Vaj Pleev (King-Messiah) txoj kev Hla; yam li Yes Xus tuag thiab sawv rov los.
Ntu 3. Ntseeg txog Leej Ntuj Plig Ntshiab.
Paj Lug hais tias “Yog ib tug neeg tsis muaj Leej Ntuj Plig Ntshiab qhia nws, mas nws hais tsis tau tias ‘Yes Xus yog Huab Tais’ (1KLN 12:3). Tswv Ntuj xa nws Leej Tub lub tswv yim (the Spirit of his Son) tuaj nyob hauv peb lub siab, nws qw hauv peb nruab siab tias ‘As Npas! Txiv!’” (NLT 4: 6). Tus paub li no mas yog nws muaj Leej Ntuj Plig Ntshiab qhia nws; tus hnov txog (touch) Leej Pleev tau, mas Leej Ntuj Plig Ntshiab tsum xub chwv nws tso. Leej Ntuj Plig Ntshiab mus ua peb ntej thiab tsa lub siab ntseeg hauv peb kom sawv. Thaum peb txais lub Cim Ntxuav, Leej Ntuj Plig Ntshiab hliv txoj sia tuaj ntawm Leej Txiv tuaj rau peb nyob hauv Leej Tub, ces peb koom nrog Leej Ntuj Plig Ntshiab nyob hauv lub Koom Txoos.
Leej Ntuj Plig Ntshiab pub Tswv Ntuj lub txiaj ntsim tsa peb lub siab ntseeg thiab pub txoj sia tshiab rau peb; yog kom peb paub Leej Txiv thiab paub Yes Xus Pleev uas yog tus Leej Txiv xa tuaj (Z 17: 3). Leej Ntuj Plig Ntshiab yog ib leeg Huab Tais hauv Peb Leeg Huab Tais.
Peb ntseeg txog Leej Ntuj Plig Ntshiab thiaj yog lo lus zeem tseeb tias Leej Ntuj Plig Ntshiab yog ib leeg hauv Peb Leeg Huab Tais. Leej Ntuj Plig Ntshiab nrog Leej Txiv thiab Leej Tub koom Tswv Ntuj lub hwj chim.
Nqe 8. Kuv ntseeg txog Leej Ntuj Plig Ntshiab (CCC 687-747)
Paj Lug hais tias “Tsis muaj leej twg paub tej yam zais nyob hauv Tswv Ntuj, tsuas yog Tswv Ntuj Leej Tswv Yim (the Spirit of God) thiaj paub” (1KLN 2: 11). Tswv Ntuj Leej Ntuj Plig qhia Leej Pleev thiab qhia Lo Lus rau peb, tab sis nws tsis tshwm tuaj rau peb pom. Yes Xus hais tias “Lub qab ntuj neeg txais tsis tau nws, vim qab ntuj neeg tsis pom nws. Hos nej mas nej paub nws, vim nws tsa tsev nyob ze nej thiab nws yuav los nyob hauv nej” (Z 14: 17).
Qib 1. Leej Tub thiab Leej Ntuj Plig txoj hauj lwm
Thaum Leej Txiv xa Leej Lo Lus tuaj nyob hauv lub qab ntuj, mas Leej Txiv kuj xa Leej Ntuj Plig Ntshiab tuaj thiab. Leej Tub thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab koom tib txog hauj lwm tab sis sib txawv. Leej Pleev yog Tswv Ntuj tus duab ntiaj teb neeg pom tau, hos Leej Ntuj Plig Ntshiab yog tus qhia Leej Pleev rau sawv daws paub.
Leej Ntuj Plig Ntshiab pleev Yes Xus ua Leej Pleev. Thaum Yes Xus txais koob meej lawm, nws nce mus nyob ntawm Leej Txiv phab xis, mas thaum ntawd Leej Ntuj Plig Ntshiab nqes mas nqes los nyob saum cov ntseeg txog nws; Leej Ntuj Plig Ntshiab coj lub koob meej tuaj pub rau cov neeg ntseeg (Z 17: 22).
Qib 2. Leej Ntuj Plig Ntshiab lub npe thiab lub cim
– Leej Ntuj Plig Ntshiab lub npe.
Thaum Yes Xus yuav nce mus saum ntuj nws hais rau cov thwj tim tias “Nej mus, nej ua kom tas ib tsoom haiv neeg los ua kuv thwj tim. Nej hu txog Leej Txiv, Leej Tub, thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab lub npe, nej ntxuav lawv” (MT 28: 19). Li ntawd, lub npe ‘Leej Ntuj Plig Ntshiab’ yog lub npe Yes Xus qhia rau lub Koom Txoos, thiab tshaj tawm thaum ua lub Cim Ntxuav rau ib tug neeg ntseeg.
Lo lus ‘Leej Ntuj Plig’ (Spirit) ntxeev los ntawm lo lus Hes Nplaws tias ‘Ruah’ txhais tias ‘txoj pa’ los yog ‘cua’. Thaum Yes Xus qhia Nis Kos Des Mos txog Tswv Ntuj txoj pa (God’s breath) los yog Leej Ntuj Plig, mas nws muab piv rau nthwv cua (Z 3: 5-8). Leej Ntuj Plig (Spirit) thiab ‘Ntshiab’ (Holy) yog ob yam uas Peb Leeg Huab Tais muaj zoo sib xws. Tab sis thaum muab ob lo lus no los sib ntxiv ua ib lo lus hais, mas yog hais txog Huab Tais Leej Ntuj Plig.
Yes Xus tseem hu Leej Ntuj Plig Ntshiab ua ‘Leej Nplij Neeg’ (Paraclete) (Z 14:16,26, 16:7). Lo lus no tseem txhais tau tias ‘tus cev lus’ (consoler). Yes Xus tseem hu Leej Ntuj Plig Ntshiab ua ‘Leej Ntuj Plig qhia qhov tseeb’ (the Spirit of truth) (Z 16:13).
Paj Lug kuj hu Leej Ntuj Plig Ntshiab ua ‘Leej Ntuj Plig uas Ntuj cog lus’ (the Spirit of the promise) (EFX 1: 13, NLT 3: 14), ‘lub tswv yim ua tub ki’ (the Spirit of adoption) (LM 8: 15), ‘Leej Pleev lub Tswv Yim’ (the Spirit of Christ) (LM 8: 9), ‘Huab Tais Leej Ntuj Plig’ (the Spirit of the Lord) (2KLN 3: 17), ‘Tswv Ntuj Leej Tswv Yim’ (the Spirit of God) (LM 8: 9, 14). Leej Ntshiab Pob Zeb hu ua ‘Leej Ntuj Plig muaj hwj chim’ (the Spirit of glory) (1PZ 4: 14).
– Leej Ntuj Plig Ntshiab lub cim.
Thaum peb txais lub Cim Ntxuav, mas tus Leej Choj hliv me ntsis dej rau saum yus lub hauv pliaj, thiab nws hais tej lo lus zoo li no hais tias “Kuv hu txog Leej Txiv thiab Leej Tub thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab lub npe, kuv ntxuav koj.” Li ntawd, ‘dej’ thiaj yog lub cim hais txog Leej Ntuj Plig Ntshiab. Leej Ntuj Plig Ntshiab yog cov dej pub txoj sia txhawv ntawm Huab Tais Yes Xus Pleev los (Z 19: 34) yam li yog lub qhov dej yug peb txoj sia nyob hauv peb.
Thaum tus Tshiab xa xov tuaj rau Mab Liab, Leej Ntuj Plig Ntshiab los ntxoov Mab Liab, ces nws xeeb tub, thaum Yes Xus ua kab ke ntxuav hauv tus dej Yos Las Das tas, Leej Ntuj Plig Ntshiab nqes los nyob saum Yes Xus; yog Leej Ntuj Plig Ntshiab pleev Yes Xus ua Leej Pleev. Thaum Yes Xus tuag, Leej Ntuj Plig Ntshiab tsa Yes Xus sawv rov los, ces Tswv Ntuj tsa Yes Xus ua Huab Tais thiab ua Leej Pleev (HL 2: 36). Huab Tais Yes Xus tsa cov ntshiab ua ntau txoj kab xwm kom lawv txhim Leej Pleev lub Cev kom hlob tiav (EFX 4: 12-13), ces Leej Ntshiab Zam thiaj qhia tias “Ntawm nej mas nej tau txais cov roj ntawm tus Ntshiab los pleev nej; nej sawv daws thiaj paub qhov tseeb. Ntawm nej mas cov roj uas nej tau txais ntawm Leej Pleev yuav nyob hauv nej mus li, Tsis tas yuav muaj tus qhia nej, vim cov roj uas nws pleev nej txawj qhia txua yam rau nej” (1Z 2: 20,27). Thiab Paj Lug hais tias “Tswv Ntuj muab nws lub thwj los ntaus cim rau peb, nws muab Leej Ntuj Plig lub txiaj ntsim los hom peb” (2KLN 1:22) Li ntawd, ‘muab roj pleev’ thiaj yog ib lub cim hais txog Leej Ntuj Plig Ntshiab thiab.
‘Hluav taws’ yog lub cim hais txog Leej Ntuj Plig Ntshiab lub zog hloov (the transforming energy of the Holy Spirit’s actions). Yaj Saub Es Lias zoo li ntshua nplaim taws, nws lo lus kub cuag li ib teg tsau (NXL 48: 1) thov Tswv Ntuj tso hluav taws los hlawv cov txim txi Ntuj saum roob Kas Mes (1V18: 38-39) yog daim duab qhia txog Leej Ntuj Plig Ntshiab hloov txhua yam Leej Ntuj Plig Ntshiab chwv. Tus Ntxuav Plig Zam yog tus tau Es Lias lub tswv yim thiab lub hwj huam (LK 1: 17) tshaj tias Leej Pleev yog tus ntxuav ntiaj teb neeg nyob hauv Leej Ntuj Plig Ntshiab thiab hauv hluav taws (LK 3: 16). Yes Xus hais txog Leej Ntuj Plig Ntshiab tias “Kuv coj ib co hluav taws tuaj rau lub ntiaj teb, kuv yeej xav kom cov hluav taws ntawd twb cig lawm” (LK 12: 49). Hnub Tsib Caug, Leej Ntuj Plig Ntshiab ncau ua tej tus nplaim taws me ya tuaj tsaws saum cov thwj tim, ces lawv sawv daws tau txais Leej Ntuj Plig Ntshiab, lawv pib hais ntau xeem lus raws li Leej Ntuj Plig Ntshiab pub kom lawv hais tau (HL 2: 3-4). Paj Lug thiaj ntuas tias “Nej txhob tua Leej Ntuj Plig xws li tua teeb” (1TXLN 5: 19).
Nyob hauv Ntawv Cog Lus Qub, thaum Tswv Ntuj tawm tuaj, yuav muaj ‘twv huab thiab qhov pom kev ci ntsa’. Qhov no yog Leej Ntuj Plig Ntshiab nthuav tawm tuaj rau neeg pom (the manifestations of the Holy Spirit). Leej Ntuj Plig Ntshiab los nyob saum Mab Liab, ces nws xeeb Tswv Ntuj Leej Tub (LK 1: 38). Yes Xus nce mus saum roob, nws lub hwj chim tawm tuaj, ces muaj ib twv huab dub vov peb tug thwj tim (LK 9: 35). Yes Xus nce mus saum ntuj, mas ib tw huab los thaiv lawv (HL 1: 9). Thaum Neej Leej Tub rov los, nws yuav muaj hwj huam muaj koob meej los hauv ib tw huab los (LK 21: 27).
Leej Ntuj Plig Ntshiab zoo li ‘lub thwj’. Yes Xus hais tias Neeg Leej Tub yog tus uas Leej Txiv Tswv Ntuj ntaus thwj rau (Z 6: 27). Leej Txiv kuj ntaus thwj rau peb vim tias peb ntseeg lub Moo Zoo (EFX 1: 13). Thaum peb txais lub Cim Ntxuav, Cim Txhab Zog, thiab Cig Tiag Tes, mas yog Leej Ntuj Plig Ntshiab ntaus thwj rau peb, lub thwj no yog lub cim nyob mus li tsis ploj. Li ntawd, tus txais peb lub Cim Ntshiab no lawm, nws yuav rov txais dua tsis tau.
Yes Xus tsa tes kho cov neeg mob (MK 6: 5, 8: 23) thiab foom koob hmoov rau cov me nyuam (MK 10: 16). Cov thwj tim kuj ua zoo li Yes Xus ua (MK 16: 18, HL 5: 12). Thaum cov thwj tim thov Leej Ntuj Plig Ntshiab rau tus twg, mas lawv tsa tes rau tus ntawd (HL 8:17-19; 13:3; 19:6). Li ntawd, ‘tes’ thiaj yog ib lub cim hais txog Leej Ntuj Plig Ntshiab. Lub Koom Txoos tsa tes thov Leej Ntuj Plig Ntshiab pub zog rau tus txais cov Cim Ntshiab.
Yes Xus vam txog Tswv Ntuj tus ntiv tes los ntiab dab (LK 11: 20). Tswv Ntuj muab nws ntiv tes sau Txoj Cai rau saum daim txiag zeb (KT 31: 18). Paj Lug hais tias “Nej yog Leej Pleev tsab ntawv uas peb npaj; tsis yog xuas kua mem sau; yog xuas tus Tswv Ntuj muaj txoj sia Leej Ntuj Plig los sau. Tsis yog ib tsab ntawv txaug rau saum ib daig txiag zeb; yog ib tsab ntawv sau rau hauv daim txiag nqaij uas yog nej nplooj siab” (2KLN 3: 3). ‘Ntiv tes’ thiaj yog lub cim hais txog Leej Ntuj Plig Ntshiab thiab.
Leej Ntuj Plig Ntshiab tseem piv tau rau ‘tus nquab’. Thaum dej nyab ntiaj teb, Nos Hes tso noog nquab mus ncig ntiaj teb saib dej puas tau nqig (HP 8: 8-12). Thaum Yes Xus tawm hauv dej los, Leej Ntuj Plig Ntshiab nqes los xws li ib tug nquab rau saum Yes Xus (MT 3: 16).
Qib 3. Tswv Ntuj lub Tswv Yim thiab Lo Lus nyob hauv lub caij cog lus
Txij thaum lub hauv paus los txog lub caij Ntuj teem (NLT 4: 4). Leej Lo Lus thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab txoj hauj lwm tseem zais ntshis tsis tau tawm tuaj. Tswv Ntuj lub tswv yim npaj txoj kev rau Leej Pleev, thiab cog lus tias yuav tawm tuaj rau pom xyeem. Yog li thaum lub Koom Txoos twm Ntawv Cog Lus Qub, thiaj nrhiav saib Leej Ntuj Plig Ntshiab tshoj cov Yaj Saub hais dab tsi txog Leej Pleev.
Thaum Tswv Ntuj tsim lub sim ceeb, Tswv Ntuj siv nws Lo Lus thiab nws Txoj Pa (Breath) los tsim thiab pub txoj sia. Cov Nkauj Paj Nruag hais tias “Huab Tais siv nws Lo Lus los tsim yim cuaj txheej ntuj, nws xuas nws Txoj Pa los tsim tsoom hnub qub saud. Koj tshuab koj Txoj Pa tuaj, lawv ciaj muaj sia; koj ua kom npoo av rov tshiab tuaj” (NPN 33: 6, 104: 30). Nyob hauv phau ntawv Hauv Paus piav tias “Lub ntiaj teb tseem tsis tau tsheej ntiaj teb thiab tsis muaj dab tsi nyob hauv li. Qhov tsaus ntuj nti npog lub qhov ntuj dub nciab. Tswv Ntuj nthwv cua kiv nplawm ntws saum nplaim dej. Huab Tais Tswv Ntuj muab ib thooj av nplaum los puab ua tib neeg. Huab Tais Tswv Ntuj tshuab pa rau hauv tib neeg qhov ntswg, ces tib neeg ciaj ua ib tug muaj sia” (HP 1: 2, 2: 7). Yaj Saub Es Xes Kias hais tias “Kuv ua yaj saub tshaj raws li Tswv Ntuj qhia. Ces txoj pa thiaj tuaj rau hauv cov tub tuag. Lawv rov muaj sia tuaj thiab lawv sawv ntseg ntswb ntsees, zoo li ib npoj tub rog coob tas nrho” (EXK 37: 10). Li ntawd, Leej Ntuj Plig Ntshiab lub luag hauj lwm yog ua kom ntshiab (sanctify), thiab ua kom tsav Ntuj tsim ciaj sia (animate creation) vim Leej Ntuj Plig Ntshiab yog Tswv Ntuj thiab koom Ntuj lub hwj chim ib yam li Leej Txiv thiab Leej Lo Lus. Vim Leej Ntuj Plig Ntshiab yog Tswv Ntuj, nws thiaj pub lub zog (power) rau tsav Ntuj tsim thiab txuag cia nyob hauv Leej Txiv thiab Leej Tub.
Leej Ntshiab Is Nyas Xyus hais tias “Tswv Ntuj xuas nws ob txhais tes puab Tswv Ntuj. Qhov ntawd yog hais txog Leej Tub thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab. Tswv Ntuj ntau Tswv Ntuj tus duab rau hauv tib neeg, ces tib neeg thiaj li muaj Tswv Ntuj tus duab.”
Kev txhaum thiab kev tuag ua kom Tswv Ntuj tus duab hauv tib neeg tsaus mus, tsis kav tib neeg tseem muaj Tswv Ntuj tus duab raws nraim li Leej Tub, tsuas yog tsis muaj Tswv Ntuj lub hwj chim (LM 3: 23) zoo li Leej Tub. Tswv Ntuj nrog Has Nplas Has cog lus, kom nws Leej Tub tau yug los ua neeg xws li ib tsoom neeg (FLP 2: 7) thiab pub Tswv Ntuj lub hwj chim uas yog Leej Ntuj Plig tus pub txoj sia rau tib neeg kom tib neeg rov muaj tus duab zoo xws li Leej Txiv.
Leej Ntuj Plig Ntshiab tshoj Has Nplas Has, ces nws ntseeg txog Tswv Ntuj, Tswv Ntuj thiaj cog lus tias Has Nplas Has cov xeeb ntxwv yuav coob npaum li cov hnub qub nyob saum ntuj (HP 18:1-15), tas txhua haiv neeg yuav txais koob hmoov ntawm Has Nplas Has tub ki (HP 12:3). Has Nplas Has tus tub ki yog Leej Pleev (NLT 3: 16). Nyob hauv Leej Pleev, Leej Ntuj Plig Ntshiab sau Tswv Ntuj cov me nyuam uas tau sib ncaim rov los ua ib pab (Z 11: 52). Tswv Ntuj nco ntsoov txog nws lo lus cog rau Has Nplas Has (LK 1: 73), mas Tswv Ntuj twb tsis txuag nws Leej Tub, nws cia nws Leej Tub raug kev ploj kom pab tau txhua leej (LM 8: 32). Tswv Ntuj tseem cog lus pub Leej Ntuj Plig rau peb nyob hauv txoj kev ntseeg (NLT 3: 14).
Tswv Ntuj pub Txoj Cai rau Mais Xes coj los qhia cov His Xas Lais kom lawv npaj siab tos Leej Pleev. Paj Lug hais tias “Txoj Cai yog ib tug xib hwb qhia peb mus txog hnub Leej Pleev tuaj txog, kom peb ntshiab tuaj vim txoj kev ntseeg. Tab sis tsis muaj ib tug neeg ncaj tuaj nyob ntawm Tswv Ntuj xub ntiag vim nws coj Txoj Cai. Txoj cai tsuas pab kom paub tias qhov twg yog qhov txhaum” (NLT 4: 24, LM 8: 20). Cov His Xas Lais paub txog qhov txhaum, mas lawv thiaj xav txais Leej Ntuj Plig Ntshiab, ces lawv seev ua tej zaj Nkauj Paj Nruag txog qhov ntawd.
Tswv Ntuj hais rau cov His Xas Lais tias “Txij no mus, yog nej mloog kuv lus thiab nej khaws nraim kuv lo lus kuv cog rau nej, mas kuv yuav saib nej yog kuv tug nyob hauv tas txhua haiv neeg, vim lub ntiaj teb yog kuv li tas huv si. Kuv yuav saib nej yog ib haiv neeg ua leej choj thiab yog ib haiv neeg qee rau Ntuj. Cov lus no yog cov uas koj yuav hais rau cov His Xas Lais” (KT 19: 5-6). Tab sis cov His Xas Lais muab hlob, lawv xav tsa tej tus neeg sawv ua vaj tswj lawv, ces lawv muaj vaj xws li luag lwm haiv. Tswv Ntuj cog lus rau Das Vis tias Tswv Ntuj yuav muab Das Vis lub theej kiab rau Das Vis cov xeeb ntxwv (LK 1: 32-33); yog muab rau tus muaj lub siab pluag.
Tus vaj Das Vis tuag tas, cov vaj His Xas Lais tso Txoj Cai pov tseg, lawv tsis pheej xeeb rau Tswv Ntuj, ces lawv coj cov His Xas Lais mus poob lub qhov tuag; cov His Xas Lais raug mus nyob txim nyob Npas Npis Los. Qhov no yog Tswv Ntuj rov txhim dua ib haiv neeg tshiab raws li Leej Ntuj Plig Ntshiab tau cog lus.
Cov haiv neeg His Xas Lais tshiab no, yog cov neeg me raws li Yaj Saub Xos Fos Nias tau hais tias “Nej sawv daws uas nej yog tsoom me neeg txheej qis nyob tas ntiaj teb, yog cov neeg mloog cov lus qhia, nej nrhiav Huab Tais mas! Nej nrhiav txoj kev ncaj, nej nrhiav txoj kev ua tus me” (XFN 2: 3).
Qib 4. Leej Pleev lub Tswv Yim nyob hauv lub caij Ntuj teem
– Leej Ntuj Plig Ntshiab tshoj Zam Ntxuav Plig.
Zam yog tus Tswv Ntuj xa tuaj (Z 1: 6). Leej Ntuj Plig Ntshiab ua kom Mab Liab xeeb Leej Pleev rau hauv nws lub cev, ces thaum Mab Liab mus xyuas Es Lis Xas Npes, Leej Pleev pub Leej Ntuj Plig Ntshiab los nyob puv hauv Zam txij nruab thiab los (LK 1: 15). Mab Liab mus xyuas Es Lis Xas Npes zaum no thiaj yog Tswv Ntuj tuaj xyuas thiab npo Tswv Ntuj haiv neeg (LK 1: 68).
Zam yog tus Yaj Saub Es Lias yuav tuaj (MT 17: 10-13). Leej Ntuj Plig cov hluav taws nyob hauv Zam thiab txhib Zam kom ua Huab Tais ntej tuaj ntuas cov His Xas Lais kom lawv tig los yuav lub siab tshiab tos tus Huab Tais yuav tuaj (LK 1: 17).
Zam loj dua ib tug Yaj Saub (LK 7: 26). Tswv Ntuj ua kom cov Yaj Saub cov lus tsheej xeeb nyob hauv Zam. Zam yog tus neeg nyob hauv quav poj lub suab hu tias “Nej ua kom Huab Tais txoj kev rov ncaj tuaj” (LK 1: 23). Zam yog tus tim khawv tuaj ua pov thawj txog qhov pom kev (Z 1: 7) thiab qhov tseeb (Z 5: 33). Leej Ntuj Plig ua kom txoj kev cawm uas cov Yaj Saub nrhiav (search), lub Moo Zoo uas cov Tshiab ntshaw (longing) tiav tuaj nyob hauv Zam (1PZ 1: 10-12). Zam ua tim khawv hais tias “Tus xa kuv tuaj ua kab ke ntxuav hauv dej, nws hais rau kuv tias tus uas koj yuav pom Leej Ntuj Plig nqes los nyob saum nws, mas nws yog tus ua kab ke ntxuav nyob hauv Leej Ntuj Plig Ntshiab. Kuv tau pom, ces kuv ua tim khawv tias nws yog Tswv Ntuj Leej Tub; yog Tswv Ntuj Leej Yaj” (Z 1: 33-36).
Zam ua kab ke ntxuav hauv tus dej Yos Las Das kom ntiaj teb neeg tig los yuav siab tshiab (repentance); tus txais Cim Ntxuav nyob hauv dej thiab ntawm Leej Ntuj Plig, mas nws yug los tshiab (Z 3: 5).
– Mab Liab tus tau txiaj ntsim puv siab.
Mab Liab yog ‘qhov hauj lwm tseem ceeb tshaj’ (masterwork) hauv Leej Tub thiab Leej Ntuj Plig txoj hauj lwm (mission) nyob hauv lub caij Ntuj teem. Mab Liab yog ‘lub tsev tsam phooj’ (the dwelling place) cia rau Leej Tub thiab Leej Ntuj Plig tau los nyob. Mab Liab yog ‘Kev Thoob Tsib lub rooj zaum’ (Seat of Wisdom). Qhov xav tsis thoob ntawm Tswv Ntuj (wonders of God) tshwm nyob hauv Mab Liab, ces Leej Ntuj Plig ua kom tsheej xeeb nyob hauv Leej Pleev thiab lub Koom Txoos.
Tswv Ntuj lub cev tib neeg (deity dwells bodily) leej niam tsum yog tus neeg muaj txiaj ntsim puv siab, mas Leej Ntuj Plig Ntshiab thiaj li pub txiaj ntsim rau Mab Liab. Li ntawd, Mab Liab yug los nyob hauv lub txiaj ntsim, ces Mab Liab tsis lo txhaum, Mab Liab thiaj yog tus neeg me tshaj nyob hauv txhua tsav Tswv Ntuj tsim, Mab Liab thiaj yog tus neeg tsim nyog txais Tswv Ntuj muaj hwj huam lub paj tshab zoo kawg kiag (inexpressible gift). Li ntawd, tus Tshiab Nkas Nplias thiaj li hais rau Mab Liab tias “Koj nyob kaj lug, tus tau txiaj ntsim puv siab. Huab Tais nrog koj nyob” (LK 1: 28).
Leej Ntuj Plig Ntshiab ua kom Leej Txiv cov lus xub tau hais tseg tiav tuaj nyob hauv Mab Liab. Vim Mab Liab lub siab ntseeg, mas Leej Ntuj Plig Ntshiab ua kom Mab Liab xeeb Tswv Ntuj Leej Tub.
Leej Ntuj Plig Ntshiab ua kom Tswv Ntuj Leej Tub yug ntawm ib tug nkauj ntshiab los. Tus ntawd yog Mab Liab, ces Tswv Ntuj nyob hauv Mab Liab zoo li thaud Tswv Ntuj nyob hauv tsob pos cig rau Mais Xes pom. Mab Liab coj Leej Lo Lus tawm tuaj rau cov neeg me thiab cov pej kum neeg pom (LK 2:15-19, MT 2: 11).
Txog qhov kawg, vim muaj niam Mab Liab ua chaw hla (through) mas Leej Ntuj Plig Ntshiab thiaj coj cov neeg Tswv Ntuj nyiam (LK 2: 14) mus koom npuab Leej Pleev (into communion with Christ) tau, thiab thawj pab tau pom Leej Pleev yog cov neeg me; xws li cov zov yaj, cov Kws Hnub Qub, tus yawg Xis Mes Oos, tus pog As Nas, nkawm tub nyab hauv rooj tshoob nyob Kas Nas, thiab cov thwj tim.
Leej Ntuj Plig txoj hauj lwm los xaus rau thaum Mab Liab txia ua tus ‘Es Vas tshiab’; xws li Mab Liab ua cov ciaj sia leej niam (mother of the living), Mab Liab yog tag nrho Leej Pleev niam raws li cov lus Yes Xus hais thaum nws nyob sau Ntoo Cuam tias “Niad, tus ntawd yog koj tus tub” thiab Yes Xus hais rau tus thwj tim tias “Tus ntawd yog koj niam” (Z 19: 26-27). Yog vim li ntawd, Ntawv Ntshiab thiaj piav tias Mab Liab koom ib lub siab nrog 12 tus thwj tim thov Ntuj nyob hauv hnub Tsib Caug thaum sawv ntxov (HL 1: 14).
– Yes Xus Pleev.
Thaum Leej Tub xeeb los ua neeg, Tswv Ntuj Leej Ntuj Plig tau pleev Leej Tub, ces Yes Xus thiaj yog ‘Leej Pleev’ los yog ‘Mes Xias’. Li ntawd, Leej Ntuj Plig Ntshiab thiaj nyob txawm hauv Leej Tub.
Yes Xus tsis tau hais tshab plaws txog Leej Ntuj Plig Ntshiab mus txog hnub nws txais koob meej nyob hauv kev tuag thiab sawv rov los. Txawm zoo li ntawd, los Yes Xus kuj tau hais me ntsis txog Leej Ntuj Plig Ntshiab rau tsoom sid; xws li thaum nws hais qhia lawv tias Neeg Leej Tub yog cov txhiam xws pub txoj sia (Z 6: 27, 51, 62-63), los zoo li thaum nws nrog Nis Kos Des Mos tham (Z 3: 5-8), los yog thaum nws nrog tus poj niam Xas Mas Lias tham (Z 4: 10,14,23-24), thiab thaum lawv ua lub ntees tsa tsev tsam phooj (Z 7: 37-39). Thaum Yes Xus qhia cov thwj tim thov Ntuj (LK 11:13) thiab ua tim khawv (MT 10: 19-20), mas Yes Xus tau hais txog Leej Ntuj Plig Ntshiab rau cov thwj tim paub.
Yes Xus cog lus rau cov thwj tim tias hnub twg nws txais koob meej lawm, nws yuav xa Leej Ntuj Plig Ntshiab tuaj. Yes Xus hais li ntawd, vim nws kev tuag thiab sawv rov los yuav ua rau cov lus cog tseg nrog cov yawg koob tsheej xeeb. Yes Xus hais tias “Kuv yuav thov Leej Txiv, ces nws yuav xa dua ib leeg Nplij neeg los nrog nej nyob mus li. Tus ntawd yog Leej Ntuj Plig qhia qhov tseeb. Lub qab ntuj neeg txais tsis tau nws, vim qab ntuj neeg tsis pom nws thiab tsis paub nws. Hos nej, mas nej paub nws, vim nws tsa tsev nyob ze nej, thiab nws yuav los nyob hauv nej. Tab sis Leej Nplij Neeg, uas yog Leej Ntuj Plig Ntshiab, mas Leej Txiv yuav xa nws tuaj vim kuv lub npe, nws yuav qhia tas ib puas tsav yam rau nej, thiab nws yuav pab nej rov nco txog tas txhua yam uas kuv tau hais rau nej. Leej Nplij Neeg yuav tuaj. Nws yog tus uas kuv yuav xa ntawm Leej Txiv tuaj rau nej. Nws yog Leej Ntuj Plig qhia qhov tseeb uas tawm hauv Leej Txiv los, nws yuav ua tim khawv txog kuv” (Z 14: 16-17, 26; 15: 26)
Yes Xus hais ntxiv tias “Tab sis kuv hais qhov tseeb rau nej tias cia kuv mus mas yuav zoo dua rau nej. Yog kuv tsis mus, mas Leej Nplij Neeg yuav tsis tuaj rau hauv nej. Hos yog kuv mus, mas kuv yuav xa Leej Nplij Neeg tuaj rau nej. Thaum Leej Nplij Neeg tuaj txog, nws yuav ua kom qab ntuj neeg pom tias lawv ua txhaum, ua tsis ncaj, thiab txiav txim yuam kev. Lub qab ntuj neeg ua txhaum, vim lawv tsis ntseeg txog kuv. Lub qab ntuj neeg ua tsis ncaj, vim kuv mus cuag Leej Txiv, ces nej tsis pom kuv ntxiv. Lub qab ntuj neeg txiav txim yuam kev, vim tus Tswj lub qab ntuj neeg raug txim lawm. Kuv tseem tshuav ntau yam yuav hais rau nej, tab sis nyem no nej ris tsis taus. Thaum Leej Ntuj Plig qhia qhov tseem ceeb tuaj txog, nws yuav coj nej mus rau qhov tseeb tas huv si. Vim nws yuav tsis hais nws cov lus. Nws yuav hais qhov nws hnov, thiab nws yuav xub qhia nej txog tej xwm uas yuav tshwm sim tuaj. Nws yuav ua kom kuv muaj koob meej, vim nws yuav coj yam uas yog kuv tug tuaj qhia rau nej. Tas ib puas tsav yam uas yog Leej Txiv tug, mas kuj yog kuv tug huv tib si. Vim li ntawd kuv thiaj hais rau nej tias Leej Nplij Neeg yuav coj yam uas yog kuv tug tuaj qhia rau nej. Kuv twb ua kom lawv paub koj lub npe lawm. Kuv tseem yuav ua kom lawv paub ntxiv, kom txoj kev nyiam uas koj muab los nyiam kuv, nyob hauv lawv, thiab kom kuv nyob hauv lawv” (Z 16:7-15; 17:26).
Txog qhov kawg, Yes Xus lub caij nyoog tuaj txog (Z 13:1; 17:1) yog lub sij hawm Yes Xus txoj sia tu (LK 23: 46), yog lub sij hawm Yes Xus tso nws tus ntsuj plig tawm mus (Z 19:30), thiab lub caij Yes Xus yeej kev tuag, nws sawv rov los muaj Tswv Ntuj lub hwj chim, ces Yes Xus tshuab pa rau saum cov thwj tim (Z 20: 22). Txij hnub ntawd los, Leej Pleev thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab txoj hauj lwm thiaj ras los ua lub Koom Txoos txoj hauj lwm. Yes Xus hais rau lawv tias “Kuv xa nej mus, xws li Leej Txiv xa kuv tuaj” (Z 20: 21).
Qib 5. Leej Ntuj Plig thiab lub Koom Txoos nyob hauv hnub kawg
– Hnub Tsib Caug.
Hnub ntawd yog hnub Leej Pleev lub caij Hla tiav, vim tias hnub ntawd Leej Txiv xa Leej Ntuj Plig Ntshiab los rau saum cov thwj tim (HL 2:33-36).
Hnub ntawd, thiaj yog hnub Tswv Ntuj nthuav Peb Leeg Huab Tais rau lub qab ntuj neeg paub. Tom qab hnub ntawd, lub Ceeb Tsheej Leej Pleev tshaj txog qhib dav rau cov neeg ntseeg txog Peb Leeg Huab Tais; lawv ua neeg txheej qis thiab muaj lub siab ntseeg, mas lawv muaj feem sib koom nyob hauv Peb Leeg Huab Tais Ntshiab. Leej Ntuj Plig Ntshiab coj lub ntiaj teb mus rau ‘hnub kawg’ (last day) uas yog Koom Txoos lub zim txwv (the time of the Church), yog lub Ceeb Tsheej ua peb lub cuab tam, txawm tias tseem tsis tau hlob tiav.
– Leej Ntuj Plig Ntshiab yog paj tshab Tswv Ntuj pub rau qab ntuj neeg.
Tswv Ntuj yog kev nyiam (1Z 4: 8, 16) thiab kev nyiam yog thawj lub paj tshab hauv cov paj tshab Tswv Ntuj pub rau qab ntuj neeg. Paj Lug hais tias “Leej Ntuj Plig Ntshiab uas Ntuj pub rau peb, nws hliv Tswv Ntuj txoj kev nyiam rau hauv peb lub siab” (LM 5: 5).
Vim tias kev txhaum pus peb mus rau kev tuag, qhov tsawg tshaj mas yog ua kom peb raug mob. Li ntawd, kev nyiam thawj lub txiv thiaj yog ‘kev zam txhaum rau peb’. Leej Ntuj Plig txoj kev sib haum xeeb (the communion of the Holy Spirit) ua kom tus tau txais Cim Ntxuav nyob hauv lub Koom Txoos rov zoo li Tswv Ntuj (the divine likeness).
Leej Ntuj Plig Ntshiab pub ‘thawj lub txiv’ (first fruits) hauv peb lub cuab tam rau peb. Lub txiv ntawd yog Peb Leeg Huab Tais txoj sia uas yog ‘kev nyiam’ ib yam li Tswv Ntuj nyiam peb. Zam hais tias “Cov zoo nyiam, yog Tswv Ntuj nyiam peb npaum li ntawd, mas peb kuj yuav rov sib nyiam sib hlub thiab. Tsis muaj leej twg tau ntsia ntsoov Tswv Ntuj ib zaug li. Yog peb sib nyiam sib hlub, mas Tswv Ntuj nyob hauv peb, thiab nws txoj kev nyiam uas zoo txhij zoo txhua hlob tiav nyob hauv peb” (1Z 4: 11-12). Kev nyiam no yog lub hauv paus chiv txoj sia tshiab nyob hauv Leej Pleev. Kev nyiam no tsheej xeeb vim peb tau txais ‘hwj huam’ (power) ntawm Leej Ntuj Plig Ntshiab los (HL 1: 8).
Paj Lug hais txog kev nyiam no tias “Lub siab nyiam txawj ua siab ntev, ua siab sib, tsis txawj khib, tsis khav theeb, tsis muab hlob. Lub siab nyiam tsis ua tub qaug luag, tsis nrhiav qhov zoo rau nws, tsis npau taws, tsis cib nyeej. Lub siab nyiam tsis zoo siab pom luag tej ua tsis ncaj, nws xav pom luag tej nrhiav qhov tseeb. Lub siab nyiam zam rau sawv daws, nws ntseeg sawv daws, nws tso siab rau sawv daws, nws ua siab ntev ris tas puas tsav yam nyuaj” (1KLN 13: 4-7).
Vim Leej Ntuj Plig Ntshiab lub hwj huam, Tswv Ntuj cov me nyuam thiaj txi taus txiv. Tswv Ntuj muab peb npuab rau tsob tseem txiv cawv, mas peb thiaj txi Leej Ntuj Plig cov txiv. Leej Ntuj Plig cov txiv zoo li no: nyiam Ntuj (love), nws zoo siab ua neeg (joy), nws nyob kaj lug (peace), nws ua siab ntev (patience), nws xyiv fab pab luag tej (kindness), nws ua siab zoo rau luag (goodness), nws tso siab rau luag (faithfukness), nws txawj hlub luag tej (gentleness), nws txawj kav nws lub cev zoo (self-control) (NLT 5: 22-23). Leej Ntuj Plig Ntshiab yog peb txoj sia; yog peb yim nrauj peb tus kheej (MT 16: 24), mas Leej Ntuj Plig yim coj peb lub neej (NLT 5: 25).
Leej Ntshiab Npas Xis tus Loj hais tias “Vim muaj Leej Ntuj Plig Ntshiab, peb thiaj rov tau mus nyob saum lub nras lom zem; vam muaj Leej Ntuj Plig Ntshiab, peb thiaj rov tau nyob pem Ntuj lub Ceeb Tsheej; vim muaj Leej Ntuj Plig Ntshiab, peb thiaj ua Tswv Ntuj cov me nyuam, thiab muaj cuab kav hu Tswv Ntuj ua ‘Txiv’ thiab koom txais Leej Pleev lub txiaj ntsim ua kev kaj me nyuam thiab koom txais tau lub koob meej nyob mus li.”
– Leej Ntuj Plig Ntshiab thiab lub Koom Txoos.
Leej Pleev thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab txoj hauj lwm ua tiav nyob hauv lub Koom Txoos uas yog Leej Pleev lub Cev thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab lub Tuam Tsev. Txoj hauj lwm no yog sau cov neeg ntseeg txog Leej Pleev los koom nrog Leej Txiv thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab. Leej Ntuj Plig Ntshiab npaj tib neeg kom txhij thiab pub txiaj ntsim rau tib neeg, kom coj tau tib neeg mus cuag Leej Pleev. Leej Ntuj Plig Ntshiab nthuav tawm tus Huab Tais sawv rov los rau tib neeg pom, Leej Ntuj Plig Ntshiab pab kom tib neeg rov nco tau Leej Pleev cov lus qhia thiab qhib tib neeg lub siab lub tswv yim kom to taub txog Leej Pleev kev tuag thiab sawv rov los. Leej Ntuj Plig Ntshiab qhia tib neeg kom paub Leej Pleev cov txuj tob zais ntshis, tshwj xeeb mas yog lub Cim Yug, kom Tswv Ntuj thiab tib neeg rov sib haum xeeb (reconcile), mas tib neeg thiaj txi txiv ncw (Z 15:5,8,16).
Koom Txoos cov hauj lwm tsis yog kev ntxiv hauj lwm rau Leej Pleev thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab txoj hauj lwm, tab sis yog txoj hauj lwm li ‘cim thiab twj’ (sacrament); lub Koom Txoos raug xa tawm mus tshaj tawm (announce) thiab ua tim kawv (witness) txog Peb Leeg Huab Tais Ntshiab koom ua ib tug Tswv Ntuj.
Vim Leej Ntuj Plig Ntshiab yog Leej Pleev kev pleev. Leej Pleev yog Koom Txoos lub taub hau hliv Leej Ntuj Plig Ntshiab sis laub sis lug los rau lub cev, kom tau yug lub cev, kho lub cev, thiab tso txhua yas kom nyob ncaj chaw thiab nyias ua nyias cov hauj lwm raws li lub taub hau txib. Leej Pleev yog lub taub hau ua kom lub cev muaj sia, thiab ua tim khawv txog Leej Pleev. Vim lub Koom Txoos cov Cim Ntshiab, mas Leej Pleev thiaj cia lub cev tau txais Leej Ntuj Plig tus ua kom lub cev ntshiab.
Tswv Ntuj cov hauj lwm neeg lub tswv yim xav tsis txog no, pom nyob hauv Koom Txoos cov Cim Ntshiab pub rau cov neeg ntseeg, kom txi lub txiv txoj sia tshiab nyob hauv Leej Pleev.
Paj Lug hais tias “Leej Ntuj Plig tuaj nres peb cov neeg tsis muaj zog. Peb tsis paub thov dab tsi kom peb txoj kev teev Ntuj ntxim Tswv Ntuj siab. Tab sis Leej Ntuj Plig sawv peb chaw thov Ntuj rau peb; nws hais cov lus uas neeg piav tsis tau” (LM 8: 26). Leej Ntuj Plig Ntshiab yog tus xib hwb qhia peb thov Ntuj.
Nqe 9. Kuv ntseeg txog lub Koom Txoos Ntshiab (CCC 748-975)
Qib 1. Lub Koom Txoos
– Lo lus txhais lub Koom Txoos, thiab Koom Txoos tus duab.
‘Koom Txoos’ ntxeev los ntawm lo lus Las Tis Nas tias ‘Ecclesia’ thiab lus Hes Las tias ‘Ekklesia’ txhais tias ‘hu tawm los ntawm’ (call out of) los yog ‘sib txoos ua ke’ (convocation), los yog ‘rooj sab laj raws li txoj cai’ (assembly). Nyob hauv Ntawv Cog Lus Qub lawv siv lo lus no los hais txog thaum cov His Xas Lais tuaj sib txoos nyob ntawm Tswv Ntuj xub ntiag; yam li thaum lawv nyob ntawm taw Roob Xis Nais, ces Tswv Ntuj xaiv lawv ua Tswv Ntuj haiv neeg (KT 19). Thawj pab neeg ntseeg txog Yes Xus hu lawv ua ‘Koom Txoos’ thiab lawv ntseeg tias lawv yog cov His Xas Lais tshiab. Nyob hauv lub Koom Txoos, Tswv Ntuj hu Tswv Ntuj haiv neeg nyob tas ntiaj teb tuaj sib sau ua ke. Hais txog lub Koom Txoos mas lus Aas Kiv hu ua ‘Church’; yog lo lus ncau los ntawm lus Hes Las tias ‘Kyriake’ txhais tias ‘yog Huab Tais li’ (what belongs to the Lord).
Paj Lug hais tias “Kuv hnov hais tias thaum nej sib sau ua lub txoos, mas nej sib ncaim ua ob peb pab; kuv ntseeg tej lus ntawd me ntsis. Tab sis, nyob hauv lub txoos, kuv nyiam siv kuv lub tswv yim hais tsib lo lus qhia luag tej, zoo dua siv hom lus txawv hais ib vam lo lus. Yog tsis muaj tug txhais lus, mas sawv daws yuav ua twj ywm nyob hauv lub txoos; nyias yuav rov hais rau yus thiab rau Tswv Ntuj xwb. Nyob hauv cov txoos, cov poj niam yuav ua twj ywm, ib yam li hauv tsoom ntshiab cov Koom Txoos huv tib si. Tsis txhob kheev lawv hais lus. Lawv yuav ua neeg zwm rau luag, raws li Txoj Cai hais. Yog lawv xav paub ib yam dab tsi, mas thaum lawv rov mus tsev, lawv mam li nug lawv tus txiv. Vim tsis phim ib tug poj niam yuav hais lus nyob hauv ib lub txoos” (1KLN 11: 8; 14: 19, 28, 34-35). Yog li cov neeg ntseeg txog Yes Xus thiaj hais tias lo lus ‘Koom Txoos’ txhais tau tias ‘lub txoos teev Ntuj’ (the liturgical assembly) thiab yog ‘lub Koom Txoos hauv ib cheeb tsam (the local community) yam li lub Koom Txoos nyob Kos Lis Nthos (1KLN 1: 2), cov Koom Txoos nyob Nkas Las Tias (1KLN 16: 1). Tsis tas li ntawd, Koom Txoos tseem yog ‘cov neeg thoob qab ntuj uas Tswv Ntuj hu’ (the People that God gathers in the whole world) thiab. Paj Lug hais tias cov neeg Tswv Ntuj hu ntawd yog ‘Tswv Ntuj lub Koom Txoos’ (the assembly of God) (1 KLN 5: 9; NLT 1: 13; FLP 3: 6). Lub Koom Txoos yog Leej Pleev lub Cev (Christ’s Body) vim tias lub Koom Txoos ciaj sia tau los yog vim muaj ‘Lo Lus’ (the word) thiab ‘lub Cim Yug’ (the Body of Christ) yug lub Koom Txoos.
Lub Koom Txoos yog ‘Tswv Ntuj haiv neeg’ muaj Leej Pleev ua lub taub hau (EFX 1: 22, KLX 1: 18).
Lub Koom Txoos tseem piv tau rau ‘lub nkuaj yaj’ (a sheepfold) uas muaj Leej Pleev yog lub qhov rooj (Z 10: 1-10). Lub Koom Txoos tseem yog ‘pab yaj’ muaj Tswv Ntuj ua tus ‘tswv zov’ (HX 40: 11, EXK 34: 11-31). Tswv Ntuj tsa tej tus neeg ua tswv zov yaj, tab sis tus zoo tswv zov yaj thiab tus ntaus thawj (the Good Shepherd and Prince of Shepherds) mas yog Leej Pleev (Z 10: 11, 1 PZ 5:4) vim tias Leej Pleev muab nws txoj sia los pub rau nws cov yaj raws li Yes Xus tau hais tseg tias “Kuv yog tus tswv zov yaj, yog tus zoo tswv. Tus zoo tswv zov yaj siv nws txoj sia los pab nws cov yaj. Tus ntiav zov, nws tsis yog tswv, cov yaj tsis yog nws li, thaum nws pom hma tuaj, nws tso cov yaj pov tseg, nws khiav lawm. Hma muab cov yaj kwv mus, ua pab yaj tawg tas. Vim nws tsuas yog tus ntiav zov xwb, nws tsis txhawj dab tsi txog cov yaj. Kuv yog tus zoo tswv zov yaj. Kuv paub kuv cov yaj, kuv cov yaj paub kuv, ib yam li Leej Txiv paub kuv thiab kuv paub Leej Txiv. Kuv siv kuv txoj sia rau kuv cov yaj” (Z 10: 11-15).
Lub Koom Txoos yog ‘Tswv Ntuj daim teb’ (a cultivated field/ the tillage of God). Paj Lug hais tias “Peg yog cov nrog Tswv Ntuj ua hauj lwm, nej yog Tswv Ntuj daim teb” (1 KLN 3: 9). Nyob hauv daim teb no muaj ib tsob txiv ncuav pias laus, nws cov cag yog peb cov pog koob yawg koob, nyob hauv tsob ntoo no cov His Xas Lais thiab cov pej kum neeg muaj kev sib haum xeeb (LM 11: 13-26). Tswv Ntuj yog tus cog lub Koom Txoos xws li tus tswv teb txiv cawv cog ib thaj txiv cawv, ces nws xov laj kab ncig (MT 21: 33-43). Leej Pleev yog tsob tseem txiv cawv, nws pub txoj sia rau cov ceg txiv cawv uas yog peb cov neeg ntseeg nyob hauv lub Koom Txoos; yog tsis muaj Leej Pleev mas peb ua tsis tau dab tsi (Z 15: 5).
Lub Koom Txoos yog Tswv Ntuj lub Tuam Tsev (1KLN 3: 9). Huab Tais Yes Xus muab nws piv rau lub pob zeb txheem lub ncov ruv tsev (MT 21: 42) thiab tus taw ntsa (1KLN 3: 11). Cov Hauv Paus Xa Lus txim lub Koom Txoos rau saum Huab Tais Yes Xus tus taw ntsa, ces lub Koom Txoos thiaj nyob ruaj. Lub Koom Txoos tseem piv tau li yog ‘Tswv Ntuj lub tsev’ (1TMT 3: 15), yog lub tsev nyob hauv Leej Ntuj Plig (EFX 2: 22), yog Tswv Ntuj lub tsev los nrog neeg nyob (QYTN 21: 3), thiab yog lub Tuam Tsev Ntshiab. Nyob hauv cov kab ke teev Ntuj, lub Koom Txoos piv tau rau lub Nroog Ntshiab, lub tsheej Yes Lus Xas Les tshiab, hos peb zoo li cov poj zeb muaj txoj sia (1PZ 2: 5). Zam hais tias “Ces kuv pom ib lub ntuj tshiab thiab ib lub ntiaj teb tshiab. Vim tias thawj lub ntuj thiab thawj lub ntiaj teb ploj tas lawm. Hiav txwv kuj tsis nyob ntxiv lawm. Ces kuv pom lub nroog Ntshiab, uas yog Yes Lus Xas Les tshiab nqes saum ntuj, pem Tswv Ntuj los. Nws ua zam sees xws li tus nkauj nyab ntim zam tos nraug vauv” (QYTN 21: 1-2).
Lub Koom Txoos tseem piv tau rau ‘lub tsheej Yes Lus Xas Les saum ntuj’ thiab yog ‘peb niam’ (NLT 4: 2), yog ‘Leej Yaj tus Nkauj Nyab’ (QYTN 19: 8). Paj Lug hais tias “Leej Pleev hlub lub Koom Txoos. Leej Pleev muab nws txoj sia los cawm lub Koom Txoos. Leej Pleev ua kom lub Koom Txoos ntshiab tuaj thiab huv tuaj. Tsis muaj leej twg yuav ntxub nws lub cev; yus yug yus lub cev, thiab yus tu kom zoo. Leej Pleev ua zoo li ntawd rau lub Koom Txoos” (EFX 5: 25-26, 29).
– Lub Koom Txoos tes hauj lwm.
Thaum lub hauv paus Leej Txiv nyob mus li tsim lub sim ceeb, nws tsa tib neeg kom muaj feem koom Tswv Ntuj txoj sia. Leej Txiv hu tas ntiaj teb neeg los txais txoj sia no, Leej Txiv tau npaj tseg tias nws yuav hu cov ntseeg txog Leej Pleev los nyob hauv lub Koom Txoos Ntshiab. Tswv Ntuj tsev neeg (family of God) maj mam tshwm tuaj rau pom raws nraim neeg cov liv xwm zoo li cas, mas lub Koom Txoos kuj tshwm tuaj rau pom raws nram haiv His Xas Laiv cov liv xwm li ntawd. Thaum Leej Txiv xa Leej Ntuj Plig tuaj rau saum cov thwj tim, mas lub Koom Txoos thiaj tawm tuaj rau pom tseeb. Lub caij ntiaj teb kawg, mas lub Koom Txoos thiaj yuav hlob tiav.
Cov ntseeg txheej thaud hais tias Tswv Ntuj tsim lub sim ceeb los rau lub Koom Txoos, vim tias thaum Tswv Ntuj tsim lub ntuj lub teb, Tswv Ntuj xav kom tib neeg tau koom Tswv Ntuj txoj sia. Tib neeg tsum raug hu los nyob hauv Leej Pleev, mas tib neeg thiaj li yuav koom tau Tswv Ntuj txoj sia. Qhov hu tib neeg los nyob hauv Leej Pleev no yog ‘Koom Txoos’. Li ntawd, lub Koom Txoos thiaj yog sawv daws ‘daim phiaj’ (goal).
Txij hnub tib neeg khiav deb ntawm Tswv Ntuj thiab tib neeg tsis sib haum xeeb, mas Tswv Ntuj pib txoj hauj lwm sau ntiaj teb neeg los ua Tswv Ntuj haiv neeg. Tswv Ntuj ua tes hauj lwm no nyob hauv neeg nruab siab. Pob Zeb hais rau Kos Nes Lias tsev neeg tias “Nyob hauv tas txhua haiv neeg yog leej twg hwm Ntuj thiab coj txoj kev ncaj, mas leej twg ntxim Tswv Ntuj siab” (HL 10: 35).
Tswv Ntuj pib sau Tswv Ntuj haiv neeg, mas Tswv Ntuj thiaj hu Has Nplas Has los ua leej txiv rau ib haiv neeg loj (HP 12:2; 15: 5-6). Tswv Ntuj npaj sau nws haiv neeg, mas Tswv Ntuj thiaj xaiv His Xas Lais ua Tswv Ntuj haiv neeg (KT 19: 5-6; TCO 7: 6). Tswv Ntuj xaiv cov His Xas Lais los ua Tswv Ntuj haiv neeg, mas lawv yuav ua lub cim txog ntau haiv neeg sib sau tuaj nyob hauv Tswv Ntuj lub tsev lawm yav tom ntej (HX 2: 2-5, MiK 4: 1-4). Txwm tias Tswv Ntuj xaiv cov His Xas Lais los ua Tswv Ntuj haiv neeg, tsis kav lawv tau nrauj cov lus cog thiab ua zoo li lawv yog poj niam deev hluas, ces Tswv Ntuj xa cov Yaj Saub tuaj tsawm lawv thiab tshaj rau lawv txog kev cog lus tshiab. Yaj Saub Yes Les Mias tshaj zoo li no tias “HUAB TAIS ceeb toom lo lus no; lub hnub nyoog uas kuv yuav nrog His Xas Lais thiab Yus Das cog lus tshiab tuaj yuav txog. Tsis yog cov lus zoo li kuv tau nrog lawv cov yawg koob cog, hnub uas kuv tau tuav lawv tes coj lawv tawm hauv Hais Nkws Tos teb los. Lawv nrauj lo lus kuv nrog lawv cog ntawd lawm. Kuv yog lawv tus tswv, tab sis lawv nrauj kuv lo lus. Tab sis kuv yuav rov nrog His Xas Lais cog lus dua. Thaum ntawd mas kuv yuav ua zoo li no: Kuv yuav muab kuv Txoj Cai cog rau hauv lawv. Kuv yuav sau kuv Txoj Cai nyob hauv lawv nruab siab. Ces kuv yuav yog lawv tus Tswv Ntuj, lawv yuav yog kuv haiv neeg. Thaum ntawd, tsis tas lawv yuav sib qhia, tsis tas ib tug hais rau ib tug tias ‘Koj yuav tsum paub HUAB TAIS mas!’ Hos thaum ntawd lawv yuav paub kuv tas huv tib si, tsis hais cov yau los cov hlob. Vim kuv yuav zam rau lawv, kuv yuav tsis nco txog lawv cov txhaum ntxiv lawm” (YLM 31: 31-34). Leej Pleev yog tus cog cov lus tshiab no (Christ instituted this New Covenant).
Li ntawd, Leej Pleev txoj hauj lwm thiaj yog ua kom Leej Txiv Tswv Ntuj txoj kev cawm tsheej xeeb. Yes Xus pib txhim nws lub Koom Txoos thaum nws tshaj lub Moo Zoo. Qhov no hais tau tias Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej tuaj txog lawm. Leej Pleev txhim tsa Ntuj lub Ceeb Tsheej nyob hauv ntiaj teb no, lub Ceeb Tsheej no tawm tuaj rau ntiaj teb neeg pom nyob hauv Leej Pleev cov lus qhia (word), nyob hauv Leej Pleev cov hauj lwm (works), thiab nyob hauv Leej Pleev kev nyob (presence). Yog li mas thaum peb txais Yes Xus lo lus, mas yog peb txais nws lub Ceeb Tsheej. Lub noob thiab lub hauv paus chiv Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej yog ‘cov me yaj’ (LK 12: 32) Yes Xus tuaj hu kom los nyob ncig nws, thiab Yes Xus ua tus ‘tswv zov’ (MT 10: 16; 26: 31; Z 10: 1-21). Lawv cov no yog Yes Xus tseem tsev neeg (MT 12: 49). Yes Xus qhia cov nrog nraim nws kom lawv coj tus yam ntxwv tshiab thiab ib tug thov Ntuj rau ib tug (MT 5-6).
Yes Xus tseev kom lub Koom Txoos nyob nruaj mus kom txog hnub lub Ceeb Tsheej hlob tiav, mas nws tau xaiv 12 tus Hauv Paus Xa Lus muaj Pob Zeb ua tus coj (MK 3: 14-15). Cov Hauv Paus Xa Lus sawv 12 xeem His Xas Lais chaw (MT 19: 28, LK 22: 30), lawv yog lub tsheej Yes Lus Xas Les tshiab cov taw ntsa (QYTN 21: 12-14). Kaum Ob tus thwj tim (MK 6: 7) thiab lwm pab thwj tim (LK 10: 1-2) muaj feem lis Leej Pleev cov hauj lwm, koom Leej Pleev lub hwj huam, thiab txais Leej Pleev txoj hmoo Yes Xus hais txog lawv tias “Tus thwj tim txaus siab heev thaum nws zoo cuag li nws tus xib hwb, tus tub txib txaus siab heev thaum nws zoo cuag li nws tus tswv. Yog lawv hiam kuv, mas lawv kuj yuav hiam nej; yog lawv khaws kuv lo lus, mas lawv kuj yuav khaws nej lo lus” (MT 10: 25, Z 15: 20).
Lub Koom Txoos xeeb tau vim yog Leej Pleev muab tas nrho nws los ua nqe txhiv peb sawv daws, peb pom tau nyob hauv hmo Leej Pleev tsim lub Cim Yug, thiab pom Leej Pleev ua tiav nyob saum Ntoo Cuam. Yes Xus cov Ntshav thiab Dej ntws tawm ntawm nws phab tav yog lub cim qhia txog lub Koom Txoos lub hauv paus chiv thiab kev hlob loj. Li ntawd, lub Koom Txoos cov Cim Ntshiab zoo heev (wondrous sacrament of the whole Church) thiaj yog txhawv hauv Leej Pleev tuag ntsia saum Ntoo Cuam phab tav tuaj. Es Vas tawm hauv As Das phab tav tuaj zoo li cas, lub Koom Txoos kuj yug ntawm Leej Pleev dai saum Ntto Cuam lub plawv raug nkaug los zoo li ntawd.
Thaum txoj hauj lwm Leej Txiv muab rau Leej Tub leg nyob hauv lub qab ntuj no tiav lawm, Leej Txiv thiaj li xa Leej Ntuj Plig Ntshiab nqes los nyob saum cov thwj tim hauv Hnub Tsib Caug, kom xwv lub Koom Txoos nyob ntshiab mus li. Txij hnub ntawd los, lub Koom Txoos thiaj qhib tawm tuaj rau tsoom sid pom, thiab tshaj lub Moo Zoo nyob hauv txhua haiv neeg. Vim tias lub Koom Txoos yog kev hu tib neeg los sib txoos kom tau txais kev cawm, mas Leej Pleev thiaj li xa lub Koom Txoos tawm mus kom txog txhua haiv neeg thoob qab ntuj, kom tau coj sawv daws los ua Leej Pleev thwj tim raws li cov lus Yes Xus hais rau cov thwj tim tias “Nej mus, nej ua kom tas ib tsoom haiv neeg los ua kuv thwj tim. Nej hu txog Leej Txiv, Leej Tub, thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab lub npe, nej ntxuav lawv. Nej qhia kom lawv coj tas puas tsav yam uas kuv qhia rau nej” (MT 28: 19-20).
Leej Ntuj Plig Ntshiab pub paj tshab (gift) ntau tsav yam raws li tus txheej txhij (hierarchy) thiab xom lees (charisma) kom tau qhuab qhia lub Koom Txoos, thiab coj lub Koom Txoos mus raws txoj kev ncaj. Li ntawd, lub Koom Txoos thiaj li ua tau raws nraim Yes Xus txoj cai sis nyiam sis hlub (precepts of charity), Yes Xus tus yam ntxwv tsis muab hlob (humility) thiab fij tus kheej rau (self-denial), Yes Xus kev txais (receive) txoj kab xwm tshaj Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej thiab txhim lub Ceeb Tsheej nyob hauv txhua txhia haiv neeg, kom Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej lub noob nthaw kaus nyob hauv lub qab ntuj.
Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej hlob tiav nyob hauv Ntuj Ceeb Tsheej lub koob meej (in the glory of heaven), yog thaum Leej Pleev rov los, nws muaj hwj chim ci ntsa hiab. Thaum ntawd, tas cov neeg ncaj txij puag thaum As Das, As Npes, txog rau tus raug tuaj puag tom qab; sawv daws yuav tau los nyob hauv lub Koom Txoos thoob ntiaj teb nyob ntawm Leej Txiv xub ntiag.
– Lub Koom Txoos cov txuj tob.
Lub Koom Txoos muaj 2 sab; ib sab pom tau (visible) thiab ib sab yog sab ntsuj plig (spiritual) los raws li Hmoob hais tias ‘Nruab Yaj thiab Nruab Yeeb’.
Leej Pleev yog tib tug sawv nruab nrab ntawm Tswv Ntuj thiab tib neeg, nws tsim lub Koom Txoos Ntshiab cia rau cov neeg muaj lub siab ntseeg, muaj kev tso siab, thiab muaj lub siab nyiam. Leej Pleev pov hwm nws lub Koom Txoos tas mus li, kom tau cev qhov tseeb thiab lub txiaj ntsim rau sawv daws. Tsis tas li ntawd, lub Koom Txoos tseem yog lub xeeb ceem muaj qib muaj txheej txhim thiab yog Leej Pleev lub Cev ntsia tsis pom (a society structured with hierarchical organs and the mystical body of Christ), yog lub xeeb ceem ntsia pom tau thiab yog lub cuab hauv sab ntsuj plig (the visible society and the spiritual community), yog lub Koom Txoos nplua nuj nyob ntiaj teb no thiab nyob saum ntuj (the earthly Church and the Church endowed with heavenly riches).
Raws li hais los no, txhais tau tias lub Koom Txoos muaj ib feem yog tib neeg (human) thiab ib feem yog Ntuj (divine), lub Koom Txoos muaj ib feem ntsia pom thiab ib feem ntsia tsis pom.
Lub Koom Txoos yog lub cim thiab rab twj coj neeg mus txais kev cawm. Lo lus Hes Las tias ‘mysterion’ txhais ua lus Las Tis Nas tias ‘mystenum’ thiab ‘sacramentum’. Ob lo lus no txhais tau tias ‘cov txuj tob zais ntshis’ thiab ‘lub cim cawm neeg uas muaj tseeb tab sis npog cia’. Yog li mas lo lus Hes Las tias ‘mysterion’ thiaj txhais tau tias ‘Leej Pleev yog cov txuj tob hais txog kev cawm neeg’ (Christ himself is the mystery of salvation). Leej Pleev cov hauj lwm cawm ntiaj teb neeg thiaj yog pub nws qhov ntshiab ua ‘Cim Ntshiab’ rau lub Koom Txoos. Xya lub Cim Ntshiab thiaj li yog Leej Ntuj Plig Ntshiab cov cim thiab cov twj nqa Leej Pleev uas yog Koom Txoos lub taub hau cov txiaj ntsim tuaj hliv rau lub Koom Txoos uas yog lub cev. Yog li mas lub Koom Txoos thiaj li muaj cov txiaj ntsim qhov muag tsis pom, thiab lub Koom Txoos ua rab twj coj cov txiaj ntsim no mus rau cov neeg ntseeg. Lub Koom Txoos thiaj tau lub npe tias ‘Sacrament’ txhais tias ‘lub txiaj ntsim lub cim thiab rab twj’.
Nyob hauv Leej Pleev, lub Koom Txoos thiaj zoo li yog ‘Cim Ntshiab’ (Sacrament) los yog ‘cim thiab twj’ (a sign and instrument), yog sau ntiaj teb neeg los koom nyob hauv Tswv Ntuj. Qhov no yog lub Koom Txoos thawj lub hom phiaj (first purpose) vim tias tib neeg kev sib koom ua ib tug (communion) muaj lub hauv paus nyob hauv kev sib koom nrog Tswv Ntuj ua ib tug. Li ntawd, lub Koom Txoos thiaj li yog lub cim thiab rab twj coj neeg mus nyob hauv kev haum xeeb (unity). Kev haum xeeb no pib sawv nyob hauv lub Koom Txoos lawm, vim tias lub Koom Txoos yog qhov chaw hu sawv daws, tsis hais haiv neeg twg, tsav neeg twg, xeem neeg twg (QYTN 7: 9); kom lawv sawv daws tuaj sib txoos ua ke. Tsis tas li no xwb, lub Koom Txoos tseem yog lub cim thiab rab twj ua kom kev haum xeeb no hlob tiav thiab.
Vim tias lub Koom Txoos yog lub Cim Ntshiab, mas lub Koom Txoos thiaj li yog Leej Pleev rab twj cawm ntiaj teb neeg. Vim lub Koom Txoos yog lub Cim Ntshiab, Leej Pleev thiaj li nthuav cov txuj tob hais txog Tswv Ntuj kev nyiam ntiaj teb neeg tuaj rau sawv daws pom thiab ua kom cov txuj tob no tsheej xeeb. Lub Koom Txoos thiaj yog Tswv Ntuj zaj tswv yim kev nyiam uas tib neeg ntsia pom tias Tswv Ntuj xav kom tas lub qab ntuj neeg rov los ua Tswv Ntuj haiv neeg dua, kom lawv los koom ua Leej Pleev lub Cev, ua Leej Ntuj Plig Ntshiab lub Tuam Tsev.
Qib 2. Lub Koom Txoos yog Tswv Ntuj haiv neeg, yog Leej Pleev lub Cev, thiab yog Leej Ntuj Plig Ntshiab lub Tuam Tsev
– Lub Koom Txoos yog Tswv Ntuj haiv neeg.
Nyob hauv txhua tiam thiab txhua haiv neeg, tus twg hwm Tswv Ntuj thiab ua raws kev ncaj, mas Tswv Ntuj txais nws. Txawm li ntawd, Tswv Ntuj tsis zoo siab yuav pub ‘kev ntshiab’ thiab ‘kev cawm’ rau tib neeg ib tug rau ib tug, yog tias lawv tsis muaj kev sib khaub zig ua ke (bond or link between them). Tswv Ntuj xav tsim ib haiv neeg zoo siab txais Tswv Ntuj nyob hauv qhov tseeb thiab tsob hwb Tswv Ntuj nyob hauv qhov ntshiab, Tswv Ntuj thiaj li xaiv cov His Xas Lais los ua Tswv Ntuj haiv neeg. Tswv Ntuj nrog lawv cog lus thiab qhuab qhia lawv mus raws qhov tseeb. Tswv Ntuj tawm tuaj rau lawv pom, qhia lawv ua xis Tswv Ntuj siab, thiab tshwj lawv ua haiv neeg ntshiab tos txais Tswv Ntuj Leej Tub. Leej Pleev yog Tswv Ntuj Leej Tub, nws hliv nws cov Ntshav los nrog Tswv Ntuj haiv neeg cog lus dua tshiab. Tswv Ntuj hu cov Yus Das thiab pej kum neeg los ua ib haiv neeg nyob hauv Leej Ntuj Plig.
Tswv Ntuj haiv neeg muaj ib tug ‘yam ntxwv’ (characteristic) txawv lwm haiv neeg li nram no:
– Lawv yog tsav neeg Tswv Ntuj xaiv los ua Leej Choj, ua vaj, thiab ua haiv neeg ntshiab (1PZ 2: 9).
– Lawv yug ntawm dej thiab Leej Ntuj Plig los (Z 3: 5). Txhais tias tus ntawd yuav tsum ntseeg txog Leej Pleev thiab txais lub Cim Ntxuav.
– Lawv muaj Yes Xus Pleev ua lawv lub taub hau, ces lawv txia ua Leej Pleev haiv neeg.
– Lawv muaj Leej Tub lub koob meej (dignity) thiab kev twj lij (freedom), vim tias Leej Ntuj Plig Ntshiab nyob hauv lawv nruab siab (heart) ib yam li nyob hauv lub Tuam Tsev Teev Ntuj.
– Lawv muaj ib txog cai tshiab tswj lawv; yog kom lawv sis nyiam sis hlub li Leej Pleev tau nyiam thiab hlub lawv (Z 13: 34). Txoj cai tshiab no yog ‘Leej Ntuj Plig Ntshiab txoj cai’ (law of the Holy Spirit) (LM 8: 2, NLT 5: 25).
– Lawv muaj ib txog kab xwm (mission) yog ua ntsev las lub ntiaj teb (MT 5: 13-16). Lawv yog kev haum xeeb lub noob, kev tso siab lub noob, thiab ntiaj teb kev cawm lub noob nyob ruaj nyob khov.
– Lawv lub hau kev (destiny) yog ua kom Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej uas Tswv Ntuj xub npaj tseg txij puag thaum tsim lub sim ceeb los hlob tiav thaum txog lub caij ntiaj teb kawg.
Leej Txiv xa Leej Ntuj Plig Ntshiab tuaj pleev Yes Xus ua Leej Choj, ua Yaj Saub thiab ua Vaj. Yog li mas Tswv Ntuj haiv neeg thiaj li muaj feem nrog lis Yes Xus Pleev cov kab xwm no thiab.
Thaum ib tug neeg twg muaj lub siab ntseeg thiab txais Cim Ntxuav ua Tswv Ntuj haiv neeg lawm, nws raug hu los ua Leej Choj, ua Yaj Saub, thiab ua Vaj raws nraim li Leej Pleev tus lwj lwm.
Nws ua Leej Choj cev nws ua Tuam Tsev rau Leej Ntuj Plig Ntshiab tau los nyob. Nws ua Yaj Saub tshaj txog Leej Pleev thiab ua pov thawj txog Leej Pleev rau qab ntuj neeg. Nws ua Vaj tsob hwb sawv daws, vim tias cov ntseeg txog Yes Xus saib lawv txoj kev ua tub txib yog kev ua vaj.
– Lub Koom Txoos yog Leej Pleev lub cev.
Thaum chiv thawj, Yes Xus hu cov thwj tim kom tau los nyob ze nws (MK 1: 16-20, 3: 13-19), ces nws qhia lawv txog lub Ceeb Tsheej (MT 13: 10-17), kom lawv tau koom ua nws txoj hauj lwm (LK 10: 17-20), kev zoo siab, thiab kev txom nyem (LK 22: 28-30). Yes Xus hais txog nws thiab cov thwj tim raws nws qab qhov kev sib npuab no tias “Nej nyob hauv kuv, ib yam li kuv nyob hauv nej. Yog nej tsis nyob hauv kuv, mas nej txi tsis taus txiv, xws li txoj hmab uas tsis txuas rau tus kav, mas nws txi tsis taus txiv. Kuv yog tsob txiv cawv, nej yog cov ceg. Tus uas nyob hauv kuv thiab kuv nyob hauv nws, mas nws txi txiv ncw. Yog nej ncaim ntawm kuv, nej ua tsis tau dab tsi” (Z 15: 4-5) thiab qhia txog nws lub Cev thiab peb cov neeg ntseeg tuaj tom qab no tias “Tus noj kuv cev nqaij thiab haus kuv cov ntshav, nws nyob hauv kuv thiab kuv nyob hauv nws” (Z 6: 56).
Thaum Yes Xus mus saum ntuj lawm, nws tsis tso cov thwj tim nyob ua ntsaug (Z 14: 18), nws cog lus rau lawv tias yuav nrog lawv nyob mus kom txog lub zim txwv ntiaj teb kawg (MT 28: 20), ces nws xa Leej Ntuj Plig los nyob saum cov thwj tim (Z 20: 22, HL 2: 33). Li ntawd, thaum Leej Ntuj Plig Ntshiab los nyob saum cov thwj tim lawm, lawv thiaj zoo li yog Yes Xus lub cev.
Leej Ntuj Plig Ntshiab ua kom lub Koom Txoos txia ua Yes Xus lub cev vim tias Leej Ntuj Plig Ntshiab sau sawv daws los nyob sib haum xeeb, sau sawv daws los koom nrog Leej Pleev, thiab lawv muaj Leej Pleev ua lawv lub taub hau; lub Koom Txoos yog zoo li Leej Pleev tus nkauj nyab.
Cov neeg ntseeg lawv mloog Tswv Ntuj Lo Lus, lawv txia ua Leej Pleev lub cev. Nyob hauv lub cev no, Leej Pleev txoj sia ntws sib laub sis lug los ywg lawv txhua leej txhua tus. Qhov no tsheej xeeb nyob hauv lub Cim Ntxuav, thiab lub Cim Yug. Lub Cim Ntxuav ua kom peb koom nrog Leej Pleev tuag thiab sawv rov los, lub Cim Yug ua kom peb koom tib lub cev nrog Leej Pleev thiab peb cov kwv cov tij.
Peb sawv daws koom tib lub cev, tab sis nyias ua nyias txoj hauj lwm sib txhawb tib lub cev.
Nyob hauv lub cev no, muaj Leej Pleev yog lub taub hau (KLX 1: 18). Leej Pleev yog lub hauv paus chiv kev tsim thiab kev cawm.
Leej Pleev thiab lub Koom Txoos kev haum xeeb, lub taub hau thiab lub cev kev haum xeeb; muab piv tau rau tus nraug vauv thiab tus nkauj nyab. Tus Ntxuav Plig Zam hais txog qhov no tias “Tus tau nkauj nyab, yog nraug vauv” (Z 3: 29). Yes Xus kuj muab nws piv rau nraug vauv (MK 2: 19). Paj Lug hais txog lub Koom Txoos thiab cov neeg ntseeg tias lawv yog cov ‘tau qhaib’ rau Leej Pleev li no “Nej tsis paub tias nej lub cev yog Leej Pleev cov tes taw lod? Kuv puas yuav muab Leej Pleev cov tes taw los ua niam ntiav tes taw? Yeej tsis ua ib zaug li! Nej tsis paub tias tus twg mus nrog ib tug poj ntiav pw, mas nws nrog tus poj ntiav ua ib lub cev? Vim muaj lus hais tias ‘Nkawd ob leeg yuav yog ib lub cev xwb.’ Hos tus npuab Huab Tais, nws nrog Huab Tais koom ib lub tswv yim xwb. Thaum kuv nco txog nej, mas khib kuv lub siab ib yam li Tswv Ntuj khib. Vim kuv tau qhaib nej rau ib tug nraug vauv; kuv cev nej rau xws li ib tug nkauj ntshiab rau Leej Pleev” (1KLN 6: 15-17, 2KLN 11: 2). Lub Koom Txoos yog tus nkauj nyab ntshiab, yog tus yaj tsis muaj ib yam dab tsi xyeej (QYTN 22: 17). Leej Pleev muab nws txi rau lub Koom Txoos, kom lub Koom Txoos ntshiab tuaj (EFX 5: 26). Tsis muaj leej twg yuav ntxub nws lub cev. Leej Pleev ua zoo li ntawd rau lub Koom Txoos (EFX 5: 29).
– Lub Koom Txoos yog Leej Ntuj Plig Ntshiab lub Tuam Tsev.
Neeg tus ‘ntsuj plig’ yog dab tsi rau neeg lub cev zoo li cas, Leej Ntuj Plig Ntshiab kuj yog dab tsi rau lub Koom Txoos zoo li ntawd. Vaj Qhia Pis Yus 12 hais tias “Leej Pleev lub Tswv Yim (the Spirit of Christ) yog yam peb ntsia tsis pom, nws ua hauj lwm sau txhua tus los ua tib lub cev, thiab coj lub cev los txuas nrog lub taub hau. Leej Pleev lub Tswv Yim nyob txawm hauv lub taub hau, thiab nyob hauv lub cev cov yas tes yas taw.” Cov lus no hais tau tias Leej Ntuj Plig Ntshiab ua kom lub Koom Txoos Ntshiab txia ua tus Tswv Ntuj muaj txoj sia lub Tuam Tsev (2KLN 6: 16).
Leej Ntuj Plig Ntshiab yog lub qhov txhawv txoj sia cov hauj lwm thiab pub lub zog rau lub cev. Leej Ntuj Plig Ntshiab ua cov hauj lwm txhim lub cev nyob hauv txoj kev nyiam (EFX 4: 16). Vim Tswv Ntuj Lo Lus txhim tau lub Tuam Tsev (HL 20: 32), vim lub Cim Ntxuav txhim Leej Pleev lub cev (1KLN 12: 13), vim cov Cim Ntshiab mas txhua yam hauv lub cev thiaj li hlob thiab muaj zog tau, vim cov Hauv Paus Xa Lus cov txiaj ntsim Tswv Ntuj pub rau lawv, vim tej kev tsim txiaj (virtues) pab txheem tus neeg kom ua tau qhov zoo, thiab vim muaj ‘lub txiaj ntsim tshwj xeeb’ (charisma) pab, cov neeg ntseeg thiaj li phim thiab ua tau cov hauj lwm txhim lub Koom Txoos kom hlob loj thiab huaj txhaij.
Lub txiaj ntsim tshwj xeeb, yog Leej Ntuj Plig Ntshiab lub txiaj ntsim muaj qab hau rau lub Koom Txoos, kom tau pab tib neeg thiab ntiaj teb.
Tus txais lub txiaj ntsim tshwj xeeb, nws yuav nco sawv daws nyob hauv lub Koom Txoos li tshav ntuj (gratitude). Lub txiaj ntsim tshwj xeeb, yog lub txiaj ntsim nplua nuj pab rau kev tshaj Ntuj Lus thiab pab kom Leej Pleev lub cev ntshiab tuaj. Lub txiaj ntsim tshwj xeeb tsum yog tuaj ntawm Leej Ntuj Plig Ntshiab tuaj tiag tiag, thiab tus txais nws coj mus ua raws li Leej Ntuj Plig Ntshiab txhib nws; yog kom nws ua raws kev sis nyiam (charity) (1KLN 13). Qhov no hais tau tias lub txiaj ntsim tshwj xeeb twg tsis mus raws kev sis nyiam, mas tsis yog tuaj ntawm Leej Ntuj Plig Ntshiab tuaj.
Qib 3. Tsuas muaj tib lub Koom Txoos, yog lub Koom Txoos Ntshiab, cia rau tas ntiaj teb, thiab tuaj ntawm cov Hauv Paus Xa Lus tuaj
Leej Pleev tso Leej Ntuj Plig Ntshiab ua kom lub Koom Txoos muaj 4 tus yam ntxwv (characteristics) zoo li no: 1) Tib Lub (One), 2) Ntshiab (Holy), 3) Cia Rau Tas Ntiaj Teb (Catholic), thiab 4) Tuaj Ntawm Cov Hauv Paus Xa Lus Tuaj (Apostolic).
– Tsuas muaj tib lub Koom Txoos.
Peb hais tias tsuas muaj tib lub Koom Txoos vim tias lub Koom Txoos txhawv hauv Peb Leeg Huab Tais koom ua ib tug Tswv Ntuj tuaj; vim tias tus txhim tsa lub Koom Txoos yog Huab Tais Leej Tub, nws txais lub cev nqaij los tuag nyob saum Ntoo Cuam kom ntiaj teb neeg rov haum xeeb nrog Tswv Ntuj, ces ntiaj teb neeg rov ua tib haiv neeg nyob hauv tib lub cev; vim tias lub Koom Txoos koom tib tug ntsuj plig li no: Leej Ntuj Plig Ntshiab los nyob hauv cov neeg ntseeg thiab kav lub Koom Txoos, ces lub Koom Txoos sau tas cov neeg ntseeg los nyob ua ke thiab npuab Leej Pleev kom tau chiv lub Koom Txoos kev haum xeeb. Yog li ntawd, kev haum xeeb (unity) thiaj li yog lub Koom Txoos lub ntsiab tseem ceeb (essence).
Tsuas muaj tib lub Koom Txoos xwb, tab sis Tswv Ntuj pub paj tshab sib txawv rau lub Koom Txoos, thiab lub Koom Txoos cov pej xeem nyias kuj txawv nyias. Nyob hauv lawv nyias muaj nyias ib txog kab xwm sib txawv, kev ua neej los kuj sib txawv. Tej kev sib txawv no hais tau tias yog lub Koom Txoos kev nplua nuj. Txawm li ntawd, kev txhaum thiab kev txhaum lub txiv pheej txeem los kom tau rhuav kev haum xeeb lub paj tshab (the gift of unity) tsis tu ncua. Li ntawd, Paj Lug thiaj ntuas lub Koom Txoos tias “Nej yuav siv zog txuag kev thaj yeeb kom sawv daws koom ua ib pab nyob hauv ib lub tswv yim” (EFX 4: 3).
Dab tsi thiaj li yog txoj xov khi sawv daws ua ib pab? Qhov loj tag nrho cov mas yog ‘kev sis nyiam’ (charity), vim tias kev sis nyiam sau txhua txhiam yam kom los nyob tau ua ke yam haum xeeb; raws li Paj Lug lo lus tias “Nej yuav xub muab siab rau nrhiav txoj kev nyiam, vim txoj kev nyiam yuav ua kom nej hlob tiav” (KLX 3: 14). Dhau ntawm kev sis nyiam, tseem muaj 3 txoj xov ntxiv: 1) Kev zeem tseeb txog tib lub siab ntseeg raws nraim li cov Hauv Paus Xa Lus qhia los; 2) Kev ua hmoov cav txog txoj kev teev hawm Tswv Ntuj, tshwj xeeb mas yog txais cov Cim Ntshiab; 3) Kev sib txuas cov Hauv Paus Xa Lus txoj hauj lwm kom tsis txhob tu nyob hauv lub Cim Tiag Tes.
Nyob hauv lub Koom Txoos cov liv xwm, muaj ntau zaus lub Koom Txoos sib ncaim ua ntau pab ntau pawg. Qhov sib ncaim no tshwm tuaj raug rau lub Koom Txoos vim tias ntiaj teb neeg yog tsav neeg muaj txhaum.
Rooj Ncauj Lus Vas Tis Kas Ob qhia tias tab txawm tias thaud, lub Koom Txoos tau sib ncaim zoo li hais; tsis kav tsoom neeg yug los nyob hauv cov ncaim ntawd, yog lawv ntseeg txog Leej Pleev mas yuav hais tsis tau tias lawv ris lub txhaum ncaim ntawm lub Koom Txoos mus. Lub Koom Txoos Kav Tos Lis tseem puag lawv cia nyob hauv lub siab nyiam thiab saib lawv yog ib pab kwv tij. Vim lawv ntseeg txog lub Cim Ntxuav coj lawv los koom nyob hauv Leej Pleev lub cev, mas lub Koom Txoos saib lawv yog neeg ncaj. Li ntawd, lawv kuj yuav ris lub npe ‘cov pleev’ (tsoom ntseeg) tib yam li cov nyob hauv lub Koom Txoos Kav Tos Liv, ces lawv thiab peb yog ib pab kwv tij nyob hauv tib tug Huab Tais.
Rooj Ncauj Lus Vas Tis Kas Ob tseem qhia ntxiv tias dhau ntawm lub Koom Txoos sab nraud mus, tseem muaj kev ntshiab thiab qhov tseeb lub keeb (element) nyob thiab. Cov keeb ntawd, yog Tswv Ntuj Lo Lus tau sau tseg tias ‘lub txiaj ntsim txoj sia; yam li lub siab ntseeg, kev tso siab, thiab kev sis nyiam, Leej Ntuj Plig Ntshiab cov paj tshab sab hauv, thiab tas cov keeb qhov muag pom tau. Leej Ntuj Plig Ntshiab uas yog Leej Pleev lub Tswv Yim (Christ’s Spirit) tau muab lub Koom Txoos thiab cov npoj ntseeg no los ua rab twj pub kev cawm rau qab ntuj neeg.
Leej Pleev yog tus muab ‘kev haum xeeb’ rau lub Koom Txoos. Kev haum xeeb no yuav nyob mus li thiab yuav huam mus kom txog hnub ntiaj teb kawg. Leej Pleev pub kev haum xeeb lub paj tshab rau lub Koom Txoos tas mus li, tab sis lub Koom Txoos kuj yuav ua tiag thov, tawm zog txhawb (maintain), tawm zog thiab (reinforce) kom kev haum xeeb no hlob txhij (perfect). Yog vim li ntawd, Yes Xus thiaj thov Ntuj tsis tseg rau nws cov thwj tim kom lawv muaj kev haum xeeb. Yes Xus thov li no “Kuv tsis thov koj rau cov no xwb, kuv tseem thov koj rau cov uas yuav ntseeg txog kuv vim lawv lo lus, kom lawv sawv daws koom ua ib leeg. Ib yam li koj, Leej Txiv, koj nyob hauv kuv, kuv nyob hauv koj, kom lawv nyob hauv wb. Lub qab ntuj neeg thiaj ntseeg tias yog koj xa kuv tuaj” (Z 17: 20-21). Li ntawd, qhov xav kom tsoom ntseeg rov muaj kev haum xeeb thiaj li yog Leej Pleev lub paj tshab thiab yog Leej Ntuj Plig Ntshiab lub suab hu.
Tseev kom cov ntseeg rov sib haum xeeb li hais, lawv tsum tau ua tej yam zoo li no:
1. Lub Koom Txoos yuav tau hloov tus yam ntxwv tshiab (renewal) tsis tseg kom muaj lub siab pheej xeeb (fidelity) rau Tswv Ntuj lub suab hu (vocation).
2. Lub Koom Txoos yuav tau hloov siab tshiab (conversion) los ua lub neej raws lub Moo Zoo.
3. Lub Koom Txoos yuav tau koom siab thov Ntuj (prayer) ua ke, vim tias neeg lub siab yuav pauv (change of heart) thiab neeg txoj sia yuav ntshiab (holiness of life) tau, kawg yog lawv nquag thov Ntuj ib leeg ntsiag ntsiag thiab nrog luag tej thov Ntuj ua ke kom tsoom ntseeg sawv daws muaj kev haum xeeb.
4. Lub Koom Txoos yuav sib lees tias sawv daws yog ib cuab kwv tij.
– Lub Koom Txoos yuav tau txhim tsa cov koom haum tsoom ntseeg sib fim (ecumenical formation).
5. Lub Koom Txoos yuav tau pab txhawb kom sawv daws muaj kev sib tham hloov tswv yim (dialogue) hais txog kev ntseeg.
6. Lub Koom Txoos yuav tau tsim kev koom tes (collaboration) kom tau sib pab leg txoj hauj lwm tsob hwb ntiaj teb neeg.
– Lub Koom Txoos yog ib lub Koom Txoos Ntshiab.
Peb ntseeg tias lub Koom Txoos yog ib lub Koom Txoos Ntshiab nyob mus li, vim tias Huab Tais Leej Tub Yes Xus Pleev yog tus Ntshiab, nws nyiam lub Koom Txoos xws li yog nws tus nkauj nyab. Huab Tais Leej Tub muab nws pub rau lub Koom Txoos kom lub Koom Txoos Ntshiab tuaj, thiab nws sau lub Koom Txoos los ua nws lub cev. Huab Tais Leej Tub pub Leej Ntuj Plig Ntshiab cov paj tshab sis laub sis lug los rau lub Koom Txoos kom Tswv Ntuj tau txais koob meej. Li ntawd, lub Koom Txoos thiaj li yog ‘Tswv Ntuj haiv neeg Ntshiab’, (the holy People of God) thiab yog ‘cov Ntshiab’ (Saints).
Lub Koom Txoos koom ua Leej Pleev lub cev, mas lub Koom Txoos txais qhov ntshiab ntawm Leej Pleev, yog vim Leej Pleev thiab nyob hauv Leej Pleev. Lub Koom Txoos txhua txoj hauj lwm yog pab kom ntiaj teb neeg ua tau neeg ntshiab nyob hauv Leej Pleev thiab kom Tswv Ntuj tau koob meej. Li ntawd, Tswv Ntuj thiaj tau pub txhua txoj hauv kev rau lub Koom Txoos kom coj tau ntiaj teb neeg mus txais kev cawm. Vim Tswv Ntuj lub txiaj ntsim tau pub rau lub Koom Txoos, mas peb thiaj li ua tau tus neeg Ntshiab.
Lub Koom Txoos yeej ib txwm Ntshiab tiag nyob hauv lub ntiaj teb no lawm, tab sis tseem tsis tau Ntshiab tas. Peb tseem nrhiav kev Ntshiab txhij Ntshiab txhua nyob hauv lub Koom Txoos.
Lub Koom Txoos saib ‘kev sis nyiam’ zoo li yog ‘kev ntshiab tus ntsuj plig’ (the soul of the holiness) uas peb raug hu nrhiav. Kev sis nyiam no ‘tswj hwm’ (govern), ‘txua’ (shape), thiab ‘ua zoo kawg nkaus’ (perfect) rau peb kom mus txog qhov ntshiab (sanctification).
Leej Pleev yog tus Ntshiab, nws tsis muaj ib qho xyeej, nws tsis tsuas ib tee dub, nws tsis paub txhaum, tab sis Leej Pleev los ua nqe txhiv ntiaj teb neeg lub txim txhaum zoo li cas, mas lub Koom Txoos puag cov neeg txhaum rau hauv lub xub ntiag; kuj ntshiab tuaj zoo li ntawd thiab lub Koom Txoos tseem ntxuav tus kheej kom huv mus li nyob hauv kev them txim (penance)thiab hloov tus yam ntxwv tshiab (renewal). Li ntawd, lub Koom Txoos tsoom pej xeem thiab Tswv Ntuj cov tub txib, lawv thiaj tsum lees tias lawv yog neeg txhaum. Nyob hauv lawv sawv daws tseem muaj txhaum ib yam li daim teb nplej muaj nroj xyaw. Lub Koom Txoos thiaj li yog qhov chaw sau cov neeg muaj txhaum uas lawv ua lub neej mus raws kev ntshiab txoj kev; lawv cov neeg no yog cov Leej Pleev kev cawm tau muab ntes cia.
Lub Koom Txoos ciaj sia vim muaj Ntuj txij ntsim txoj sia yug, yog li mas lub Koom Txoos thiaj li Ntshiab. Lub Koom Txoos cov pej xeem tau txais Ntuj lub txiaj ntsim los yug lawv, mas lawv kuj yuav Ntshiab thiab. Tab sis yog lawv khiav tawm ntawm Ntuj lub txiaj ntsim thaum twg, lawv kuj yuav poob mus rau qhov txhaum, thiab lawv tus ntsuj plig yuav tsuas qhov tsis huv, ces qhov ntshiab hauv lawv yuav ci ntxiv tsis tau.
Thaum twg lub Koom Txoos tsa tej tus neeg tau tso lub ntiaj teb no tseg lawm los ua ‘Leej Ntshiab’, mas yog lub Koom Txoos tshaj tias tus ntawd thaum tseem muaj txoj sia nyob, nws ua neeg tsim txiaj thiab ua lub neej pheej xeeb rau Tswv Ntuj lub txiaj ntsim. Lub Koom Txoos lees paub Leej Ntuj Plig tus pub kev ntshiab lub zog, uas nyob txawm hauv lub Koom Txoos thiab lub Koom Txoos xav txheem cov ntseeg kev tso siab kom txhob vau, mas lub Koom Txoos thiaj li xaiv cov Leej Ntshiab los ua piv txwv rau tsoom ntseeg tau yoog raws, thiab kom lawv pab nrog thov Tswv Ntuj rau sawv daws.
– Lub Koom Txoos cia rau tas ntiaj teb neeg.
Lo lus ‘Kav Tos Liv’ yog txhais li cas?
Kav Tos Liv txhais tias ‘Cia Rau Tas Ntiaj Teb’. Lub Koom Txoos cia rau tas ntiaj teb neeg, vim Leej Pleev nyob txawm hauv lub Koom Txoos. Leej Ntshiab Is Nyas Xyus nyob As Nthias Kias hais tias “Huab Tais Yes Xus nyob qhov twg, mas qhov ntawd yuav yog lub Koom Txoos.” Paj Lug hais tias “Tswv Ntuj tsa Leej Pleev ua lub Koom Txoos tus Hau siab dua txhua leej; lub Koom Txoos yog nws lub Cev. Leej Pleev lub Cev Hlob Tiav, nws nyob puv hauv txhua leej txhua tus, nws nyob puv lub sim ceeb” (EFX 1: 22-23). Yog li thiaj hais tau tias lub Koom Txoos txais txhua yam twj coj peb mus txais kev cawm.
Lub Koom Txoos cia rau tas ntiaj teb neeg, vim tias Leej Pleev xa lawv mus qhia kom tas ib tsoom neeg los ua Leej Pleev thwj tim (MT 28: 19).
Peb tsoom neeg sib koom taug tib txog kev ntseeg, mas peb yog lub Koom Txoos Kav Tos Liv, vim peb cov neeg ntseeg hauv txhua lub teb chaws sawv daws sib koom ua lub thaj txi Ntuj thiab txais Ntuj lus ua ke, txais lub Cim Yug, thiab nrog lawv tus Tswv Qhia koom siab koom ntsws. Sawv daws kuj yog nrog Vaj Qhia koom siab koom ntsws thiab, mas sawv daws thiaj yog tib lub Koom Txoos Kav Tos Liv.
Peb hu cov ntseeg nrog lawv tus Tswv Qhia sib koom txais cov Cim Ntshiab thiab koom siab koom ntsws no ua ‘Ceeb Koom Txoos’ (Diocese).
Muaj ib hnub Yes Xus hais rau Pob Zeb tias “Xis Moos Yos Nas tus tub, nyem no mus lawm yav tom ntej mas koj lub npe hu ua Pob Zeb, vim kuv yuav tsa kuv lub Koom Txoos rau saum lub Pob Zeb no. Dab phem cov rooj loog yuav tsis yeej lub pob zeb no” (MT 16: 18). Lo lus no yog Yes Xus cog lus rau Pob Zeb tias Pob Zeb yog lub hauv paus txhawv Yes Xus lub Koom Txoos. Pob Zeb txhim tsa lub Koom Txoos nyob Los Mas, ces txhua lub Ceeb Koom Txoos saib tias lub Ceeb Koom Txoos nyob Los Mas yog tus tswj rooj sis nyiam sis hlub (presides in charity), mas tas cov neeg ntseeg yuav npuab lub Ceeb Koom Txoos nyob Los Mas.
Leej Pleev hu tas ntiaj teb neeg kom los koom siab koom ntsws ua Tswv Ntuj haiv neeg; tab sis tus tau txais Leej Pleev lub Tswv Yim (the Spirit of Christ), nws ua raws li lub Koom Txoos txoj cai, thiab nws zwm rau tus Vaj Qhia thiab cov Tswv Qhia, mas tus ntawd thiaj yog lub Koom Txoos cov pej xeem. Tus twg nyob hauv lub Koom Txoos, tab sis yog nws tsis ua lub neej nyob hauv kev sis nyiam sis hlub, mas nws kuj yuav tsis tau txais kev cawm. Nws lub cev npuab lub Koom Txoos tab sis nws lub plawv tsis nyob hauv lub Koom Txoos (in body not in heart).
Lub Koom Txoos tau txais hauj lwm ntawm Yes Xus los. Yog thaum Yes Xus yuav rov mus saum Ntuj mas nws coj nws cov thwj tim mus saum lub roob, Yes Xus hais tej lo lus tseem ceeb rau nws cov thwj tim kom lawv mus tshaj lub Moo Zoo, thiab pub lub Cim Ntxuav rau txhua haiv neeg. Yes Xus hais tias “Nej mus, nej ua kom tas txhua haiv neeg ua kuv thwj tim. Nej hu txog Leej Txiv thiab Leej Tub thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab lub npe, nej ua lub Cim Ntxuav rau lawvv. Nej qhia kom lawv paub coj tas txhua yam kuv tau qhia rau nej coj. Ntawm kuv mas kuv nrog nej nyob mus li, mus txog hnub ntiaj teb kawg” (MT 28: 19-20).
Txoj hauj lwm tshaj lub Moo Zoo lub hauv paus yog nyob hauv Peb Leeg Huab Tais kev nyiam mus li, thiab lub hauv ntsis yog coj qab ntuj neeg los npuab Leej Txiv thiab Leej Tub nyob hauv Leej Ntuj Plig kev nyiam.
Lub zog pab thiab kev tshaj Ntuj lus yog Tswv Ntuj kev nyiam ntiaj teb neeg raws li cov lus Paj Lug zeem tseeb tias “Leej Pleev txoj kev nyiam taij peb tas zog, vim peb nco ntsoov tias peb muaj ib tug sawv peb sawv daws chaw tuag” (2KLN 5: 14). Hais qhov tseeb, Tswv Ntuj xav kom tas zeej tsoom txais kev cawm thiab paub qhov tseeb (1TMT 2: 4), Tswv Ntuj xav kom txhua tus neeg tau txais kev cawm los ntawm lawv txoj kev paub qhov tseeb. Txoj kev cawm pom tau nyob hauv qhov tseeb. Tus twg mloog Leej Ntuj Plig qhov tseeb (the Spirit of truth) tshoj nws, tus twg nyob hauv kev cawm txoj kev lawm. Li ntawd, lub Koom Txoos thiaj yuav tsum tau qhia qhov tseeb rau sawv daws.
Leej Ntuj Plig Ntshiab yog tus ua hauj lwm nyob hauv lub Koom Txoos txoj hauj lwm tshaj Ntuj lus ib yam li thaud Yes Xus tau tshaj lub Moo Zoo rau cov neeg pluag txom nyem. Lub Koom Txoos yoog raws Yes Xus tus lw, ces lub Koom Txoos thiaj tsum coj tus yam ntxwv pluag, mloog lus, tsob hwb, thiab muab tus kheej txi rau kev tuag (a way of poverty and obedience, of service and self-sacrifice even to death), mas lub Koom Txoos thiaj li yuav sawv hauv qhov tuag rov los tau. Li ntawd, cov tuag ua tim khawv cov roj ntsha thiaj li yog lub noob hlav tsoom ntseeg.
– Lub Koom Txoos Kav Tos Liv tuaj ntawm cov Hauv Paus Xa Lus tuaj.
Tos hais tias lub Koom Txoos Kav Tos Liv tuaj ntawm cov Hauv Paus Xa Lus tuaj, vim tias cov Hauv Paus Xa Lus yog lub Koom Txoos tus taw ntsa. Paj Lug hais rau cov ntseeg nyob Es Fes Xos tias “Nej yog ib lub tuam tsev, cov Hauv Paus Xa Lus thiab cov Yaj Saub yog taw ntsa, Yes Xus Pleev yog lub pob zeb txheem tas lub tsev” (EFX 2: 20). Cov Hauv Paus Xa Lus no yog pab neeg Yes Xus xaiv los ua tim khawv thiab xa lawv mus tshaj lub Moo Zoo (HL 1: 8, 1KLN 9: 1, 15: 7-8).
Tos hais tias lub Koom Txoos Kav Tos Liv tuaj ntawm cov Hauv Paus Xa Lus tuaj, vim tias cov Hauv Paus Xa Lus muaj Leej Ntuj Plig Ntshiab nyob puv hauv lawv, ces lawv qhia Ntuj cov lus rau tsoom sid (HL 2: 42). Paj Lug ntuas tias “Txoj kev koj yuav taug yog cov lus ncaj uas koj tau hnov ntawm kuv nyob hauv txoj kev ntseeg thiab kev nyiam Yes Xus Pleev. Koj ceev Ntuj cov lus qhia zoo zoo mog. Koj muaj Leej Ntuj Plig Ntshiab pab koj; nws nyob txawm hauv peb” (2TMT 1: 13-14).
Tos hais tias lub Koom Txoos Kav Tos Liv tuaj ntawm cov Hauv Paus Xa Lus tuaj, vim tias cov Hauv Paus Xa Lus tau muab txoj hauj lwm qhuab qhia thiab coj lub Koom Txoos mus taug kev ntshiab rau cov Tswv Qhia sawv cov Hauv Paus Xa Lus chaw.
Yes Xus yog tus Tswv Zov Yaj mus ib txhiab ib txhis, nws tsis tso nws pab yaj ua ntsuag. Yes Xus tsa cov Hauv Paus Xa Lus ua tus saib thiab thaiv nws pab yaj tsis tu ncua. Cov Hauv Paus Xa Lus thiaj li ua tus tswv zov yaj saib xyuas Yes Xus pab yaj los txog niaj hnub no.
Huab Tais Leej Txiv xa Yes Xus tuaj hauv lub qab ntuj. Yes Xus tawm tuaj tshaj lub Moo Zoo, nws hu 12 thwj tim los nyob ze nws, thiab xa lawv mus tshaj Ntuj lus (MK 3: 13-14). Li ntawd, lawv 12 tus thwj tim no thiaj tau lub npe tias ‘Hauv Paus Xa Lus’ (Apostles). Yes Xus hais rau lawv tias “Kuv xa nej mus xws li Leej Txiv xa kuv tuaj” (Z 20: 21). Yog li mas cov Hauv Paus Xa Lus thiaj li txais Yes Xus txoj hauj lwm tshaj lub Moo Zoo rau tas ntiaj teb. Yes Xus tseem hais rau lawv ntxiv tias “Tus txais nej mas yog nws kuj txais kuv” (MT 10: 40).
Yes Xus hu cov Hauv Paus Xa Lus los koom lis txoj hauj lwm nws txais ntawm Leej Txiv los. Yes Xus hais tias “Leej Tub ua yam twg, nws tsis ua nws xwb, nws tsuas ua tau qhov nws pom Leej Txiv ua. Kuv tsis nrhiav kom tau ua raws li kuv lub siab xav, kuv tsuas nrhiav kom tau ua raws li tus xa kuv tuaj lub siab xav” (Z 5: 19, 30). Li ntawd, cov Hauv Paus Xa Lus thiaj ua tsis tau dab tsi yog lawv tsis muaj Yes Xus nrog lawv (Z 15: 5). Cov Hauv Paus Xa Lus paub tias Tswv Ntuj pub kom lawv muaj peev xwm lis txoj kab xwm ‘saib kev cog lus tshiab’ (2KLN 3: 6), kom lawv ua ‘Tswv Ntuj cov tub txib’ (2KLN 6: 4), kom lawv ua ‘Leej Pleev cov tiam lis’ (2KLN 5: 20), thiab kom lawv ua ‘cov neeg faib Tswv Ntuj cov txiaj ntsim rau tsoom sid’ (1KLN 4: 1).
Tseev kom cov Hauv Paus Xa Lus txoj hauj lwm nyob mus li, lawv thiaj xaiv tej tus thwj tim los sawv lawv chaw saib Yes Xus lub Koom Txoos uas yog Yes Xus pab yaj nyob hauv Yes Xus lub npe. Lawv cov no yog cov Tswv Qhia.
Paj Lug thaum nws tiag tes tsa Tis Mos Tes ua tus saib lub Koom Txoos, nws hais cov lus ntuas Tis Mos Tes zoo li no tias “Li ntawd, kuv thov kom koj rov xyiv fab nco txog lub txiaj ntsim, uas Tswv Ntuj tso nyob hauv koj, hnub kuv tiag tes rau koj. (2TMT 1:6-7).
Pob Zeb kuj ntuas cov txwj laus coj cov Koom Txoos tias “Cov txwj laus, nej yuav zov Huab Tais pab yaj uas Ntuj muab rau nej zov. Nej yuav saib pab yaj ntawd raws li Huab Tais Ntuj lub siab nyiam. Nej txhob yuam lawv. Nej yuav ua kom lawv zoo siab hwm Ntuj. Nej yuav saib Huab Tais Ntuj pab yaj vim nej lub siab hlub lawv, tsis yog vim nej nrhiav nyiaj noj. Nej tsis txhob ua ib cov huab tais tswj cov neeg Ntuj muab rau nej saib, nej kawg yuav ua ib tug piv txwv zoo rau Huab Tais Ntuj pab yaj pom” (1PZ 5: 2-3).
Lub Koom Txoos yog tuaj ntawm cov Hauv Paus Xa Lus tuaj, lawv raug xa mus tshaj lub Moo Zoo thoob ntiaj teb, coj sawv daws los nyob hauv tib lub Koom Txoos, ces lub Koom Txooos tsoom pej xeem tib si thiaj yog cov tub tshaj Ntuj lus. Nyias tshaj Ntuj lus raws li Tswv Ntuj lub suab hu, raws li lub caij nyoog, thiab raws li lub txiaj ntsim Leej Ntuj Plig Ntshiab pub rau nyias.
Qib 4. Cov pheej xeeb rau Leej Pleev
Cov neeg pheej xeeb rau Leej Pleev yog cov txais lub Cim Ntxuav los koom ua Leej Pleev lub Cev, lawv txia ua Tswv Ntuj haiv neeg. Li ntawd, lawv txhua tus thiaj li tuav txoj kab xwm ua Leej Choj, ua Yaj Saub, thiab ua Vaj. Lawv raug hu los lis Tswv Ntuj txoj hauj lwm kom xwv lub Koom Txoos hlob tiav nyob ntiaj teb no.
Cov ntseeg lawv yug dua tshiab nyob hauv Leej Pleev, mas lawv txhua tus thiaj muaj tsim loj sib txig thiab lawv yuav tau koom tes ua tib txog hauj lwm txhim Leej Pleev lub Cev raws li nyias tus xeeb ceem thiab nyias tus yeeb yam.
– Txheej txhij Koom Txoos.
Leej Pleev yog lub qhov txhawv Koom Txoos cov tub qav tub num. Leej Pleev txhim tsa lub Koom Txoos, Leej Pleev muab lub hwj chim thiab txoj hauj lwm rau lub Koom Txoos, Leej Pleev qhia kev rau lub Koom Txoos taug thiab taw lub ntsis kev rau lub Koom Txoos pom.
Rooj Ncauj Lus Vas Tis Kas Ob tshaj tias Huab Tais Pleev txhim tsa cov tub qav tub num nyob hauv lub Koom Txoos. Lawv yog cov tuav lub hwj chim tsob hwb lawv cov kwv tij kom Tswv Ntuj haiv neeg tau txais kev cawm.
Paj Lug hais tias “Cov tsis tau hnov Huab Tais lo lus, mas lawv yuav ua cas ntseeg? Yog tsis muaj neeg tshaj Ntuj lus, luag yuav ua li cas hnov tau Ntuj lo lus?” (LM 10: 14-15). Tsis muaj leej twg yuav muaj peev xwm rov tshaj lub Moo Zoo rau nws tau. Lub siab ntseeg yug ntawm kev tshaj Ntuj lus los (LM 10: 17). Tsis muaj leej twg yuav txib thiab rov cev txoj hauj lwm tshaj lub Moo Zoo rau nws tus kheej leg tau, vim tias tus Huab Tais xa mus mas nws tsis yog yuav ua raws li nws siab xav, nws ua raws li Leej Pleev tus xa nws mus, nws tshaj Ntuj lus rau zeej tsoom nyob hauv Leej Pleev lub npe. Tsis muaj tus twg yuav pub lub txiaj ntsim rau nws tus kheej tau, yog Tswv Ntuj pub rau nws. Li ntawd, lub Koom Txoos thiaj tsum muaj cov tub qav tub num cev Tswv Ntuj cov txiaj ntsim rau sawv daws. Cov Tswv Qhia thiab cov Leej Choj yog cov tau lub hwj chim ntshiab los lis Leej Pleev txoj hauj lwm, hos cov Leej Tsob Hwb tau txais lub zog kom tau nrog nws tus Tswv Qhia thiab npoj Leej Choj tsob hwb Tswv Ntuj haiv neeg nyob hauv cov kab ke teev Ntuj, Tswv Ntuj Lo Lus, thiab cov hauj lwm sis nyiam sis hlub.
Thaum Yes Xus hu 12 tus thwj tim los nrog nws, Yes Xus hu lawv los ua ib npoj thiab tsa Pob Zeb ua tus hau. Tom qab no Yes Xus tsa lawv ua Hauv Paus Xa Lus, mas muaj Pob Zeb ua tus coj. Tus sawv Pob Zeb chaw yog tus Vaj Qhia, hos cov sawv cov Hauv Paus Xa Lus yog cov Tswv Qhia.
Yes Xus tsa nws lub Koom Txoos nyob saum Pob Zeb thiab muab tus yawm sij rau Pob Zeb ua tus tuav (MT 16: 18-19), Yes Xus tsa Pob Zeb ua tus saib nws pab yaj (Z 21: 15-17). Pom tau tias Pob Zeb lub hwj chim khi thiab daws ntawd, nws kuj tau pub rau cov Hauv Paus Xa Lus nrog Pob Zeb ua ke thiab.
Vaj Qhia yog tus Tswv Qhia nyob tim Los Mas, nws yog tus sawv Pob Zeb chaw, yog tas cov Tswv Qhia thiab cov ntseeg kev haum xeeb lub hauv paus chiv thiab yog tus cag peb pom tau. Vaj Qhia yog tus loj tshaj plaws hauv lub Koom Txoos vim nws yog tus tam Leej Pleev nyob ntiaj teb no thiab nws yog tus saib xyuas tag nrho lub Koom Txoos.
Tsoom Tswv Qhia muaj cai nrog Vaj Qhia saib xyuas lub Koom Txoos raws li Vaj Qhia pom zoo. Tsoom Tswv Qhia sib sau ua ‘Rooj Tswv Qhia’ (the college of bishops) los pab Vaj Qhia ua lub ‘Rooj Ncauj Lus’ (the ecumenical council).
Cov Tswv Qhia saib xyuas cov ntseeg hauv lawv lub Ceeb Koom Txoos, nws muaj cov Leej Choj thiab Leej Tsob Hwb ua cov tes taw pab.
Cov Ceeb Koom Txoos nyob ib puag ncig ua ke thiab lawv koom tib yam txuj txoog (the same culture), mas lawv sib sau ua ‘Cheeb Tsam Koom Txoos’ (Patriarchate/ Region).
Cov Tswv Qhia thiab lawv cov Leej Choj muaj txoj hauj lwm tshaj lub Moo Zoo rau txhua tus neeg raws li Yes Xus tau txhib lawv tseg. Lawv yog cov tshaj kev ntseeg, coj cov thwj tim tshiab los nrhiav Leej Pleev, thiab qhia cov Hauv Paus Xa Lus zaj ntseeg rau cov xav txais kev ntseeg.
Tswv Qhia yog tus thov Ntuj lub txiaj ntsim rau cov ntseeg, tshwj xeeb mas yog nyob hauv Thaj Txi Ntuj. Tswv Qhia thiab nws cov Leej Choj thov Ntuj thiab lis lawv txoj hauj lwm tsob hwb Tswv Ntuj Lo Lus thiab cov Cim Ntshiab, ces lub Koom Txoos thiaj ntshiab tuaj. Tsis tas li ntawd, lawv tseem ua tus piv txwv zoo rau lub Koom Txoos yoog raws kom lub Koom Txoos taug tau txoj kev ntshiab.
Cov Tswv Qhia tsum muaj lub siab nyiam ua sawv daws tus tub txib ib yam li Yes Xus, lawv tsum nco ntsoov tias lawv yog neeg muaj lub zog me, lawv paub hlub cov neeg yuam kev, lawv saib xyuas sawv daws ib yam li leej txiv tu nws cov me nyuam, lawv mloog sawv daws hais.
– Leej Nrog.
Lo lus ‘Leej Nrog’ (Laity) yog lo lus hais txog txhua tus neeg ntseeg txog Leej Pleev uas lawv tsis tau txais Cim Tiag Tes thiab tsis tau cog lus ua Leej Qee (religious). Li ntawd, Leej Nrog thiaj yog cov neeg ntseeg tau txais Cim Ntxuav; lawv muaj feem nrog Leej Pleev ua Leej Choj, ua Yaj Saub, thiab ua Vaj raws li lawv txoj kab.
Tswv Ntuj hu cov Leej Nrog kom los ua lub neej xis Tswv Ntuj siab, mas lawv thiaj li yuav tau Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej los ua lawv lub cuab tam.
Vaj Qhia Pis Yus 12 hais tias “Cov neeg ntseeg tshwj xeeb cov Leej Nrog, lawv yuav ras tias lawv tsis yog ib tug pej xeem nyob hauv lub Koom Txoos xwb, tab sis lawv yog lub Koom Txoos.”
Cov Leej Nrog muaj ib txog hauj lwm xws li tsoom nsteeg sawv daws; lawv tau txais lub luag hauj lwm tshaj lub Moo Zoo rau ntiaj teb neeg.
Txhua yam hauj lwm cov Leej Nrog ua; yam li lawv txoj kev thov Ntuj, kev tshaj lub Moo Zoo, lawv lub neej tsa cuab tsa yim, lawv txoj hauj lwm nrhiav noj, lawv lub sij hawm so; cov no yog lawv cia Leej Ntuj Plig Ntshiab coj lawv kev, mas Leej Ntuj Plig Ntshiab yuav txi txiv nyob hauv lawv. Tsis tas li ntawd, yog lawv nyiaj ris kev txom nyem tuaj raug lawv, mas lawv lub neej yuav rais mus ua cov txim ntxim Tswv Ntuj siab raws li Pob Zeb hais tseg tias “Nej yuav cev ib co txim muaj txoj sia rau Ntuj, kom xis Tswv Ntuj lub siab nyob hauv Yes Xus Pleev” (1PZ 2: 5).
Niam thiab txiv yuav sib pab thiab nkawd cov me nyuam kom tau txais kev kawm mus raws li txoj kev ntseeg, mas nkawd cov me nyuam thiaj yuav ua neeg ntshiab huv.
Leej Ntshiab Tos Mas As Kis Nos hais tias “Lub luag hauj lwm qhia kom luag tej tig los yuav lub siab tshiab yog tus qhuab qhia thiab tsoom nsteeg sawv daws li.” Li ntawd, cov Leej Nrog thiaj muaj txoj kab xwm tshaj lub Moo Zoo thiab; lawv muab lawv lub ncauj los hais txog Yes Xus, thiab lawv coj lub neej ua tim khawv txog Yes Xus.
Yes Xus tuaj yeem mloog Ntuj lus mus txog qhov tuag (FLP 2: 8) kom cov thwj tim tau txais kev twj lij, mas cov thwj tim thiaj zoo siab hlo muab tas lawv lub neej los cob rau Tswv Ntuj kom lawv ua tau lub neej ntshiab, kom lawv yeej kev txhaum nyob hauv lawv. Leej Ntshiab As Nplos Xyus thiaj li hais tias “Tus twg tswj tau nws lub cev kom tus, tus twg cob tau nws tus plig kom tsis txhob poob rau lub cev ntshaw kev ntxias; tus ntawd yog nws lub cev thiab tus plig tus vaj, vim nws coj tau tus kheej thiab txuag tau nws lub siab kom txhob coj nws mus rau qhov txhaum.”
Thaum pom tias ntiaj teb neeg yuam kev mus rau txoj kev ua txhaum, cov Leej Nrog yuav tau ua ib npoj sib pab daws kho lub ntiaj teb kom mus raws kev ncaj thiab tsim txiaj.
Cov Leej Nrog koom tes nrog tus Tswv Zov Yaj tsob hwb lub Koom Txoos raws li lub txiaj ntsim thiab rab peev xwm Tswv Ntuj pub rau, kom lub Koom Txoos huam vam thiab muaj txoj sia mus ntxiv.
Cov ntseeg yuav muab siab rau feeb kom meej tias yam hauj lwm twg yog lub Koom Txoos tug, yam hauj lwm twg yog zej zog tug; lawv yuav muab lub tswv yim ua neeg ntseeg los coj cov hauj lwm hauv zej zog vim tsis muaj ntiaj teb neeg ib txog hauj lwm twg yuav hla dhau Tswv Ntuj lub hwj chim.
Yog li ntawd, cov Leej Nrog thiaj yog lub Koom Txoos txoj kab xwm tshaj Ntuj lus cov tim khawv thiab cov twj muaj txoj sia.
– Lub neej qee rau Tswv Ntuj.
Rooj Ncauj Lus Vas Tis Kas Ob tshaj tias “Tus xav ua lub neej qee rau Tswv Ntuj, nws yuav yoog txoj kev xwb (chastity), txoj kev pluag (poverty), thiab txoj kev mloog lus (obedience).”
Lub neej qee rau Tswv Ntuj mas lawv ua neej npuab Tswv Ntuj tsis ntxuam ib sij hawm li, kom lawv tau saj Tswv Ntuj kev nyiam nyob hauv lawv txoj hauj lwm tsob hwb lub Koom Txoos, thiab kom lawv tau tshaj txog lub ntuj tshiab lub koob meej rau zeej tsoom pom.
Puag thaum pib chiv lub Koom Txoos los lawm, muaj ntau leej neeg txiav siab raws Yes Xus, lawv ua raws li lub Moo Zoo qhia. Nyob hauv cov neeg no muaj ib txhia yog Leej Ntuj Plig Ntshiab tshoj lawv, kom lawv yuav lub neej nyob twm zeej los yog kom lawv nyob ua ib npoj twj cuab. Lub Koom Txoos ntsia pom tias yog ib yam zoo, mas lub Koom Txoos zoo siab lees txhais lawv thiab pom zoo cia lawv ua li ntawd.
Cov ua lub neej ‘Twj Cuab’ (Hermits) txawm tias lawv tsis tau cog lus nyob ntawm lub txoos xub ntiag tias lawv yuav yoog txoj kev xwb, txoj kev pluag, txoj kev mloog lus; tsis kav lawv lub neej nyob twm zeej kom tau thov Ntuj thiab yuam lawv lub cev los them txim no, kuj ua pov thawj tias lawv tau qee lub neej rau Tswv Ntuj thiab pab ntiaj teb kom tau txais kev cawm tiag.
Lub caij cov Hauv Paus Xa Lus tseem muaj txoj sia nyob, Yes Xus tau tshoj cov Nkauj Xwb thiab cov Niam Tab Seeb (Consecrated virgins) kom los nyob ze Yes Xus, kom lawv ua tau lub neej ntshiab huv pub rau Ntuj Ceeb Tsheej. Paj Lug hais li no “Tus poj niam tsis muaj txiv, xws li tus nkauj xwb, nws kuj muab siab rau leg Huab Tais cov hauj lwm, nws nrhiav txoj kev ua kom nws lub cev thiab nws lub tswv yim ntshiab tuaj” (1KLN 7: 34).
Nyob hauv txheej ntuj thaud, cov ntseeg nyob sab hnub tuaj lawv tej tus xaiv lub neej ua ‘Leej Qee’ (Religious) nyob hauv cov tsev koom haum, lawv ua raws nraim li lub Moo Zoo, lawv nyob ua tej npoj xws li ib pab kwv tij.
Cov Leej Qee lawv muaj ib txog hauj lwm yog pab tus Tswv Qhia saib xyuas cov nsteeg hauv lawv cheeb tsam Koom Txoos. Cov Leej Qee yog cov ‘Leej Phauj’, cov ‘Leej Tij’, thiab cov ‘Leej Cog Lus’.
Dhau cov hais los saum no, nyob hauv lub Koom Txoos tseem muaj cov neeg ntseeg lawv cov koom haum (Secular institutes); yog cov ntseeg sawv daws koom tib lub siab ua tib txog hauj lwm ua ke pub rau Tswv Ntuj, lawv ua zoo li lawv yog cov poov xab.
Tseem muaj cov ‘haum xeeb tshaj Ntuj lus’ (Societies of apostolic life) uas lawv tsis tas yuav cog lus tab sis lawv nyob ua ib npoj coj Tswv Ntuj txoj kev nyiam mus rau lwm tus raws li lawv cov cai lij choj.
Qib 5. Tsoom Leej Ntshiab sib koom Ntuj lub txiaj ntsim
Vim tias cov ntseeg sawv daws sib koom nyob hauv tib lub cev, muaj Yes Xus yog lub taub hau. Thaum sawv daws txais cov Cim nqa txiaj ntsim, Yes Xus qhov zoo ntws mus ywg lub cev uas yog cov ntseeg sawv daws.
– Nyob ntiaj teb no peb tsoom ntseeg sib koom siab koom ntsws.
‘Tsoom Leej Ntshiab sib koom Ntuj lub txiaj ntsim’ yog kev sib koom nyob hauv cov Cim Ntshiab. Cov Cim Ntshiab sau peb los koom ua ib tug nrog Tswv Ntuj. Leej Ntuj Plig Ntshiab pub Ntuj lub txiaj ntsim rau cov ntseeg, kom tau coj los txhim lub Koom Txoos. Paj Lug hais tias “Ntuj pub Leej Ntuj Plig rau peb kom peb pab tau tsoom sid” (1KLN 12: 7).
Cov ntseeg sawv daws tsis muaj ib yam yuav yog lawv ntiag tug li, lawv hais tsis tau tias qhov lawv muaj ntawd tsum yog lawv lub cuab tam. Yog li cov neeg ntseeg thiaj mob siab muab qhov lawv muaj coj los pub rau tus tsis muaj, raws li zaj paj lug tus tim xyoob siab tsis ncaj (LK 16: 1-3). Vim tias cov ntseeg yog tus tim xyoob Tswv Ntuj tsa los saib Tswv Ntuj cov cuab tam nyob hauv ntiaj teb no. Li ntawd, phau ntawv cov Hauv Paus Xa Lus cov Hauj Lwm thiaj sau tias “Tej yam uas yog nws li, tsis kav tsis muaj leej twg yuav hais tias yog nws tug xwb. Nyias muab nyias tug los ua sawv daws tug” (HL 4: 32).
Paj Lug hais tias “Peb tsis muaj ib tug uas nws ua neej vim nws xav rov tsob hwb nws xwb; tsis muaj ib tug tuag uas nws xav tuag rau nws xwb” (LM 14: 7). Thiab hais ntxiv tias “Yog ib sab ceg mob, mas tas nrho tej tes taw nrog nws mob. Yog ib txhais tes tau koob meej, mas txhua ces hauv lub cev nrog nws zoo siab. Ntawm nej, mas nej yog Leej Pleev lub cev, nyias muaj nyias tug nyob hauv Leej Pleev” (1KLN 12: 26-27), txhais tau tias nyob hauv tsoom Leej Ntshiab sib koom Ntuj lub txiaj ntsim muaj kev sib koom nyob hauv kev nyiam kev hlub. Lub siab nyiam tsis ua tub qaug luag, tsis nrhiav qhov zoo rau nws, tsis npau taws, tsis cib nyeej (1KLN 13: 5). Tej yam me me peb ua; yog peb ua nyob hauv kev nyiam, mas yuav muaj qab hau rau sawv daws, tsis hais tus neeg ciaj los tus neeg tuag vim tias sawv daws muaj kev sib koom ua ke.
– Peb cov nyob ntiaj teb no nrog cov nyob pem Ntuj Ceeb Tsheej koom siab koom ntsws.
Ua ntej Yes Xus yuav rov los muaj hwj chim nrog Tswv Ntuj cov Tshiab kom tau rhuav txoj kev tuag thiab tswj txhua yam rau hauv nws qab xib taws, cov thwj tim ib txhia tseem tab tom hla lub ntiaj teb no, ib txhia tab tom nyob hauv teb chaws them txim, thiab ib txhia twb tau mus pom Tswv Ntuj lub koob meej ci ntsa lawm.
Txawm tias cov tseem ua neej nyob thiab cov dua nra lawv nyias nyob nyias ib qho, tsis kav lawv sawv daws tseem sib koom ua ke vim tias cov tseem ua neej nyob ntiaj teb thiab cov mus pw tsaug zog nyob hauv Tswv Ntuj lawv koom Ntuj lub txiaj ntsim tib yam.
Cov tau mus nyob pem Ntuj Ceeb Tsheej yog tsoom ‘Leej Ntshiab’, lawv nyob ze Yes Xus dua peb, lawv pab thov Leej Txiv Tswv Ntuj rau peb tsis tseg.
Xyoo 1221 Leej Ntshiab Dos Mis Nis yuav tu siav, ces nws hais rau cov neeg nyob hauv nws lub koom haum hais tias “Yav dhau los, kuv tau zoo siab pab nej me me raws li kuv ua tau. Hos nyem no mus lawm yav tom ntej, kuv haj yam yuav pab txhawb nqa nej ntau tshaj. Yog vim li ntawd mas thov kom nej tsis txhob tu siab, nej tsis txhob quaj.”
Xyoo 1897 Leej Ntshiab Tes Les Xas ntawm tus me nyuam Yes Xus hais tias “Thaum kuv nyob pem Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej, kuv yuav muab tas nrho kuv lub siab los pab cov neeg nyob ntiaj teb no.”
Peb nco txog tsoom Leej Ntshiab nyob pem Ntuj Ceeb Tsheej; peb yoog raws lawv tus piv txwv, thiab koom nrog lawv faib Tswv Ntuj lub txiaj ntsim.
Tsis yog peb nco txog tsoom Leej Ntshiab xwb, peb tseem nco txog cov dua nra thiab. Nyob hauv ntawv Mas Kas Npes sau piav tias Yus Das ntseeg hais tias peb cov kwv tij neej tsa uas tau dua nras nyob hauv txoj kev teev Ntuj mas Huab Tais Tswv Ntuj kuj yuav pub paj tshab rau lawv tiag. Yus Das tseem nco tias tej tus neeg uas tau tas sim neej, lawv kuj tau ua txhaumthiab. Yus Das mam li cev tej lub thaj txi ntuj los them cov neeg ntawd lawv tej txim txhaum(MKN 12: 45). Zaj no qhia tias zaj tswv yim thov Ntuj rau cov tuag kom lawv dim hauv kev txhaum, yog ib zaj tswv yim zoo thiab ntshiab.
Niaj zaus peb sib sau ua Thaj txi Ntuj peb thov Ntuj rau cov neeg dua nras zoo li no tias “Huab Tais Leej Txiv, thov koj nco txog peb tsoom kwv tij, uas tau tso lub ntiaj teb no tseg. Lawv tau tso siab tias muaj lub zim txwv yuav sawv rov los. Thov koj nco txog tas zeej tsoom dua nras. Thov koj txais lawv sawv daws tuaj cuag koj, nyob pem koj lub teb chaws tshav ntuj nrig.”
Qib 6. Mab Liab yog Leej Pleev niam thiab Koom Txoos niam
– Mab Liab yog Koom Txoos niam.
Niam Mab Liab muaj feem xyuam nrog nws Leej Tub li cas, mas niam Mab Liab kuj muaj feem xyuam nrog lub Koom Txoos li ntawd. Pom tias txij hnub Yes Xus xeeb los ua neeg mus txog hnub Yes Xus tuag saum Ntoo Cuam, mas muaj niam Mab Liab nyob nraim nrog Yes Xus. Tsis li ntawd, Yes Xus tseem muab tus thwj tim nws nyiam cob ua niam Mab Liab me nyuam thiab (Z 19: 26-27).
Tom qab Yes Xus mus saum ntuj, niam Mab Liab nrog cov thwj tim thov Ntuj pab lub Koom Txoos.
Niam Mab Liab yog tus nkauj ntshiab tsis lo txhaum, thaum nws tuag tas Tswv Ntuj npo nws lub cev thiab tus plig mus saum ntuj, Tswv Ntuj tsa niam Mab Liab ua Poj Huab Tais kom niam Mab Liab muaj ntsis zoo li nws Leej Tub tus Huab Tais loj dua tsoom huab tais, tus yeej kev txhaum thiab kev tuag. Niam Mab Liab raug npo mus saum ntuj yog lub cim qhia tias niam Mab Liab tau nrog nws Leej Tub sawv rov los, thiab yog zaj tswv yim hais txog tsoom neeg ntseeg kev sawv rov los.
Niam Mab Liab ua xis Tswv Ntuj siab, niam Mab Liab muaj feem nrog nws Leej Tub cawm ntiaj teb neeg, niam Mab Liab yeem cia Leej Ntuj Plig Ntshiab ua tus coj nws, niam Mab Liab yog tus qauv hais txog lub siab ntseeg thiab kev nyiam rau lub Koom Txoos yoog raws. Vim li ntawd, niam Mab Liab thiaj li yog Koom Txoos tus tswv cuab thiab yog Koom Txoos tus piv txwv zoo tshaj.
Niam Mab Liab koom nrog nws Leej Tub ua txoj hauj lwm cawm neeg, mas nws mloog lus (Obedience), muaj lub siab ntseeg (Faith), tso siab (Hope), thiab lub siab nyiam kub lug cuag hluav taws (Charity); kom tau coj cov ntsuj plig los txais txoj sia nyob mus li dua. Vim li no niam Mab Liab thiaj yog peb leej niam nyob hauv sab txiaj ntsim.
Vim niam Mab Liab yog peb niam txij puag thaum nws zoo siab hlo txais ua tus Cawm Seej leej niam mus txog hnub nws txhos caug nyob hauv qab Ntoo Cuam, thiab txog ntua hnub cov neeg Ntuj xaiv txhua leej tau txais txoj sia nyob mus li. Niam Mab Liab mus lawm saum ntuj lawm, tsis kav nws tseem tsis hle lub luag hauj lwm ua sawv daws niam, nws tseem niaj hnub thov Ntuj lub txiaj ntsim pab cawm rau peb sawv daws mus li. Yog li mas tas lub Koom Txoos thiaj li saib niam Mab Luab yog tus cev lus (Advocate), tus pab (Helper), tus muaj txiaj ntsim (Benefactress), thiab tus nyob nruab nrab (Mediatrix).
Txawm li ntawd, los niam Mab Liab yuav hloov tsis tau Yes Xus chaw cev lus rau Leej Txiv Tswv Ntuj, tab sis niam Mab Liab yog tus pab kom peb cov lus thov muaj zog dua tuaj xwb. Txhua tsav yam Tswv Ntuj tsim los tsis muaj tsav twg yuav loj dua Leej Lo Lus thiab tus Cawm Seej.
– Kev hwm niam Mab Liab.
Thaum niam Mab Liab hnov Es Lis Xas Npes cov lus cav txog nws tas, nws hais tias “Vim li ntawd, txij no mus txhua tiam neeg yuav hais tias kuv txoj hmoov zoo” (LK 1: 48). Lub Koom Txoos thiaj li hwm niam Mab Liab nyob hauv cov ntseeg cov hauj lwm. Es Lis Xas Npes cav txog niam Mab Liab tias yog ‘Huab Tais Leej Niam’ thiab cov ntseeg thaum lawv raug xwv txheej los lawv vam txog dab tsi mas lawv khiav los nkaum hauv niam Mab Liab. Cov ntseeg cov hauj lwm hwm niam Mab Liab no yog ib yam tshwj xeeb tab sis muaj lub ntsiab txawv kev hawm Tswv Ntuj. Kev hwm niam Mab Liab pab kom cov ntseeg paub hawm Tswv Ntuj; yam li thaum cov ntseeg hais txoj saw Mab Liab, mas yog lawv tab tom twm Ntawv Moo Zoo.
– Niam Mab Liab yog daim duab qhia txog lub Koom Txoos qhov kawg.
Thaum peb ntsia niam Mab Liab, peb yuav pom lub Koom Txoos lub hauv ntsis tias yuav nyob zoo li cas pem Ntuj Ceeb Tsheej. Nyob ped, niam Mab Liab yuav sawv tos tsoom Leej Ntshiab los sib koom Tswv Ntuj lub txiaj ntsim, kom Peb Leeg Huab Tais Ntshiab lub koob meej nto moo mus ib txhis.
Nyob rau lub ntuj fab lwm tiam, niam Mab Liab yog lub hauv paus chiv lub Koom Txoos kev zoo txhij li cas; nyob lub ntuj tiam no, niam Mab Liab kuj ua lub hnub qub ci kom Tswv Ntuj haiv neeg tab tom hla lub ntiaj teb muaj chaw tso siab thiab nplij siab mus txog hnub Huab Tais rov los.
Nqe 10. Kuv ntseeg txog kev daws txhaum (CCC 976-988)
Leej Pleev sawv hauv cov tub tuag rov los, nws pub Leej Ntuj Plig Ntshiab rau cov Hauv Paus Xa Lus, nws pub lub hwj chim daws txhaum rau lawv. Yes Xus hais tias “Nej txais Leej Ntuj Plig Ntshiab. Nej daws txhaum rau leej twg, mas nws cov txhaum yuav daws. Nej tsis daws leej twg cov txhaum, mas nws cov txhaum yuav nyob” (Z 20: 22-23).
Qib 1. Lub Cim Ntxuav pab daws peb tej txim txhaum
Yes Xus muab kev daws txhaum khi rau lub siab ntseeg thiab lub Cim Ntxuav. Ua ntej ntawm lub caij Yes Xus ncaim ntawm nws cov thwj tim rov mus pem Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej, mas Yes Xus tau hais rau nws cov thwj tim zoo li no tias “Nej mus thoob qab ntuj khwb. Nej tshaj lub Moo Zoo rau txhua leej txhua tus. Tus twg ntseeg thiab txais lub Cim Ntxuav mas nws yuav txais kev cawm” (MK 16: 15-16). Li ntawd, Cim Ntxuav thiaj li yog thawj lub Cim Ntshiab thiab tseem ceeb tshaj plaws uas yuav pab tau tib neeg kom daws tau nws cov txhaum, vim tias Cim Ntxuav coj peb mus koom ua ib tug nrog Leej Pleev tus muab nws txoj sia los ua nqe txhiv peb hauv peb cov txhaum, thiab Leej Pleev sawv rov los kom peb ncaj tuaj (LM 4: 25), ces peb tau coj ib lub neej tshiab (LM 6: 4).
Thaum peb lees ntseeg thiab txais lub Cim Ntxuav, Tswv Ntuj ntxuav peb cov txhaum tas huv tib si; tsis hais lub keeb txhaum, los tej yam kev phem kev tsis zoo peb tab meeg ua los txhob txwm tsis ua, tab txawm peb lub txim txhaum los Tswv Ntuj kuj muab so tas huv si. Txawm li ntawd, Cim Ntxuav lub txiaj ntsim kuj pab tsis tau peb kom hla dhau peb lub cev kev tsis muaj zog. Niaj hnub peb thiaj yuav tsum tawm tsam lub siab ntshaw ntxias peb kom rov mus ua txhaum tsis tseg.
Li ntawd, lub Koom Txoos cheem tsum yuav tsum muaj tej lub Cim pab daws txhaum rau tus tau txais lub Cim Ntxuav lawm. Yes Xus thiaj li muab Ntuj lub Ceeb Tsheej cov yawm sij rau lub Koom Txoos, kom xwv lub Koom Txoos muaj cai daws txhaum rau tus tu siab rau nws cov txhaum.
Tus txais lub Cim Ntxuav, yog nws xav rov nrog Tswv Ntuj thiab lub Koom Txoos sib haum xeeb, nws yuav vam txog lub Cim Daws Txhaum.
Qib 2. Ntuj lub Ceeb Tsheej cov yawm sij
Yes Xus Pleev sawv rov los, nws xa cov Hauv Paus Xa Mus mus tshaj txoj kev tig los hloov siab ntxub kev txhaum kom Ntuj zam txhaum rau ib tsoom haiv neeg nyob hauv Leej Pleev lub npe (LK 24: 47). Cov Hauv Paus Xa Lus thiab cov sawv lawv chaw thiaj muaj txoj kab xwm sau sawv daws los sib haum xeeb (2KLN 5: 18). Lawv tshaj tias Leej Pleev tau txais lub hwj chim zam txhaum rau ntiaj teb neeg, nws pub lub hwj chim no rau peb nyob hauv lub Cim Ntxuav thiab nws muab Ntuj lub Ceeb Tsheej cov yawm sij rau peb, kom xwv peb coj sawv daws rov mus sib haum xeeb nrog Tswv Ntuj thiab nrog lub Koom Txoos.
Leej Ntshiab Aus Nkus Tis Nus hais tias “Lub Koom Txoos txais Ntuj lub Ceeb Tsheej cov yawm sij kom xwv lub Koom Txoos vam txog Leej Pleev cov Ntshav thiab Leej Ntuj Plig Ntshiab txoj hauj lwm los daws txhaum rau sawv daws. Nyob hauv lub Koom Txoos, tus ntsuj plig tuag nyob hauv kev txhaum rov sawv los koom Leej Pleev txoj sia.”
Yes Xus xav kom nws lub Koom TXoos lub qhov rooj kev daws txhaum (the gates of forgiveness) qhib lug tos txais tus hloov siab tshiab, mas Yes Xus thiaj tuag nyob saum Ntoo Cuam.
Li ntawd, Leej Ntshiab As Nplos Xyus thiaj li hais tias “Huab Tais Yes Xus tau pub ib lub hwj huam loj kawg nkaus rau nws cov thwj tim. Li ntawd, txhua txhia hnub no cov Leej Choj uas tau txais lub Cim Tiag Tes mas lawv yog ib cov me neeg zoo cuag li luag tej ob cag. Txawm li cas los, Huab Tais Yes Xus pub kom lawv ua tau tej yam loj loj, zoo ib yam nkaus li tej yam uas lub caij puag thaud Huab Tais tau ua los lawm.”
Leej Ntshiab Zam Ncauj Kub kuj hais zoo li no tias “Tswv Ntuj tau pub lub hwj chim rau cov Leej Choj, yog lub hwj chim nws tsis tau pub rau ib tug Tshiab los Tuam Tshiab li. Txhua yam cov Leej Choj ua nyob hauv ntiaj teb, Tswv Ntuj yuav ua nyob saum ntuj.”
Leej Ntshiab Aus Nkus Tis Nus hais tias “Yog nyob hauv lub Koom Txoos tsis muaj kev daws txhaum, mas kev tso siab kuj yuav tsis muaj thiab. Yog nyob hauv lub Koom Txoos tsis muaj kev daws txhaum, mas sawv daws yuav tso siab tsis tau tias muaj lub neej fab lwm tiam thiab muaj kev cawm mus ib txhis. Yog li mas peb ua Tswv Ntuj tsaug vim tias Tswv Ntuj tau pub lub paj tshab no rau lub Koom Txoos.”
Nqe 11. Kuv ntseeg txog leej neeg lub cev kev sawv rov los (CCC 989-1019)
Peb ntseeg thiab tso siab tau tias Leej Pleev tuag thiab sawv rov los, nws muaj txoj sia nyob mus li zoo li cas; mas cov neeg ncaj tau tso lub ntiaj teb no tseg, yuav txais txoj sia nyob mus li nrog Leej Pleev tus tsa lawv sawv rov los nyob hauv lub caij kawg zoo li ntawd (Z 6: 39-40). Peb leej tib neeg kev sawv rov los, thiab Leej Pleev kev sawv rov los, yog Peb Leeg Huab Tais Ntshiab txoj hauj lwm.
Paj Lug hais tias “Yog tus tau tsa Yes Xus tuag sawv rov los, nws lub tswv yim nyob txawm hauv nej, mas nws yuav pub txoj sia rau nej lub cev tuag, vim Leej Ntuj Plig nyob txawm hauv nej” (LM 8: 11).
Lo lus ‘cev nqaij’ (flesh) yog hais txog ‘neeg lub cev muag mos thiab txawj tuag’. Lo lus ‘leej neeg lub cev kev sawv rov los’ txhais tau hais tias ‘tus ntsuj plig tsis txawj tuag (the immortal soul) yuav muaj txoj sia tom qab tuag lawm’. Paj Lug hais tias “Yog tus tau tsa Yes Xus tuag sawv rov los, nws lub tswv yim nyob txawm hauv nej, mas nws yuav pub txoj sia rau nej lub cev tuag, vim Leej Ntuj Plig nyob txawm hauv nej” (LM 8: 1).
Puag thaum lub hauv paus los, cov ntseeg txog Yes Xus puav leej ntseeg tias muaj ib hnub lawv lub cev yuav sawv rov los. Paj Lug ntuas cov ntseeg nyob Kos Lis Nthos tias “Yog peb tshaj tias Leej Pleev sawv hauv cov tuag rov los lawm, vim li cas, nyem no, muaj tej tus hauv nej hais tias tsis muaj kev sawv hauv cov tuag los? Yog cov tuag tsis muaj kev sawv rov los, mas Leej Pleev kuj tsis tau sawv rov los thiab. Yog Leej Pleev tsis tau sawv rov los, mas peb nkim zog dag tshaj Ntuj lus, peb txoj kev ntseeg yog ib txoj kev cuav. Tab sis tsis yog zoo li ntawd. Leej Pleev sawv hauv cov tuag rov los lawm tiag. Nyob hauv ib tsoom neeg uas mus tsaug zog lawm, mas Leej Pleev yog thawj tug uas tau sawv rov los” (1KLN 15: 12-14, 20).
Qib 1. Leej Pleev kev sawv rov los thiab peb kev sawv rov los
Tswv Ntuj maj mam qhia rau Tswv Ntuj haiv neeg kom paub tias muaj ib hnub lawv yuav sawv rov los. Thaum tus vaj As Nthias Kus ntes 7 leej kwv tij nrog lawv niam mus tsim txom, thiab muab lawv tua. Tus tub hlob tuag tas, tus tub ob hais tias “Koj tsis pub peb ua neej nyob. Tab sis tus vaj kav lub ntiaj teb yuav tsa peb sawv rov los kom peb tau ib lub neej tsis txawj kawg. Rau qhov peb tuag vim nws Txoj Cai” (2MKN 7: 9). Thaum tus plaub yuav tuag, nws hais tias “Kuv yeem tuag nyob hauv neeg txhais tes. Kuv tso siab tias Tswv Ntuj yuav tsa kuv ciaj rov los” (2MKN 7: 14).
Nyob hauv lub caij Yes Xus tseem muaj txoj sia nyob, cov Xas Dus Kais uas yog cov hais tias neeg tuag yuav tsis sawv rov los, lawv tuaj cuag Yes Xus. Lawv nug nws tias “Xib Hwb, Mais Xes qhia peb tias yog ib tug uas nws tus tij tuag, tseg nws poj niam tsis tau muaj me nyuam, mas tus kwv yuav qaws tus niam tij ntawd kom xwv tsa tau nws tus tij lub keeb sawv. Muaj xya leej kwv tij. Tus hlob yuav poj niam, nws cia li tuag, tsis tau muaj tub ki. Tus kwv qaws tus niam tij ntawd. Tus kwv kuj tuag, tsis tau muaj tub ki. Tus peb kuj ua li ntawd thiab. Tas xya leej kwv tij puav leej tuag tis tau muaj tub ki. Qhov kawg tus poj niam kuj tuag thiab. Thaum txog lub caij sawv rov los, lawv yuav sawv rov los thiab. Nyob hauv cov kwv tij, tus poj niam ntawd yuav ua leej twg poj niam? Vim xya leej ntawd puav leej tau yuav nws ua poj niam.”
Yes Xus hais rau cov Xas Dws Kais tias “Nej txhob yuam kev xws li nej tsis paub cov Ntawv thiab tsis paub Tswv Ntuj lub hwj huam, vim thaum lawv sawv hauv cov tub tuag rov los mas lawv tsis yuav poj niam. Lawv tsis yuav txiv lawm. Sawv daws zoo li Ntuj cov Tshiab. Ntawm cov tuag sawv rov los, nej tsis tau nyeem nyob huav Mais Xes Phau Ntawv hais txog tsob pos, uas Tswv Ntuj hais rau Mais Xes tias ‘Kuv yog Has Nplas Has tus Tswv Ntuj, His Xas Has tus Tswv Ntuj, Yas Kos tus Tswv Ntuj.’ Tswv Ntuj tsis yog cov neeg tuag tus Tswv Ntuj. Nws yog cov neeg ciaj tus Tswv Ntuj. Nej yuam kev loj kawg” (MK 12: 18-27). Txhais tias kev ntseeg txog leej neeg lub cev kev sawv rov los, yog ib nqe ntseeg nyob hauv kev ntseeg txog Tswv Ntuj uas yog cov neeg ciaj tus Tswv Ntuj.
Yes Xus zeem tseeb tias “Kuv yog kev sawv rov los thiab yog txoj sia” (Z 11: 25). Yes Xus hais tias tus ntseeg txog nws thiab noj nws lub cev, mas thaum txog hnub kawg lawv yuav sawv rov los li no“Kuv hais qhov muaj tseeb tiag rau nej; tus twg mloog kuv lo lus thiab ntseeg txog tus xa kuv tuaj, nws tau txoj sia nyob mus li, nws tsis raug txiav txim, nws hla txoj kev tuag mus rau hauv txoj sia. Kuv hais qhov muaj tseeb tiag rau nej tias lub zim txwv los txog lawm; yog nyem no ntag! Txog lub caij cov tuag yuav hnov Tswv Ntuj Leej Tub lub suab. Cov uas yuav hnov, yuav muaj txoj sia nyob. Leej twg pom Leej Tub thiab ntseeg txog Leej Tub, mas nws muaj txoj sia nyob mus li, thiab hnub kawg, kuv yuav tsa nws sawv rov los. Hos tus noj kuv lub cev nqaij thiab haus kuv cov ntshav, nws muaj txoj sia nyob mus li. Hnub kawg, kuv yuav tsa nws sawv rov qab los” (Z 5: 24-25, 6: 40, 54).
Thaum pab Kaum Ib xaiv ib tug los nrog lawv ua Hauv Paus Xa Lus, lawv hais tias tus ntawd yuav tsum yog tus uas tau nrog lawv txij hnub Zam Ntxuav Plig ua kab ke ntxuav los txog hnub uas Yes Xus nce mus saum ntuj, kom nws ua tim khawv txog Yes Xus kev sawv rov los (HL 1: 22). Li ntawd, tus ua tim khawv txog Leej Pleev, nws yuav ua tim khawv txog kev sawv rov los. Lawv tau pom Yes Xus sawv rov los, tau nrog Yes Xus noj thiab haus, ces thaum lawv tshaj txog kev sawv rov los, sawv daws thiaj ntseeg thiab tso siab tias muaj ib hnub lawv kuj yuav sawv rov los li Yes Xus thiab.
Txawm li ntawd, tsis kav muaj coob leej tsis to taub, ces lawv tawm tsam, lawv tsis ntseeg tias neeg lub cev tuag yuav rov sawv los muaj txoj sia tau.
‘Kev sawv rov los’ (Rising) yog dab tsi? Thaum peb tuag mas yog peb tus ntsuj plig (the soul) tawm ntawm peb lub cev (the body) mus. Thaum ntawd, lub cev yuav lwj mus ua av, hos tus ntsuj plig mus cuag Tswv Ntuj kom txog hnub rov tau los nyob hauv lub cev dua. Tswv Ntuj tus muaj hwj huam yuav pub txoj sia tsis txawj lwj rau tus ntsuj plig, thiab yuav rov tso tus ntsuj plig los npuab lub cev vim Yes Xus kev sawv rov los.
Leej twg thiaj yuav sawv rov los? Yes Xus hais tias “Cov tau ua zoo yuav sawv rov los txais txoj sia, hos cov tau ua phem yuav sawv rov los raug txim” (Z 5: 29).
Sawv rov los zoo li cas? Thaum Yes Xus sawv rov los, nws muaj lub cev nqaij, tab sis Yes Xus tsis nyob ntiaj teb no ntxiv. Li ntawd, thaum peb sawv rov los, mas peb yuav nrog peb lub cev sawv rov los. Lub cev sawv rov los yuav yog lub cev muaj hwj huam (FLP 3: 21), yog lub cev ntsuj plig (1KLN 15: 44).
Paj Lug hais tias “Ib txhia nug tias ‘Cov neeg tuag yuav sawv rov los zoo li cas? Lawv yuav muaj ib lub cev zoo li cas thaum lawv sawv los?’ Ruam ua luaj! Yam koj tseb, yog nws tsis tuag, mas nws tsis rov muaj txoj sia. Yam koj tseb, tsis tau yog lub cev yav tom ntej. Koj tsuas tseb ib lub noob, zoo li lub noob nplej los lwm yam noob. Thaum cov tuag yuav sawv rov los kuj yuav yog zoo li ntawd; leej tib neeg tseb ib lub cev nqaij txawj lwj, tab sis ib lub cev tsis txawj lwj yuav sawv rov los. Thaum lub hom yuav nrov zaum kawg, vim tias lub hom yeej yuav nrov tiag, mas ib sij huam ntev li ib ntsais muag, ces cov neeg tuag yuav sawv rov los, tsis txawj lwj. Hos peb cov uas tseem ciaj, mas peb yuav hloov tas. Vim lub cev txawj lwj no yuav plhis mus ua lub cev tsis txawj lwj; lub cev txawj tuag no yuav plhis mus ua lub cev tsis txawj tuag” (1KLN 15: 33-37, 42, 52-53).
Cov ntseeg txog Yes Xus, lawv koom nrog Yes Xus tuag thiab nrog Yes Xus sawv rov los vim Leej Ntuj Plig Ntshiab. Paj Lug hais tias “Hnub nej txais lub Cim Ntxuav, nej nrog Leej Pleev nqes hauv nws lub ntxa, thiab nrog nws sawv rov qab los, vim nej ntseeg txog Tswv Ntuj lub zog tsa Leej Pleev sawv hauv cov tub tuag rov los. Nej pom xeeb nrog Leej Pleev sawv rov los lawm, mas nej nrhiav tej yam nyob txheej saud, vim txheej saud yog Leej Pleev qhov chaw nyob, nws zaum ntawm Tswv Ntuj phab xis” (KLX 2: 12, 3: 1).
Cov txais lub Cim Ntxuav, lawv tau koom Leej Pleev txoj sia nyob saum Ntuj lub Ceeb Tsheej lawm, tab sis txoj sia no tseem nrog Leej Pleev tsiv nraim hauv Tswv Ntuj (KLX 3: 3). Tswv Ntuj tsa peb nrog Leej Pleev sawv rov los, nws tso peb zaum saum cov txheej ntuj, nyob hauv Yes Xus Pleev (EFX 2: 6). Peb tau txais Cim Yug yug peb txoj sia, peb tau koom txais Leej Pleev lub Cev, ces thaum peb sawv rov los, peb kuj yuav nrog Leej Pleev tawm los muaj hwj chim (KLX 3: 4).
Vim tias peb lub cev thiab peb tus ntsuj plig nyob hauv Leej Pleev, mas thaum peb tseem nyob rau lub caij tos no, peb thiaj li yuav tsum hwm peb lub cev thiab hwm luag lub cev; tshwj xeeb rau cov tab tom nyiaj kev txom nyem.
Paj Lug hais zoo li no tias “Lub cev tsis yog cia ua dev ua npua. Lub cev yog tshwj tseg rau Huab Tais, thiab Huab Tais kuj tshwj zias nws tseg rau lub cev. Tswv Ntuj uas nws tau tsa Huab Tais sawv rov los, nws lub hwj huam kuj yuav tsa peb sawv rov los thiab. Nej tsis paub tias nej lub cev yog Leej Pleev cov tes taw lod? Kuv puas yuav muab Leej Pleev cov tes taw los ua niam ntiav tes taw? Yeej tsis ua ib zaug li! Nej tsis paub tias nej lub cev yog Leej Ntuj Plig Ntshiab lub tsev nyob lod? Nws nyob hauv nej; nej txais nws ntawm Tswv Ntuj los. Tab sis nej tsis paub tias nej tsis yog nej tug. Vim muaj tus tau muas nej tiag! Li ntawd mas nej kav tsij ua kom Tswv Ntuj muaj koob meej nyob hauv nej lub cev mog!” (1KLN 6: 13-15, 19-20).
Qib 2. Tuag nyob hauv Yes Xus Pleev
Peb tsum nrog Leej Pleev tuag, mas peb thiaj li nrog Leej Pleev sawv rov los. Peb tsum zoo siab tso lub cev no tseg, kom peb tau mus nyob ze Huab Tais (2KLN 5: 8). Lo lus ‘tso lub cev’ los ‘sawv kev mus’ (departure) yog hais txog ‘kev tuag’ (death) uas yog tus ntsuj plig ncaim ntawm lub cev mus. Peb tus ntsuj plig yuav los npuab lub cev ib zaug thaum txog hnub cov neeg tuag sawv rov los.
Neeg lub cev kev tuag yog ib yam mus raws kab raws kis (natural); tab sis raws li txoj kev ntseeg, kev tuag yog ‘tus nqi uas tawm ntawm kev txhaum los’ (LM 6: 23). Tus tuag nyob hauv Leej Pleev lub txiaj ntsim, yog nws tau koom nrog Leej Pleev tuag kom tau nrog Leej Pleev sawv rov los (LM 6: 3-9, FLP 3: 10-11).
Kev tuag yog lub qhov xaus txoj sia nyob hauv lub ntiaj teb no. Tus twj ntsuas peb txoj sia yog lub caij nyoog, lub sij hawm dhau mus li cas mas peb lub cev thiab hnub nyoog yuav dhau mus li ntawd. Li ntawd, thaum peb tuag thiaj li yog lub sij hawm xaus ntawm peb txoj sia. Yog li thaum peb ras tau tias muaj ib hnub peb tsum tuag, thiaj li pab tau rau peb kom nco ntsoov tias muaj ib lub sij hawm tsis ntev cia rau peb ua lub neej no kom muaj txiaj ntsim muaj qab hau.
Kos Es Les hais tias “Thaum koj hluas, koj yuav nco txog tus tsim koj. Thaum av luaj tseem tsis tau rov mus ua av, thaum txoj pa tseem tsis tau rov mus cuag tus Tswv Ntuj uas pub txoj pa, mas koj xub nco txog tus tsim koj mog!” (KEL 12: 1, 7).
‘Kev tuag txhawv hauv kev txhaum tuaj’ (Death is a consequence of sin). Rooj Ncauj Lus Ris Dees Tis Nus qhia tias vim tib neeg ua txhaum, kev tuag thiaj li poob los raug lub qab ntuj. Ntawv Thoob Tsib hais tias “Tswv Ntuj tsim neeg tsis txawj tuag tsis txawj lwj. Vim dab phem khib, mas txoj kev tuag thiaj txeem los nyob hauv lub sim ceeb” (ThT 2: 23-24). Neeg lub cev kev tuag (Bodily death) thiaj yog ‘tus yeeb ncuab kawg’ uas Tswv Ntuj yuav rhuav (1KLN 15: 26).
Kev tuag raug Leej Pleev muab hloov. Yes Xus yog Tswv Ntuj Leej Tub, nws txais neeg lub cev, nws yeem tuag. Thaum Yes Xus paub tias txog nws lub caij tuag, nws ntxhov siab (MK 14: 33-34); tsis kav Yes Xus zoo siab ua xis Leej Txiv siab. Yes Xus kev mloog Leej Txiv lus no, hloov kev tuag ua txoj hmoov zoo (blessing). Paj Lug thiaj li hais tias “Vim ib tug neeg kev mloog lus, ces tas zeej tsoom yuav tau nce mus ua neeg ncaj. Kev txhaum tau ua vaj kav neeg nyob hauv txoj kev tuag; lub txiaj ntsim kuj yuav ua vaj kav neeg nyob hauv txoj kev ncaj, kom tau txoj sia mus li nyob hauv peb tus Huab Tais Yes Xus Pleev” (LM 5: 19, 21).
Cov neeg ntseeg hais txog kev tuag li cas?
Paj Lug hais tias “Kuv saib Leej Pleev yog kuv txoj sia. Kuv saib txoj kev tuag yog ib yam paj tshab” (FLP 1: 21). Thiab hais ntxiv tias “Lo lus no, yog ib lo lus tseeb; yog peb nrog Leej Pleev tuag, mas peb yuav nrog nws muaj txoj sia” (2TMT 2: 11). Cov lus no hais tau tias cov tau txais lub Cim Ntxuav lawm, lawv tsis saib kev tuag yog yam txaus ntshai ntxiv, lawv saib kev tuag yog ‘kev koom nrog Yes Xus txoj kev txhiv.’
Leej Ntshiab Is Nyas Xyus nyob As Nthias Kias tshaj tias “Ntawm kuv, kev tuag kom tau mus nyob nrog Yes Xus muaj nqis dua ua vaj tswj lub ntiaj teb. Kuv nrhiav tus Huab Tais yeem tuag kom tau cawm peb, kuv vam txog tus Huab Tais sawv rov los vim nws nco txog peb. Kuv tab tom yuav mus cuag nws, nej cia kuv mus txais Tswv Ntuj kev pom kev lug thiab ci ntsa iab mog. Thaum kuv yuav muaj Tswv Ntuj kev pom kev lug thiab kev ci ntsa iab mas kuv thiaj li yuav ua tus tsheej neeg.”
Kev tuag, yog Tswv Ntuj hu peb mus cuag Tswv Ntuj. Li ntawd, cov ntseeg thiaj xav zoo li Paj Lug tias “Kuv xav mus nrog Leej Pleev nyob, qhov ntawd yog qhov kuv nyiam dua” (FLP 1: 23) thiab lawv muab lawv txoj kev tuag hloov ua cov hauj lwm zeem tseeb txog lawv kev mloog lus thiab kev nyiam Leej Txiv Tswv Ntuj xws li Yes Xus Pleev lo lus hais thaum nws txoj sia yuav tu tias “Txiv, kuv tso kuv txoj sia rau hauv koj txhais tes” (LK 23: 46).
Paj Lug hais tias “Kwv tij sawv daws, peb tsis xav kom nej tsis paub dab tsi txog cov neeg uas pw tsaug zog mus li. Thaum nej muaj ib tug neeg tuag, nej yuav tsis txhob tu siab xws li cov neeg uas tsis muaj kev tso siab. Vim peb ntseeg tias Yes Xus tuag thiab sawv rov los; peb kuj tso siab tias cov neeg mus pw tsaug zog nyob hauv Yes Xus, mas Tswv Ntuj yuav coj lawv mus nrog nws nyob. Huab Tais qhia ib lo lus rau peb, peb xav hais lo lus ntawd rau nej paub” (1TXL 4: 13-14).
Li ntawd, nyob hauv lub Koom Txoos cov kab ke thiaj muaj lo lus hais li no tias “Huab Tais, nyob hauv cov ntseeg txog koj, lawv txoj sia tsis ploj mus twg; tab sis yog koj pub txoj sia tshiab rau lawv. Thaum lawv lub cev lwj mus ua av, lawv yuav tau so mus li nyob saum koj lub Ceeb Tsheej.”
Kev tuag yog tas lub caij tib neeg tawm rooj nyob hauv lub ntiaj teb no (earthly pilgrimage), yog tas lub caij Tswv Ntuj pub txiaj ntsim thiab kev khuv leej rau tib neeg kom tau ua lub neej mus raws li Tswv Ntuj lub siab nyiam thiab tsim koob hmoov. Tswv Ntuj tsim tib neeg los kom tuag ib zaug xwb (HN 9: 27), tsis yuav rov los yug dua tshiab nyob hauv ntiaj teb no ntxiv.
Lub Koom Txoos txhib peb npaj kom txhij tos kev tuag; yam li thaum peb hais zaj ‘koj nyob kaj lug Mab Liab’ peb yuav hais tias “Leej Ntshiab Mab Liab, Tswv Ntuj leej niam, koj thov Ntuj hlub peb cov neeg txhaum nyem no mus txog thaum peb lub caij dua.” Lub Koom Txoos tseem txhib peb kom muab tus kheej cev rau Leej Ntshiab Yos Xes tus Leej Ntshiab pov hwm tib neeg kom mus tsaug zog nyob hauv Tswv Ntuj lub txiaj ntsim.
Leej Ntshiab Fas Ntshis Kus nyob As Xis Xis hais tias “Kuv tus Huab Tais! Peb cav lus zoo txog koj lub npe ntshiab, yog vim txoj kev tuag. Tsim nyog peb yuav saib txoj kev tuag ua peb ib tug muam. Txhua tus tib neeg yeej muaj ib hnub uas nws yuav tau saj txoj kev tuag.”
Nqe 12. Kuv ntseeg txog txoj sia nyob mus li (CCC 1020-1060)
Tus neeg ntseeg twg muab nws txoj kev tuag los koom nrog Yes Xus kev tuag, mas tus ntawd yuav xam pom tias txoj kev tuag yog zoo li lub qhov rooj chaws mus nrhiav Yes Xus thiab chaws mus txais txoj sia nyob mus li. Thaum ib tug neeg ntseeg yuav tuag, lub Koom Txoos yuav pub lub Cim Daws Txhaum thiab lub Cim Pleev rau nws. Tsis tas li ntawd, lub Koom Txoos tseem muab Yes Xus lub Cev rau nws txais kom tau ua txhiam xws yug nws tus ntsuj plig kom muaj zog mus txog Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej. Thaum ntawd, lub Koom Txoos yuav hais rau nws tias:
“Nyem no od, txog lub caij koj yuav sawv kev mus, ces peb sib koom thov Huab Tswv Ntuj pab koj. Leej Txiv Tswv Ntuj, tus Tswv Ntuj muaj hwj huam loj tas nrho, nws yog tus tsim koj los; peb mam li hu txog nws lub npe los txhawb nqa koj los mas. Huab Tais Yes Xus Pleev, nws yog Tswv Ntuj muaj txoj sia nws Leej Tub, nws tau tuaj yeem ris kev txom nyem los mus cawm koj ntawm qhov phem; peb mam li hu txog nws lub npe los roos koj thiab pov hwm koj los mas. Leej Ntuj Plig Ntshiab kuj tau nyob txawm hauv koj tej nplooj siab nplooj ntsws, tas koj sim neej, peb mam li vam txog nws los ntxoov ntxoo koj thiab.
Hnub no thiaj yog lub caij koj yuav sawv kev mus tom qhov chaw koj yuav tau nyob thaj yeeb nyab xeeb. Koj mam li yuav tsa koj vaj koj tsev nyob pem Tswv Ntuj lub Nras Lom Zem. Koj yuav tau nrog tus Nkauj Tsim Txiaj Mab Liab, Tswv Ntuj leej niam nyob nraim. Leej Ntshiab Yos Xes thiab tas tsoom Leej Ntshiab kuj yuav tau nrog koj nyob, ua ib vaj ib tsev ntag.
Koj cia li mus cuag tus Tseem Tswv Ntuj uas yog tus tsim koj los. Thaum txog lub caij koj tus ntsuj tus plig yuav tawm ntawm koj lub cev mus, mas peb ntseeg ruaj nreb khov kho tias tus Nkauj Tsim Txiaj Mab Liab, Ntuj cov Tshiab thiab tas tsoom Leej Ntshiab mam li yuav tos txais koj los nrog lawv nyob ntag. Qhov kawg, koj yuav tau pom Huab Tais Yes Xus xyeem ntawm qhov muag. Thov kom koj ua siab loj siab tawv qhawv os mog.”
Qib 1. Kev txiav txim ib tug dhau ib tug
Txoj kev tuag yog lub qhov rooj kaw lub sij hawm Tswv Ntuj tshwj cia rau tib neeg txais Tswv Ntuj lub txiaj ntsim nyob hauv Yes Xus. Paj Lug hais zoo li no “Tswv Ntuj yog tus cawm peb. Nws lo lus ntshiab hu peb, tsis yog vim peb cov dej num. Nws hu peb vim nws pom zoo hu, thiab vim nws xav pub txiaj ntsim. Tswv Ntuj twb pub nws cov txiaj ntsim rau peb txij puag hnub txheej tshoj thaum ub nyob hauv Yes Xus Pleev. Nyiam no, lub txiaj ntsim ntawd tawm tuaj rau pom xyeem nyob hauv Yes Xus Pleev, tus cawm peb. Yes Xus rhuav kev tuag, thiab nws lub Moo Zoo ua kom txoj sia tsis txawj tuag ci tuaj” (2TMT 1: 9-10). Ntawv Cog Lus Tshiab hais tias hnub Leej Pleev rov tuaj, yog hnub txiav txim. Tab sis Ntawv Cog Lus Tshiab tseem hais ntau zaus tias thaum tib neeg tuag lawm, Tswv Ntuj yuav pauj rau tib neeg raws li tib neeg cov hauj lwm thiab tib neeg lub siab ntseeg. Yam li zaj paj lug tus nplua nuj thiab Las Ntxas Los hais tias “Muaj ib hnub, tus pluag tuag, cov Tshiab tuaj nqa nws mus rau hauv Has Nplas Has xub ntiag. Tus nplua nuj kuj tuag thiab, nws nyob hauv ntuj txias teb tsaus” (LK 16: 22, 23). Thaum Yes Xus nyob saum Ntoo Cuam nws hais rau tus tub sab tu siab rau nws cov txhaum tias “Kuv hais tseeb rau koj, hnub no koj yuav nrog kuv nyob hauv lub Nras Lom Zem” (LK 23: 43). Paj Lug ntuas cov ntseeg nyob Kos Lis Nthos tias “Peb lub siab ntseeg coj peb mus kev, tsis yog peb ob lub qhov muag pom kev coj peb. Peb lub siab thiaj ruaj nreb, peb zoo siab tso lub cev no tseg, kom peb tau mus nyob ze Huab Tais” (2KLN 5: 8). Nyob hauv tsab ntawv Hes Nplaws sau tias “Leej tib neeg tsuas tuag ib zaug xwb, dhau qhov tuag lawm, yog lub caij txiav txim” (HN 9: 27). Yes Xus hais tias “Yog ib tug neeg txeeb tau tas lub ntiaj teb huv tib si los ua nws tug, tab sis yog nws txoj sia ploj lawm. mas nws tau dab tsi” (MT 16: 26).
Li ntawd, thaum tuag lawm, nyias tus ntsuj plig thiaj li txais koob haum raws li nyias lub neej raws Yes Xus; ib txhia mus txais txoj hmoov zoo pem Ntuj Ceeb Tsheej (the blessedness of heaven), ib txhia mus nyob txim mus li (damnation). Cov mus pem Ntu Ceeb Tsheej, tej tus yuav xub mus them txim tso (purification), tej tus cia li ncaj qha mus pem Ntuj Ceeb Tsheej tam sim ntawd.
Qib 2. Ntuj Ceeb Tsheej
Tus tuag nyob hauv Tswv Ntuj lub txiaj ntsim (God’s grace), thiab nws haum xeeb nrog Tswv Ntuj (friendship), thiab nws them txim tas lawm (perfectly purified) mas nws tau txoj sia nyob hauv Huab Tais Yes Xus Pleev mus li; nws yuav zoo li Tswv Ntuj vim tias Tswv Ntuj zoo li cas mas nws yuav zoo li ntawd (1Z 3: 2) thiab nws yuav pom xyeem Tswv Ntuj ntawm nws qhov muag (1KLN 13: 12).
Tus tau txoj sia nyob hauv Yes Xus Pleev, yog nws tau koom nyob hauv Peb Leeg Huab Tais Ntshiab, nws kuj tau koom txoj sia nrog niam Mab Liab, Ntuj cov Tshiab, thiab tsoom Leej Ntshiab. Qhov sawv daws sib koom tib txog sia nyob hauv Peb Leeg Huab Tais Ntshiab no peb hu ua ‘Ntuj Ceeb Tsheej’.
Li ntawd, muaj txoj sia nyob pem Ntuj Ceeb Tsheej thiaj li yog ‘nyob nrog Leej Pleev’ raws nkaus li Yes Xus tau hais tseg tias “Thaum kuv mus npaj tau ib qho chaw rau nej lawm, kuv yuav rov los coj nej mus nyob ze kuv, kom xwv kuv nyob qhov twg, nej nrog kuv nyob qhov ntawd” (Z 14: 3).
Leej Ntshiab As Nplos Xyus hais tias “Kev muaj txoj sia yog tau nyob nrog Leej Pleev. Vim tias Leej Pleev nyob qhov twg, lub Ceeb Tsheej nyob qhov ntawd.”
Yes Xus tuag thiab sawv rov los, mas nws thiaj ‘qhib’ Ntuj Ceeb Tsheej rau peb. Yes Xus rub cov ntseeg txog nws thiab tseem pheej xeeb rau nws los txais Yes Xus lub koob meej ci ntsa nyob pem Ntuj Ceeb Tsheej. Ntuj Ceeb Tsheej thiaj li yog cov tau txoj hmoov zoo (the blessed) sib koom ua Leej Pleev lub cev hlob tiav.
Ntawv Ntshiab muab Ntuj Ceeb Tsheej piv rau ‘txoj sia’ (life), qhov pom kev (light), kev thaj yeeb (peace), ntees tshoob (wedding feast), cov cawv hauv lub Ceeb Tsheej (wine of the kingdom), Leej Txiv lub Tuam Tsev (the Father’s house), lub tsheej Yes Lus Xas Les nqes saum ntuj los (the heavenly Jerusalem), lub Nras Lom Zem (paradise).
Nyob hauv Ntuj Ceeb Tsheej lub koob meej, tsoom muaj hmoov zoo lawv tseem xyiv fab hlo ua xis Tswv Ntuj siab (God’s will) los sib raug zoo (relation) nrog luag lwm tus thiab txhua tsav Tswv Ntuj tsim nyob hauv lub sim ceeeb. Lawv yuav nrog Leej Pleev ua vaj raws li lo lus hauv ntawv Qhib Yav Tom Ntej tias “Lawv yuav ua vaj nyob txheej dhau txheej” (QYTN 22: 5).
Qib 3. Kev ntxhua zaum kawg, los yog teb chaws them txim
Tus tuag nyob hauv Tswv Ntuj lub txiaj ntsim, thiab nws khaub zig Tswv Ntuj, tab sis nws tseem them txim tsis tau tas; nws yuav tsum mus ntxhua nws tus plig kom ntshiab huv tso (holiness), nws thiaj li chaws mus txais Ntuj Ceeb Tsheej kev xyiv fab tau.
Koom Txoos hu cov Ntuj xaiv mus ntxhua lawv tus ntsuj plig kom ntshiab huv ua zaug kawg no tias ‘teb chaws them txim’ (Purgatory). Teb chaws them txim txawv ntuj txias teb tsaus, vim tias cov mus nyob teb chaws them txim mas lawv mus ntxhua lawv kom ntshiab, tab sis ntuj txias teb tsaus mas yog qhov hluav taws kub tsis txawj tuag cia kaw cov raug tsawm mus ib txhiab ib txhis. Koom Txoos hais txog teb chaws them txim, mas vam txog cov lus hauv Ntawv Ntshiab; yam li cov lus Paj Lug ntuas cov ntseeg nyob Kos Lis Nthos tias “Yog lub tsev kub hnyiab, mas tus txhim tsev poob tsam loj, nws kuj yuav txais kev cawm thiab, tab sis yuav yog zoo li nws tsuj hluav taws” (1KLN 3: 15), los li Pob Zeb hais tias “Ntuj sim nej txoj kev ntseeg zoo li luag sim tej kub txawj puas nyob hauv hluav taws. Nej txoj kev ntseeg muaj nqi dua kub, hnub Yes Xus Pleev yuav los, mas Ntuj yuav cav lus zoo txog nej, Ntuj yuav pub koob meej rau nej, thiab yuav muab hwj chim rau nej” (1PZ 1: 7).
Ntawv Mas Kas Npes piav tias “Yus Das sau tau ob txhiab tawm lub txiag, nws xa mus rau Yes Lus Xas Les, kom tau pub ib thaj txi Ntuj them txim txhaum. Nws ua zoo li ntawd, vim nws nco txog txoj kev yuav sawv rov qab los. Yog nws tsis ntseeg tias cov tub rog tuag lawm yuav sawv rov qab los, mas kev thov Ntuj rau cov tub tuag yog nkim caij nkim zog xwb. Thiab nws xav tias, cov neeg tuag nyob hauv txoj kev teev Ntuj mas lawv yuav tau txais paj tshab zoo nkauj. Yus Das xav tau tswv yim zoo, ces nws thiaj li ua ib thaj txi Ntuj them cov tuag txim txhaum” (2MKN 12: 43-46). Yog vim li no, lub Koom Txoos thiaj muaj cov kab ke txi Ntuj nco txog cov dua nra, kom xwv lwv tau them txim tas mas lawv thiaj yuav tau mus pem Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej kom sai li sai tau. Lub Koom Txoos tseem pom zoo cia cov ntseeg ua cov hauj lwm tsim koob hmoov rau cov dua nra; yam li pub nyiaj rau tus tsis muaj (almsgiving), thov txais txij ntsim zam txim (indulgence), ua hauj lwm them txim (works of penance).
Leej Ntshiab Zam Ncauj Kub hais tias “Yog tias Yob thaj txi Ntuj ntxuav tau nws cov tub txoj kev txhaum, ua cas nej thiaj ua xyem xyav tias peb thaj txi Ntuj nco txog tus tuag yuav pab tsis tau nws. Peb tsis txhob yig ntxiv, kav tsij pab cov dua nra thiab thov Ntuj pub rau lawv.”
Qib 4. Dab phem teb
Peb tsum xaiv nyiam Tswv Ntuj, mas peb thiaj li npuab tau Tswv Ntuj. Yog peb ua txhaum hnyav rau Tswv Ntuj, rau peb cov kwv tij, rau peb ntiag tug, mas peb yuav nyiam tsis tau Tswv Ntuj. Zam hais tias “Peb li, mas peb paub tias, peb twb hla ntawm txoj kev tuag los nyob hauv txoj sia, vim peb nyiam thiab peb hlub peb cov kwv tij. Tus tsis nyiam, nws nyob hauv kev tuag. Leej twg ntxub nws tus kwv, mas nws yog ib tug tua neeg. Nej paub tias, tsis muaj ib tug tua neeg yuav tau txoj sia nyob mus li los rau nws” (1Z 3: 14-15). Yes Xus ntuas tias yog peb tsis pom txog cov neeg txom nyem thiab cov neeg me kev cheem tsum, mas peb cuav raug cais ntawm Tswv Ntuj, li no “Thaum Neeg Leej Tub yuav rov los, nws yuav muaj koob meej. Tas tsoom Tshiab yuav nrog nws los. Nws yuav zaum saum nws lub theej kiab muaj koob meej. Tas ib tsoom haiv neeg yuav sib sau nyob ntawm nws xub ntiag. Nws yuav cais tsoom neeg xws li tus zov yaj cais cov yaj ntawm cov tshis. Nws yuav cia cov yaj rau ntawm nws sab xis, cia cov tshis rau ntawm nws sab laug. Ces tus Vaj yuav hais rau cov nyob sab xis tias ‘Nej los mog! Nej yog cov uas kuv Txiv pub txoj hmoov zoo rau. Nej txais lub Ceeb Tsheej uas Ntuj npaj tseg rau nej txij puag thaum pib tsim lub sim ceeb los ua nej tug. Vim tias kuv tshaib plab, nej pub rau kuv noj; kuv nqhis dej, nej pub rau kuv haus. Kuv yog ib tug pej kum neeg, nej txais kuv; kuv liab qab, nej muab rau kuv hnav; kuv mob, nej tuaj xyuas kuv; kuv nyob hauv tsev loj faj, nej tuaj tsham kuv.’ Ces cov neeg ncaj yuav teb tias ‘Huab Tais, thaum twg peb tau pom koj tshaib plab, ces peb tau pub rau koj noj, pom koj nqhis dej, ces peb tau muab rau koj haus, pom koj yog ib tug pej kum neeg, ces peb tau txais koj, pom koj liab qab, ces tau muab rau koj hnav? Pom koj mob los nyob hauv tsev loj faj, ces peb tau tuaj xyuas koj?’ Tus Vaj yuav teb rau lawv li no ‘Kuv hais tseeb rau nej. Nej tau ua npaum li cas rau cov me tshaj hauv kuv tsoom kwv, mas yog nej ua rau kuv.’ Ces tus vaj yuav hais rau cov nyob sab laug tias ‘Nej txoj hmoov phem. Nej khiav mus deb kuv, mus nyob hauv cov hluav taws kub tsis txawj tuag, uas Ntuj npaj rau tus dab phem thiab nws cov dab. Vim thaum kuv tshaib plab nej tsis pub rau kuv noj, kuv nqhis dej nej tsis pub rau kuv haus, kuv yog ib tug pej kum neeg nej tsis txais kuv, kuv liab qab nej tsis muab rau kuv hnav, kuv mob thiab kuv nyob hauv tsev loj faj nej tsis tuaj xyuas kuv.’ Ces cov ntawd yuav teb rau tus Vaj tias ‘Huab Tais, thaum twg peb tau pom koj tshaib plab los nqhis dej, pom koj yog ib tug pej kum neeg, pom koj liab qab, pom koj mob los nyob hauv tsev loj faj, ces peb tsis tau pab koj?’ Ces tus Vaj yuav teb rau lawv tias ‘Kuv hais tseeb rau nej, nej tsis tau ua rau cov me tshaj hauv kuv tsoom kwv npaum li cas, mas yog nej tsis tau ua rau kuv.’ Ces cov no yuav mus raug txim ib txhiab ib txhis. Hos cov siab ncaj yuav mus txais txoj sia nyob mus li” (MT 25: 31-46). Yog peb tau ua txhaum hnyav thiab peb tseem tsis tu siab rau peb qhov txhaum ntawd, thiab peb tsis lees yuav Tswv Ntuj kev nyiam thiab hlub peb, mas thaum peb tuag peb yuav raug cais tawm ntawm Tswv Ntuj mus li. Hais tau tias yog peb txiav Tswv Ntuj thiab txiav cov tau txoj hmoov zoo pov tseg. Dab phem teb yog lub zwj ceeb zoo li ntawd.
Yes Xus hais ntau txog ‘Nkes Hes Nas’ (Gehenna) los yog ‘cov hluav taws kub tsis txawj kug’ uas tshwj cia rau cov tsis kam ntseeg thiab tsis hloov siab tshiab. Yes Xus hais tias “Neeg Leej Tub yuav xa nws cov Tshiab, lawv yuav thau tej kev ntxias ua txhaum thiab cov neeg ua phem tas huv si tawm hauv nws lub Ceeb Tsheej. Cov Tshiab yuav muab lawv pov rau hauv lub qhov hluav taws. Nyob hauv, sawv daws yuav quaj tom hniav nkawv” (MT 13: 41-42) thiab hais tias “Nej khiav mus deb kuv, mus nyob hauv cov hluav taws kub tsis txawj tuag” (MT 25: 41).
Lub Koom Txoos qhia tias cov tuag nyob hauv kev txhaum, lawv tus ntsuj plig yuav mus rau dab phem teb. Nyob ntawd, lawv yuav raug hlawv hauv cov hluav taws tsis txawj tuag mus li. Dab phem teb lub txim yog raug cais tawm ntawm Tswv Ntuj mus ib txhis.
Li ntawd, zaj tswv yim hais txog dab phem teb thiaj nqua hu tib neeg kom ceev faj txog lub neej fab lwm tiam, thiab txhib tib neeg kom hloov siab tshiab. Vim tsis muaj leej twg paub txog nws lub caij tso ntiaj teb no tseg tias yuav los txog sai los lig. Yes Xus txhib peb tias “Nej yuav to taub tias yog tus tswv tsev paub tias hmo ntuj, lub sij hawm twg tub sab yuav tuaj, mas nws yuav zov hmo, tsis cia tub sab tho qhov tsev. Nej kuj yuav ua li ntawd, nej yuav sawb sim kom txhij, vim Neeg Leej Tub yuav los lub sij hawm uas nej tsis nco faj. Leej twg yog tus tub txib pheej xeeb thiab xyuam xim, uas tus tswv tsev tsa nws ua tus saib cov neeg nyob hauv tus tswv lub tsev, kom thaum txog caij noj, nws faib txhiam xws rau sawv daws noj. Tus tub txib uas tus tswv tsev rov los pom tab tom lis tej num li ntawd, yuav tau txoj hmoov zoo. Tab sis yog tus tub txib ntawd siab phem nws xav tias ‘Kuv tus tswv yuav los lig.’ Ces nws muab cov nrog nws nyob ntaus, nws nrog cov quav cawv noj haus. Nws tus tswv yuav rov los hnub uas nws tsis nco faj, thiab lub sij hawm uas nws tsis paub. Tus tswv yuav ntiab nws mus nrog cov neeg zoo nraum daim tawv nyob. Nyob ntawd, sawv daws yuav quaj tom hniav nkawv” (MT 24: 43-51).
Tus yuav mus rau dab phem teb, yog tus nws tab meeg fee plhu rau Tswv Ntuj, ces nws taug txoj kev ua txhaum hnyav, nws tsis tig los nrhiav Tswv Ntuj mus txog hnub kawg hauv nws txoj sia. Yog li mas thaum sawv daws sib txoos ua Thaj Txi Ntuj, cov ntseeg thiaj koom suab thov Tswv Ntuj khuv leej sawv daws vim tias Tswv Ntuj tsis xav kom ib tug ploj li, nws tsuas xav kom sawv daws nyob mus txog hnub uas lawv tig los hloov lub siab tshiab (2PZ 3: 9).
Qib 5. Kev txiav txim zaum kawg
Ntawv Ntshiab hais txog kev txiav txim zaum kawg zoo li no: Thaum yuav txog lub caij txiav txim, cov neeg ncaj thiab tsis ncaj yuav sawv rov los (HL 24: 15). Tas ib tsoom neeg nyob hauv qhov ntxa yuav hnov Neeg Leej Tub lub suab, ces lawv yuav tawm los. Cov tau ua zoo, yuav sawv rov los txais txoj sia, hos cov tau ua phem, yuav sawv rov los raug txim (Z 5: 28-29). Neeg Leej Tub yuav rov los, nws yuav muaj koob meej. Tas tsoom Tshiab yuav nrog nws los. Nws yuav zaum saum nws lub theej kiab muaj koob meej. Tas ib tsoom haiv neeg yuav sib sau nyob ntawm nws xub ntiag. Nws yuav cais tsoom neeg xws li tus zov yaj cais cov yaj ntawm cov tshis. Nws yuav cia cov yaj rau ntawm nws sab xis, cia cov tshis rau ntawm nws sab laug. Cov siab nkhaus yuav mus raug txim ib txhiab ib txhis. Hos cov siab ncaj yuav mus txais txoj sia nyob mus li (MT 25: 31-33, 46).
Lub caij txiav txim zaum kawg, txhua tus neeg cov hauj lwm lawv tau ua thaum tseem nyob ntiaj teb no yuav nthuav tawm tuaj rau sawv daws pom.
Thaum peb paub tias muaj kev txiav txim zaum kawg, mas yuav pab tau peb kom hloov siab tshiab thaum peb lub caij tseem los tsis tau txog. Thaum peb paub tias muaj kev txiav txim zaum kawg, mas yuav pab tau peb kom paub hwm Tswv Ntuj, ces peb thiaj yuav tsim kev ncaj kom tau mus hauv Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej, peb thiaj yuav tshaj txog kev tso siab pub txoj hmoov zoo (blessed hope) hais txog Yes Xus rov los txais nws lub koob meej nyob hauv tsoom Leej Ntshiab.
Qib 6. Tso siab txog lub ntuj tshiab thiab lub ntiaj teb tshiab
Nyob hauv lub caij ntuj kawg, Tswv Ntuj lub Ceeb Tsheej yuav hlob tiav, cov neeg siab ncaj lub cev thiab tus plig yuav txais koob meej, lawv yuav nrog Leej Pleev ua vaj ib txhiab ib txhis, lub sim ceeb yuav plhis dua tshiab.
Ntawv Ntshiab hu kev plhis tshiab no ua ‘lub ntuj tshiab thiab lub ntiaj teb tshiab’ (2PZ 3: 13), yog Tswv Ntuj lub tswv yim nws yuav coj txhua tsav txhua yam thiab coj txhua leej txhua tus nyob saum ntuj thiab nyob ntiaj teb rov los zwm rau Leej Pleev, tsheej xeeb (EFX 1: 10).
Tswv Ntuj yuav nyob nruab nrab txhua tsav tshiab no (QYTN 21: 5) nyob hauv lub tsheej Yes Lus Xas Les nqes saum ntuj los. Tswv Ntuj yuav so txhua lub kua muag ntws ntawm lawv qhov muag, yuav tsis muaj kev tuag ntxiv, yuav tsis muaj kev quaj kev nyiav, kev ntsaj, kev mob ntxiv (QYTN 21: 4).
Tib neeg yuav los koom ua ke nyob hauv Leej Pleev, ces lawv yuav ua tsoom neeg Tswv Ntuj cawm (the community of the redeemed), ua Tswv Ntuj lub nroog ntshiab (the holy city), ua Leej Yaj tus Nkauj Nyab (the bride, the wife of the Lamb). Tsis muaj ib yam qias yuav chaws tau los hauv lawv, tsis muaj ib yam phem yuav nkag los tau hauv lawv (QYTN 21: 27). Nyob hauv lawv yuav muaj ‘kev zoo siab (happiness), kev thaj yeeb thiab kev kaj lug (peace), kev sib npuab (communion) mus li.
Paj Lug hais tias “Tas puas tsav yam uas Ntuj tsim los tos ntshis txog lub caij Tswv Ntuj cov me nyuam yuav tawm los rau sawv daws pom xyeem. Tas puas tsav yam Ntuj tsim los puav leej zwm rau kev cuav; tsis yog vim lawv txhob txwm xav zwm rau kev cuav; yog vim muaj ib tug coj lawv mus zwm rau kev cuav. Tas puas tsav yam Ntuj tsim los, tso siab tias lawv kuj yuav dim ntawm txoj kev ua qhev thiab txoj kev ploj; lawv tso siab tias lawv yuav tau kev twj lij mus hauv Tswv Ntuj tsoom tub ki lub hwj chim. Peb paub tias, los txog tav no, tas puas tsav yam ntuj tsim los ntsaj xws li ib tug poj niam daws cev. Tsis yog tas puas tsav yam ntsaj xwb; tab txawm peb twb tau txais Leej Ntuj Plig cov txiaj ntsim los ua peb tug, tsis kav peb tseem ntsaj nyob hauv nruab siab thiab, vim peb tos lub caij txhiv peb lub cev” (LM 8: 19-23).
Ua li.
Lo lus xaus hauv zaj lees ntseeg thiab Ntawv Ntshiab yog lo lus tias ‘Ua li’. Lo lus no tseem tshwm nyob hauv cov zaj thov Ntuj hauv Ntawv Cog Lus Tshiab thiab. Lub Koom Txoos cov zaj thov Ntuj kuj xaus rau lo lus tias ‘Ua li’.
Lo lus ‘Ua li’ yog ntxeev los ntawm lus Hes Nplaws tias ‘Amen’ uas txhawv ntawm lo lus ‘lehe’emin’ los. Lo lus no txhais tias ‘ntseeg’ (believe). Cov Yus Das lo lus ‘ntseeg’ lub hauv paus yog txhais tias ‘kev ruaj nreb’ (solidity), ‘kev txaus cia siab’ (trustworthiness), ‘kev pheej xeeb’ (faithfulness). Yog li mas lo lus ‘Ua li’ thiaj muaj lub ntsiab tias ‘Tswv Ntuj kev pheej xeeb rau peb thiab peb kev cia siab rau Tswv Ntuj’ (God’s faithfulness towards us and our trust in him).
Thaum Yaj Saub His Xais hais tias ‘Tswv Ntuj yog tus ncaj’ (God of truth) mas nws sau tias ‘Tswv Ntuj Ua Li’ txhais tias ‘Tswv Ntuj ncaj ncees rau nws lo lus cog tseg’. Yes Xus kuj siv lo lus ‘Ua li’ thaum nws xav kom cov mloog nws cia siab tias nws cov lus yog lus tseeb, ces peb txhais tias ‘Kuv hais tseeb rau nej’ (MT 6: 2, 5, 16).
Nyob hauv peb zaj lees ntseeg, thaum peb hais tias ‘Ua li’ mas yog peb rov hais kom peb nco txog lo lus peb xub xub hais tias ‘Kuv ntseeg’. Vim tias thaum peb hais zaj ntseeg mas yog peb tab tom hais “Ua li” rau Tswv Ntuj lo lus, Tswv Ntuj cov lus cog tseg, thiab Tswv Ntuj cov lus qhia; yog peb muab tag nrho peb cob rau Tswv Ntuj uas yog tus ncaj.
Leej Ntshiab Aus Nkus Tis Nus hais tias “Xav kom nej muab zaj lees ntseeg los ua iav tsom nej. Yog nej ntseeg cov lus nej lees ntseeg, thiab nej niaj hnub xyiv fab rau nej lub siab ntseeg, mas nej yuav rov ntsia pom nej.”